Källhänvisningar till svenska grammatikregler om tempus och tidsprepositioner

Översikt över de centrala källorna

A. Svenska Akademiens grammatik (SAG) – den auktoritativa deskriptiva svenska standardgrammatiken.

Författare: Ulf Teleman, Staffan Hellberg, Erik Andersson (huvudredaktör Ulf Teleman; Lisa Christensen/Holm särskilt involverad i tempuskapitlet)
Utgivare: Svenska Akademien, Stockholm 1999
ISBN (boxutgåva): 978-91-7227-126-4 / 978-91-13-03213-9 (Norstedts nyutgåva 2010)
Hela verket är fritt tillgängligt som PDF: https://svenska.se/grammatik/ (separata PDF-filer: SAG_Volym_1.pdf, SAG_Volym_2.pdf, SAG_Volym_3.pdf, SAG_Volym_4.pdf)
Relevant struktur:
- Band 2 (Ord): kap. 7 “Verb” (s. 500 ff.), kap. 10 “Prepositioner” (s. 683–727)
- Band 3 (Fraser): kap. 14 “Nominalfraser” (från s. 9), kap. 16 “Verbfraser: allmänt” (från s. 253), kap. 20 “Verbfraser: adverbial” (från s. 407), kap. 25 “Prepositionsfraser” (s. 645–664)
- Band 4 (Satser och meningar): kap. 31 “Tempus” (s. 203–281), kap. 33 “Aktionsarter” (s. 323–358)

B. Svenska Akademiens språklära (SAS) – kortfattad grammatisk grundbok.

Författare: Tor G. Hultman
Utgivare: Svenska Akademien, Stockholm 2003 (distr. Norstedts Ordbok)
ISBN 978-91-7227-351-7
PDF via https://svenska.se/grammatik/

C. Mål – Svensk grammatik på svenska (“Målgrammatiken”)

Detta är den lärobok som i den svenska bokmarknaden marknadsförs under den titel som ofta kallas “Grammatik på svenska” (jfr boktiteln Mål Svensk grammatik på svenska).
Författare: Åke Viberg, Kerstin Ballardini, Sune Stjärnlöf
Utgivare: Natur & Kultur Läromedel, Stockholm (1:a uppl. 1986, senare reviderad)
ISBN 978-91-27-50149-2
Översatt till bl.a. arabiska (ISBN 9789127501478), thailändska (9789127502673), rumänska (9789127501485), finska (9789127502567) m.fl. – paragrafhänvisningar finns i läroböckerna Nya Mål 1/Nya Mål 2 och Form och funktion A/B.

D. Form i fokus A/B/C

Författare: Cecilia Fasth, Anita Kannermark
Utgivare: Folkuniversitetets förlag, Lund (reviderade upplagor 2016–2019)
ISBN A: 978-91-7434-694-7; B: 978-91-7434-706-7; C: ursprungligen 91-7434-408-0
Webbresurser: https://formifokusabc.se/ och webbaserade versionen https://formifokus.nu/
Använd i SFI, SVA och universitetskurser (“Svenska som främmande språk”)

E. Rivstart

Författare: Paula Levy Scherrer, Karl Lindemalm
Utgivare: Natur & Kultur Läromedel
Rivstart A1/A2 Textbok (3 uppl. 2023) ISBN 978-91-27-46234-2
Rivstart B1/B2 Textbok (uppl. 2025) ISBN 978-91-27-46685-2
Rivstart Yrkesliv (B1) – för yrkessvenska
Förlagets sida: https://www.nok.se/laromedel/serier/Rivstart/
Anmärkningsvärt: Rivstart använder de SAG-inspirerade tempusbeteckningarna nu-system (presens, presens perfekt, presens futurum) och då-system (preteritum, preteritum perfekt, preteritum futurum).

F. Svenska utifrån – det klassiska läromedlet för svenska som främmande språk utgivet av Svenska institutet.

Författare: Roger Nyborg m.fl. (har funnits i flera utgåvor; Svenska institutet)
Använt vid TISUS-förberedande kurser. Materialet har funnits fritt tillgängligt via si.se men har de senaste åren ersatts av andra resurser på Svenska institutets webbplats https://si.se/.
Innehåller systematiska genomgångar av tidsprepositioner och tempus.

