Svenska:

00:00

Tyska:

00:00

Korrigerad text

(den korrigerade versionen)

Båda textavsnitten som analyseras nedan behandlar olika teman men är produkter från samma tid: 1970-talet. Därför är det mer givande att inte fokusera på innehållet självt utan att dra paralleller mellan artiklarna i stil, huvudpoänger och resonemang från deras författare. I ljuset av det sagda följer vår text följande struktur: I början återberättas de två texternas innehåll. Därefter granskar vi grunderna och beskrivningar av samhällsrepresentanternas utredningar enligt de texternas ämne. Nästa stycke behandlar våra tankar och underlagen för svenska moraliska inställningar till en positiv bild av de samhälleliga relationer man ska uppvisa om man som medborgare vill bli utvärderad på ett positivt sätt.

Mot bakgrund av det anförda inleder vi med nya tekniker för genteknik. Texten börjar med citat från några komedishower som framförde negativa slutsatser om genetiska förändringar, till exempel, när en vallhund så liten som en mops kan skapas och en del andra. Dessutom hade flera vetenskapliga tidskrifter spekulerat kring behandling av nästan alla sjukdomar och förlängning av människors livslängd. Femtio år senare ser verkligheten inte så positiv ut, eftersom genetiska modifieringar inte kan bli ett universalläkemedel på grund av icke-monogenetisk påverkan på majoriteten av sjukdomar eller lagliga förbud mot att “försköna” barn, det vill säga skapa så kallade designerbarn genom in vitro-fertilisering. I livsmedelsindustrin är framstegen mer påtagliga, eftersom flera länder bortsett från EU använder genmodifierade växter som den största källan för matproduktion. Dock även här har så många restriktioner byggts upp kring dem att det vore för tidigt att proklamera någon framgång för genetiska modifieringar.

Nu övergår vi till den andra texten, ett avsnitt från en doktorsavhandling om prostitution i Sverige. Medan i Tyskland hade frågan om prostitution, sexklubbar eller samlag inför publiken på scenen markerats som en signal till frihet med rötter i 1960-talets sexrevolution, slutade det hela i det nordiska grannlandet med dramatiskt olika perspektiv. Författaren genomför en studie om så stora skillnader mellan länderna och gör sina slutsatser baserade på officiella debatter i riksdagen, i pressen och på tv:n. I centrum av svenska motioner mot porrindustrin stod först och främst en socialistisk moral som hade inom sina självpåtagna förpliktelser den att göra en människa bättre, även om den “bättre” betydde begränsningar i självständigheten. Å andra sidan genomfördes i Tyskland lagar som ansågs vara pro-feministiska. Kvinnor var fria att välja det arbete de ville ha och dessutom kunde de möjligen bli ännu mer oberoende i ett samhälle där män spelade rollen av familjestödjare. Med målet av att utveckla sin teori fortsätter forskaren att analysera alla tendenser från det sena 1960-talet till 1980, vilket belyser skiftande lösningar på problemet med prostitution. När vänsterpartier föreslog att legalisera sexarbete år 1976, tog en riksdagsutredning 1978 ställning för konservativa medborgare och förbjöd erotiska utställningar och filmer helt och hållet.

Nu vänder vi oss till reflektioner kring de förutsättningar som möjliggjort de ovannämnda resolutioner i Sverige i slutet av 1970-talet. Anmärkningsvärt är att i dessa texterna spelar moral och förbättringsinriktningar viktiga roller under förutsättning att de här rollerna visar korrelation med de socialistiska idealen. Medborgare skulle, enligt politikernas åsikter, uppfostras till en mer medveten gemenskap, vilket är betydelsefullare än en friare gemenskap. Trots vissa begränsningar kan man konstatera att den svenska politiken såg Sovjetunionen som sin förebild, åtminstone i frågan om uppfostran. När man antyder att i vetenskapskontexter skulle svenskar följa sitt större socialistiska grannland och främja tekniskt framsteg, vore man dock på en helt annan väg: här följde Sverige sina moraliska åsikter och motverkade möjliga framgångar även när de kunde bidra till uppbyggandet av ett mer självständigt land. Även om det kan låta otroligt för vanliga människor, så tog svenska vetenskapskretsar den konservativa sidan och med hjälp av media förberedde den allmänna opinionen så att människor inte skulle komma att riskera balansen i naturen med sina experiment: Antingen ett bra traditionellt liv utan genetiskt modifierade växter och varelser eller en förstörd planet och dystopi som verklighet för evigt. Utgångspunkter för bedömningen av båda temana är således stabilitet och tradition i kontrast till marxistiska krav på modernisering av alla livsvillkor.