G. Grammatikövningar för universitetet (m.fl. titlar i SFI/TISUS-traditionen)

Övningsmaterialserie som tränar svensk basgrammatik, finns i flera versioner från olika förlag (jfr Grammatikövningar för Sfi i två delar; Svensk minigrammatik m.fl., bibliografiska noteringar i Libris).

H. Institutet för språk och folkminnen (Isof) / Språkrådet

Frågelådan: https://frageladan.isof.se/ (svaren utarbetas av språkvårdarna i svenska vid Språkrådet, baserade på de språkfrågor man fått genom åren).
Officiell sida: https://www.isof.se/svenska-spraket.
Svenska skrivregler (utgiven av Språkrådet/Liber, senaste upplagan; ISBN 978-91-47-11149-7) – innehåller rekommendationer för standardiserat skriftspråk.

I. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok (SO) – sökbara via https://svenska.se/. Innehåller konstruktionsexempel.

J. Nationalencyklopedin (NE) – https://www.ne.se. Korta uppslag om grammatiska termer som tempus, pluskvamperfekt, perfekt, preteritum, futurum.

K. Språkbanken Text / Korp vid Göteborgs universitet

https://spraakbanken.gu.se/korp/ – korpus över skriven svenska för empirisk verifiering av konstruktioner.

L. Språkbruk (tidskrift utgiven av Institutet för de inhemska språken i Finland)

https://sprakbruk.fi/ – artiklarna om tempus bygger explicit på SAG och fungerar som en pedagogisk sammanfattning av SAG:s tempusbeskrivning.

1. för … sedan + preteritum (ago-konstruktionen)

SAG band 4, kap. 31 “Tempus” (s. 203 ff.) – preteritum beskrivs som det tempus som placerar aktionen vid en bestämd, avgränsad tidpunkt skild från talögonblicket. För X sedan hör till de obligatoriskt preteritumkrävande tidfästningsadverbialen. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf.
SAG band 3, kap. 25 “Prepositionsfraser” (s. 645 ff.) – beskrivning av sedan som efterställd partikel i tidsfras. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf.
Språkbruk: “Tempusfrågor i svenskan”: “Preteritum ska i regel användas när det finns en tidsangivelse som anger en viss tidpunkt (fixerad dåtid)” – https://sprakbruk.fi/artiklar/tempusfragor-i-svenskan/.
Mål – Svensk grammatik på svenska (Viberg m.fl., ISBN 978-91-27-50149-2), avsnitt om tidsprepositioner.
Form i fokus B (Fasth & Kannermark, ISBN 978-91-7434-706-7), kap. om tidsuttryck.
Rivstart A1/A2 Textbok (ISBN 978-91-27-46234-2), kap. om preteritum/dåtid.
Pedagogisk sammanställning baserad på Mål och Form i fokus: Tallstugan, “Prepositioner i uttryck som anger en tid” – http://tallstugan.se/0175.aspx (citerar exemplet “Jag kom till Sverige för två år sedan”).

2. sedan + perfekt (since-konstruktionen)

SAG band 4, kap. 31 “Tempus” (s. 203–281). Tabellen på s. 205 (citerad i Larsson & Lyngfelt) klassificerar perfekt (har gjort) som “perfektuellt” i nu-systemet, kombinerat med duration som inkluderar talögonblicket. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf.
Ida Larsson, The Development of the Perfect Tense in Swedish (Göteborgs universitet, 2009; Acta Universitatis Gothoburgensis, Nordistica Gothoburgensia 29). Fritt tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/20772.
Larsson & Lyngfelt, “Tempus i svenskan” (GUPea-PDF): https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/07b6508f-9404-40ba-85bc-60f551286dcc/content.
Språkbruk: “Perfekt anger att en aktion redan har ägt rum men att den i något avseende har relevans i nuet” – https://sprakbruk.fi/artiklar/tempusfragor-i-svenskan/.
NE, uppslag perfekt (tempus) – https://www.ne.se/uppslagsverk/.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), kap. om perfekt.
Form i fokus B, kap. “Verb – tempus”.
Rivstart B1/B2 Textbok (ISBN 978-91-27-46685-2).