I själva verket är situationen mer komplex och den här textens omfång tillåter inte att fördjupa sig i ämnet. Dock måste vi framföra en kort sammanfattning: Efter att ha jämfört två texter från huvudsakligen icke kopplade områden, kan vi dra slutsatsen att det svenska samhället hade gått in i ett stadium där ekonomisk effektivitet betyder mindre än något brett accepterat beteende mellan sociala skikt och grupper. Även ett fritt val för människor (när någon vill exempelvis prostituera sig) kunde inte tolereras med baktanken att omoraliska aktiviteter skulle utplåna socialistiska prestationer i ett ögonblick. Härav kan slutas att nästan kristna åsikter om ett bra och ett dåligt fortsatte fungera som rötter till och med för ett av de mest sekulära samhällena i världen under det tjugonde århundradet.

799 ord

Den föregående versionen

Korrigeringar markeras så här: fel → rätt

Båda textavsnitten som analyseras nedan behärskar → behandlar olika teman men är produkter från samma tid: 1970-talet. Därför är det lönsammare → mer givande att inte fokusera på innehållet självt utan att dra paralleller mellan de artiklar → artiklarna i stil, huvudpoäng → huvudpoänger och resonemang av → från deras författare. I ljuset av det sagda följer vår text den följande struktur→ följande struktur: I början återberättas två texters → de två texternas innehåll. Därefter kollar vi på → granskar vi grundar → grunderna och beskrivningar av samhälletsrepresentanters → samhällsrepresentanternas utredningar enligt varje texts → texts ämne. Kommande paragraf → Nästa stycke behandlar våra tankar och till och med → även underlag → underlagen av → försvenska moraliska samt → och mänskliga inställningar till en positiv bild av samhälleliga → de samhälleliga relationer man ska vara med om → uppvisa om man som en → medborgare vill bli utvärderad på ett positivt sätt.

Mot bakgrund av det anförda inleds det med → inleder vi med nya tekniker för genteknik. Texten börjar med citering → citat av → från komedishower framförande → som framförde negativa slutsatser av → om genetiska förändringar, till exempel~~,~~ → (stryk kommat) när en vallhund så liten som en mops kan skapas och så vidare. Förutom det → Dessutom hade flera vetenskapliga tidskrifter spekulerat runt omkring → kring behandling av nästan alla sjukdomar och förlängning av människors livslång → livslängd. Femtio år senare ser realiteten → verkligheten inte så positivt→ positiv ut, eftersom genetiska modifieringar inte kan bli en universalmedicin → ett universalläkemedel på grund av icke monogenetiskt påverkande på → icke-monogenetisk påverkan på majoriteten av sjukdomar eller lagligt → lagliga förbud att → mot att “försköna” barn, det vill säga förbereda → skapa så kallade designer barn → designerbarn till → genom in vitro-fertilisering. I livsmedelsindustrin är framsteg → framstegen mer påtaglig → påtagliga, då → eftersom i → (stryk) flera länder bortsett från EU används → använder genmodifierade växter som den största källan i → för matproduktion. Emellertid → Dock även här har så mycket → många restriktioner byggts upp kring dem att det vore för tidigt att proklamera någon succé → framgång för genetiska ändringar → modifieringar.