3. i + tidsperiod + perfekt (pågående) vs preteritum (avslutad)

SAG band 4, kap. 31 “Tempus” (s. 203 ff.) och kap. 33 “Aktionsarter” (s. 323 ff.) – behandlar samspelet mellan tempus och durativ tidsperiod. Skillnaden mellan jag har bott här i tre år (perioden omfattar nu) och jag bodde där i tre år(perioden är avslutad). PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf.
Tallstugan / Form i fokus: “Man brukar använda ‘i’ om tidsperioder. ‘I’ kan ersättas med ‘under’ eller strykas helt. Jag har bott i Norrköping (i/under) fem år” – http://tallstugan.se/0175.aspx.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnitt “Tidsuttryck” och “Tempus”.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. om tidsuttryck.
Rivstart B1/B2 Textbok (ISBN 978-91-27-46685-2), kap. 8 “Tidsuttryck”.

4. på + negation + perfekt (“har inte sovit på tre dagar”)

SAG band 3, kap. 25 “Prepositionsfraser” (s. 645 ff.) och SAG band 4, kap. 33 “Aktionsarter” (s. 323 ff.) – behandlar prepositionen på i temporal användning, inkl. dess specifika koppling till negativ polaritet (negationer). PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf och https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf.
Tallstugan / Form i fokus: “Använd ‘på’ när något inte händer/hände under en viss tid” – http://tallstugan.se/0175.aspx. Exempel: Jag har inte sovit på tre dagar.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnittet om tidsprepositioner.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. “Tidsuttryck”.

(Specifik separat artikel i Isofs Frågelåda om just denna konstruktion saknas i sökresultaten; SAG och Målgrammatiken är de auktoritativa källorna.)

5. i somras / i julas / i måndags (dåtidsformerna med -s)

SAG band 2, kap. 7 “Verb” (s. 500 ff.) – behandlar lexikaliserade s-former i tidsuttryck (i Wikipedia om SAG noteras att -s ges en egen böjningsdeklination i SAG).
SAG band 3, kap. 20 “Verbfraser: adverbial” (från s. 407) – beskriver i somras, i julas, i måndags som deiktiska tidfästningsadverbial som syftar på “den närmast föregående” enheten av sitt slag. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf.
Monica Äikäs, “Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande” i Språkbruk – uttryckligen baserad på SAG: “S-former kan användas också om annat än veckodagar. Uttrycket i somras betyder ‘sommaren närmast före nu’ och syftar i allmänhet på en tidpunkt som ligger närmare än förra sommaren” – https://sprakbruk.fi/artiklar/skillnader-i-tidsperspektiv-forra-och-foregaende-nasta-och-foljande/.
SAOL (Svenska Akademiens ordlista) listar julas som egen uppslagsform: https://svenska.se/saol/?id=1340158.
Isof / Frågelådan: artikel om förra/nästa-tolkning och s-former: https://frageladan.isof.se/faqs/20748 (om förra/nästa) och https://frageladan.isof.se/faqs/23664.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), kap. om tidsadverbial.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. “Tidsuttryck”.
Rivstart A1/A2 Textbok (ISBN 978-91-27-46234-2).