Nu övergås → övergår vi till den andra texten, ett avsnitt från en doktorsavhandling om prostitution i Sverige. Samtidigt som → Medan i → (stryk) Tyskland har den fråga → hade frågan om prostitution, sexklubbar eller samlag inför publiken på scenen markeradests → markerats som en signal till frihet med rötter på → i 1960-talets sexrevolution, slutade det hela på → med dramatiskt olika perspektiv. Författaren genomförde → genomför en studie om så seriösa → stora skillnader mellan grannländerna och gör sina betänkande → slutsatser baserade på officiella debatter på → i riksdagen, i pressen och på tv:n. I centrum av svenska motioner mot porrindustrin stod först och främst socialistisk → en socialistisk moral som hade inom sina självproklamerade → självpåtagna förpliktelser den att göra en människa bättre, även när → om den “bättre” betydde begränsningar i oberoendet → självständigheten. Å andra sidan genomfördes i Tyskland lagar som erkändes → ansågs som → vara pro~~-~~feministiska. Kvinnor var fria att välja det arbete de ville göra → ha och dessutom kunde de troligtvis → möjligen bli ännu mer fristående → självständiga i samhället → ett samhälle där män spelade rollen av familjestödjare. Dock → Men för att utveckla sin teori fortsätter forskaren att analysera alla tendenser från sena → det sena 1960-talet till 1980, vilket leder till svängande → skiftande lösningar för → på problemet av → med prostitution. När vänsterpartier föreslog att legalisera sexarbete under → år 1976, tog en riksdagsutredning 1978 sida av → ställning för konservativa medborgare och förbjöd erotiska utställningar och filmer helt och hållet.

Nu vänder vi oss till reflektioner om → kring de förutsättningar som tillåtit → möjliggjort de ovannämnda resolutioner i Sverige i slutet av 1970-talet. Notabelt → Anmärkningsvärt är att i de → dessa texterna spelar moral och förbättringsinriktningar en viktig roll under förutsättning att den här rollen visar korrelation med socialistiska idealen → de socialistiska idealen. Medborgare skulle, enligt politikernas åsikter, utstuderas → uppfostras till en mer medveten gemenskap, vilket är betydelsefullare än en friare gemenskap. Trots vissa begränsningar kan man konstatera att den svenska politiken såg Sovjetunion → Sovjetunionen som sin förebild, åtminstone i en → (stryk) frågan av → om uppfostran. När man antyder att i vetenskapskontexter skulle svenskar följa sitt större socialistiska grannland och främja tekniskt framsteg, vore man dock på en helt felaktig väg: här följde Sverige sina moraliska åsikter och motverkade möjliga framgångar även när de kunde hjälpa till → bidra till uppbyggandet av ett självständigt land. Även om det kan låta otroligt för vanliga människor, så tog svenska vetenskapskretsar konservativa sidan → den konservativa sidan och med hjälp av media förberedde den allmänna opinionen så att människor inte kommer → skulle komma att riskera balansen i naturen med sina experiment: Antingen bra → ett bra traditionellt liv utan genetiskt modifierade växter samt → och varelser eller förstörda → en förstörd planeten → planet och dystopi som verklighet för evigt. Utgångspunkter för bedömningen av båda teman → temana är således stabilitet och tradition i kontrast till marxistiska krav till → på modernisering av alla livsomständigheter → livsvillkor.

I själva verket är situationen mer komplex och den här textens volum → omfång tillåter inte att fördjupa sig i ämnet. Emellertid → Dock måste vi framföra en kort sammanfattning: Efter att har → ha jämfört två texter av → från huvudsakligen icke kopplade områden, kan vi dra slutsatsen att det svenska samhället hade gått in i ett stadium där ekonomisk effektivitet betyder mindre än något brett accepterat beteende mellan sociala skikt och grupper. Även ett fritt val av → för människor (när någon ville exempelvis prostituera sig) kunde inte tolereras med baktanken att omoraliska aktiviteter skulle utplåna socialistiska prestationer i ett ögonblick. Härav kan slutas att nästan kristna åsikter till → om ett bra och ett dåligt fortsatte fungera som rötter till och med för ett av de mest sekulära samhällena i världen under det tjugonde århundradet.