6. i sommar / i jul / på måndag (nutid och framtidsformer)

SAG band 3, kap. 20 “Verbfraser: adverbial” och kap. 25 “Prepositionsfraser” samt SAG band 4, kap. 31 “Tempus” beskriver i + obestämd substantivform och på + veckodag som framtidsmarkerande deiktiska adverbial. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf och https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf.
Språkbruk (bygger på SAG): “man kan till exempel använda på torsdag om den torsdag som följer närmast på talögonblicket eller i höst om den instundande hösten” – https://sprakbruk.fi/artiklar/skillnader-i-tidsperspektiv-forra-och-foregaende-nasta-och-foljande/.
Isof / Frågelådan, “Vilken lördag menar man när …”: https://frageladan.isof.se/faqs/20748.
Pedagogiska sammanfattningar (baserade på Mål och Form i fokus):
- SFI med Helena: https://sfimedhelena.wordpress.com/2017/02/09/i-sommar-i-somras-forra-sommaren/
- Fredriks SFI-blogg: https://fredrikssfiblogg.wordpress.com/2016/06/14/tidsuttryck-om-framtid/
- SFI patxi: https://sfipatxi.wordpress.com/2017/12/30/tidsprepositioner/
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnittet om tidsprepositioner.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7) och Rivstart A1/A2 (ISBN 978-91-27-46234-2).
Svenska utifrån (Svenska institutet) – materialet behandlar samma paradigm för SFI/TISUS-läsare.

7. om vs inom (framtid, exakt vs senast)

SAG band 2, kap. 10 “Prepositioner” (s. 683–727) – beskriver de enskilda prepositionernas semantik: om (exakt tidsavstånd från talögonblicket: om en vecka = en vecka från nu) och inom (övre tidsgräns: inom en vecka = senast en vecka från nu). PDF: https://svenska.se/SAG.pdf (band 2). Se även SAG band 3, kap. 25 “Prepositionsfraser”.
Svensk ordbok (SO) på svenska.se – uppslagsorden om (preposition) och inom med konstruktionsexempel.
Fredriks SFI-blogg (bygger på Mål/Form i fokus): “Om: Jag ska åka till Stockholm OM en vecka. Inom: Arbetet måste bli klart INOM en vecka. = om en vecka eller tidigare (men inte senare)” – https://fredrikssfiblogg.wordpress.com/2016/06/14/tidsuttryck-om-framtid/.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnittet om framtidsuttryck.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. om prepositioner och tidsuttryck.
Rivstart B1/B2 (ISBN 978-91-27-46685-2).

(Isof/Språkrådet noterar i den allmänna texten på https://www.isof.se/svenska-spraket/sprakrad-och-skrivregler/vanliga-fragor-och-svar-om-svenska att prepositionsval ofta har flera möjliga lösningar och hänvisar till Svensk ordbok(konstruktionsordboken) för specifika fall.)

8. under + period (formellt register)

SAG band 2, kap. 10 “Prepositioner” (s. 683 ff.) – behandlar under som durativ tidspreposition med rektionen i obestämd eller bestämd form (under fem år, under sommaren, under den senaste tioårsperioden). PDF: https://svenska.se/SAG.pdf.
SAG band 3, kap. 25 “Prepositionsfraser” (s. 645 ff.) – behandlar durativ användning av under och dess utbytbarhet med i; SAG noterar att under är vanligare i skriftspråk/formellt register. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf.
Tallstugan: “‘I’ kan ersättas med ‘under’ eller strykas helt” – http://tallstugan.se/0175.aspx.
Svenska skrivregler (Språkrådet, Liber; senaste upplaga ISBN 978-91-47-11149-7) – allmänna rekommendationer om klara tidsuttryck.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnittet om durativa tidsprepositioner.
Form i fokus C (Folkuniversitetets förlag).

9. till / fram till (slutgräns, futurum)

SAG band 2, kap. 10 “Prepositioner” (s. 683 ff.) – beskriver till med temporal rektion som anger slutpunkten av en period (från måndag till fredag, jag jobbar till klockan fem) och fram till som tydligare markering av över/under gränsen. PDF: https://svenska.se/SAG.pdf.
SAG band 3, kap. 25 “Prepositionsfraser” (s. 645 ff.) – prepositionsfrasens funktion som tidsavgränsande adverbial. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf.
Svensk ordbok (SO) på svenska.se – uppslagsorden till och fram till med konstruktionsexempel.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnitt om temporala prepositioner.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. “Tidsuttryck”.

10. på + plural veckodag (återkommande vana) vs singular (specifik dag)

SAG band 3, kap. 14 “Nominalfraser” (från s. 9) – generisk vs specifik referens hos tidsnominalfraser. PDF: https://svenska.se/SAG_Volym_3.pdf.
SAG band 3, kap. 20 “Verbfraser: adverbial” (från s. 407) – iterativa/habituella tidsadverbial.
Isof / Frågelådan, “förra veckan / nästa vecka” och bestämd/obestämd form i tidsuttryck: https://frageladan.isof.se/faqs/23664.
Pedagogiska sammanställningar (baserade på Mål/Form i fokus):
- SFI patxi (https://sfipatxi.wordpress.com/2017/12/30/tidsprepositioner/) och Vardagssvenska (https://vardagssvenska.home.blog/2021/07/01/de-vanliga-tidsprepositioner/) sammanfattar:
  - på måndag (singular, obestämd) = specifik kommande måndag
  - på måndagar (plural, obestämd) = varje måndag, vana
  - på sommaren / på somrarna = vana, generisk presens
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnittet om tidsprepositionen på.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7).
Rivstart A1/A2 Textbok (ISBN 978-91-27-46234-2).

11. i veckan / om dagen / per natt (frekvensuttryck)

SAG band 2, kap. 10 “Prepositioner” (s. 683 ff.) – behandlar prepositionernas frekvensanvändning.
SAG band 3, kap. 20 “Verbfraser: adverbial” (från s. 407) – frekvensadverbial.
Den pedagogiska regelformuleringen (från Mål och Form i fokus, sammanfattad t.ex. på Tallstugan http://tallstugan.se/0175.aspx och SFI patxi https://sfipatxi.wordpress.com/2017/12/30/tidsprepositioner/):
- i + bestämd form: före sekunden, minuten, timmen, veckan, månaden (två gånger i veckan)
- om + bestämd form: före året, dagen, dygnet (tre gånger om året, tre gånger om dagen)
- per + obestämd form: per natt, per dygn, per styck (formellare/administrativ stil)
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), avsnitt om frekvensadverbial.
Form i fokus B (ISBN 978-91-7434-706-7), kap. “Tidsuttryck”.
Rivstart A1/A2 Övningsbok, kap. 19 “Kortsvar och tidsprepositioner: hur ofta?” (kopieringsunderlag https://blogg.folkuniversitetet.nu/avalan/files/).

12. Pluskvamperfekt vid sekvens av dåtidshändelser

SAG band 4, kap. 31 “Tempus” (s. 203–281) – pluskvamperfekt behandlas explicit som det “perfektuella” tempuset inom då-systemet (preteritum + supinum, hade gjort), motsvarande engelskans past perfect. Den centrala tabellen finns på SAG 4:205:EnklaSammansatta (perfektuella)Sammansatta (futurala)Presenstempuspresens: görperfekt: har gjortfuturum: ska göraPreteritumtempuspreteritum: gjordepluskvamperfekt: hade gjortfuturum preteritum: skulle göraPDF: https://svenska.se/SAG_Volym_4.pdf. Tabellen citeras och diskuteras i Ida Larsson & Benjamin Lyngfelt, “Tempus i svenskan” vid Göteborgs universitet: https://gupea.ub.gu.se/server/api/core/bitstreams/07b6508f-9404-40ba-85bc-60f551286dcc/content.
Ida Larsson, The Development of the Perfect Tense in Swedish (doktorsavhandling, Göteborgs universitet 2009; Acta Universitatis Gothoburgensis, Nordistica Gothoburgensia 29). Fritt tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/20772 – behandlar förhållandet pluskvamperfekt/preteritum vid sekvens.
Språkbruk (bygger på SAG): “När tidsplanet är förfluten tid kan man växla mellan preteritum (fixerad dåtid), pluskvamperfekt (förfluten tid i förhållande till då) och futurum preteritum”, med exempel Ulla hade just ätit middag när Lisa kom – https://sprakbruk.fi/artiklar/tempusfragor-i-svenskan/.
NE, uppslagsord pluskvamperfekt: https://www.ne.se/uppslagsverk/ – samma definition.
Pedagogiska sammanfattningar:
- ordklasser.se: “Pluskvamperfekt är ett namn på det tempus man använder för att beskriva att handlingar eller tillstånd var fullbordade, innan något annat hände” – https://www.ordklasser.se/verbets-tempus.php.
- Text & Tid: “Det som i första exemplet äger rum innan historien berättas skriver du i preteritum. I andra exemplet måste du skriva det som äger rum innan historien berättas i pluskvamperfekt” – https://hjalpmedtext.se/tempus/.
Mål – Svensk grammatik på svenska (ISBN 978-91-27-50149-2), kapitlet om pluskvamperfekt.
Form i fokus C (Folkuniversitetets förlag, från ISBN 91-7434-408-0), kap. “Tempus”.
Rivstart B1/B2 Textbok (ISBN 978-91-27-46685-2) – tempusharmoni och då-systemet behandlas explicit (Rivstart använder beteckningen preteritum perfekt för pluskvamperfekt).
Svenska utifrån (Svenska institutet) – TISUS-förberedande material innehåller systematiska övningar på pluskvamperfekt.

Sammanfattande kommentar om källornas räckvidd

Den enda fullständigt deskriptiva och vetenskapligt validerade svenska grammatik som behandlar alla tolv punkter systematiskt är Svenska Akademiens grammatik (SAG), som är fritt tillgänglig digitalt via https://svenska.se/grammatik/. För de specifika ämnena är de centrala SAG-kapitlen:

Tempus (perfekt, preteritum, pluskvamperfekt): band 4 kap. 31 (s. 203–281)
Aktionsarter (durativ vs. terminativ aktion): band 4 kap. 33 (s. 323–358)
Enskilda prepositioner (för, sedan, i, på, om, inom, under, till, fram till, per): band 2 kap. 10 (s. 683–727)
Prepositionsfraser (syntaktiska egenskaper): band 3 kap. 25 (s. 645–664)
Tidsadverbial som verbfrasbestämning: band 3 kap. 20 (från s. 407)
Lexikaliserade s-former (i somras, i julas, i måndags): band 2 kap. 7 (s. 500 ff.) samt kap. 20 i band 3

För pedagogiska, normativa formuleringar i SFI/TISUS-traditionen är följande tre läromedel de mest använda:

Målgrammatiken = Mål – Svensk grammatik på svenska av Viberg, Ballardini, Stjärnlöf (Natur & Kultur, ISBN 978-91-27-50149-2)
Form i fokus A/B/C av Fasth & Kannermark (Folkuniversitetets förlag; ISBN för B: 978-91-7434-706-7)
Rivstart A1/A2 och B1/B2 av Levy Scherrer & Lindemalm (Natur & Kultur; ISBN 978-91-27-46234-2 resp. 978-91-27-46685-2)

För officiella språkvårdsrekommendationer är Isof / Språkrådets Frågelåda den primära källan (https://frageladan.isof.se/). Frågelådan behandlar dock endast några av de tolv konstruktionerna direkt – framför allt tidsperspektiv hos förra/nästa(https://frageladan.isof.se/faqs/20748 och https://frageladan.isof.se/faqs/23664). Specifika frågor om t.ex. för…sedan, på + negation, om/inom eller till/fram till hänvisas av Isof normalt till SAG eller till Svensk ordbok (SO) på svenska.se snarare än behandlas separat i frågelådan.

Språkbankens korpusresurser (Korp vid Göteborgs universitet, https://spraakbanken.gu.se/korp/) kan användas för att kvantitativt verifiera bruket av konstruktionerna i autentisk svenska och utgör grunden för SAG:s empiriska beskrivningar.

Nationalencyklopedin ger korta uppslag om grammatiska termer (tempus, perfekt, preteritum, pluskvamperfekt, futurum) men är mindre detaljerad än SAG.

Svenska utifrån (Svenska institutet, https://si.se/) och På svenska! (Göransson, Helander, Parada; Folkuniversitetets förlag) är ytterligare två klassiska läromedel som behandlar de aktuella konstruktionerna på liknande sätt som Målgrammatiken.