Svenskans verb böjs endast efter tempus, inte efter person eller numerus. Tempussystemet kan delas in i två tidsplan: nutidssystemet (presens, perfekt, futurum) och dåtidssystemet (preteritum, pluskvamperfekt, futurum preteritum).
Tabell 1.1 – De sex huvudtempusen i svenska
Tempus
Bildning
Tidsplan
Tidsreferens
Exempel
Presens
enkel form (-r)
nutid
nu / allmänt / framtid
Hon skriver en bok.
Preteritum
enkel form
dåtid
avslutad dåtid
Hon skrev en bok i fjol.
Perfekt
har + supinum
nutid
dåtid m. relevans för nu
Hon har skrivit en bok.
Pluskvamperfekt
hade + supinum
dåtid
dåtid före dåtid
Hon hade skrivit en bok när jag kom.
Futurum
ska/kommer att + infinitiv; presens + tidsadverbial
nutid
framtid
Hon ska skriva en bok.
Futurum preteritum
skulle + infinitiv
dåtid
framtid sedd från dåtid
Hon skulle skriva en bok.
Tabell 1.2 – Samma verb (att läsa) i alla tempus och aspekter
Tempus
Aktiv form
S-passiv
Bli-passiv
Presens
läser
läses / läss
blir läst
Preteritum
läste
lästes
blev läst
Perfekt
har läst
har lästs
har blivit läst
Pluskvamperfekt
hade läst
hade lästs
hade blivit läst
Futurum (ska)
ska läsa
ska läsas
ska bli läst
Futurum (kommer att)
kommer att läsa
kommer att läsas
kommer att bli läst
Futurum exaktum
kommer att ha läst
kommer att ha lästs
kommer att ha blivit läst
Futurum preteritum
skulle läsa
skulle läsas
skulle bli läst
Futurum exaktum preteritum
skulle ha läst
skulle ha lästs
skulle ha blivit läst
2. Verbgrupperna – grunden för korrekt tempusbildning
På C1-nivå förväntas du behärska alla fyra verbgrupperna och kunna böja även oregelbundna verb korrekt.
Tabell 2.1 – Verbgruppernas böjningsmönster
Grupp
Kännetecken
Imperativ
Infinitiv
Presens
Preteritum
Supinum
Perfekt particip
1 (svag, a-verb)
stam slutar på -a; nya verb hamnar här
tala
tala
talar
talade
talat
talad/-t/-de
2a (svag, er-verb)
stam på röstad konsonant
ring
ringa
ringer
ringde
ringt
ringd/-t/-da
2b (svag, er-verb)
stam på p, t, k, s, x (oröstad)
läs
läsa
läser
läste
läst
läst
3 (svag, kort verb)
enstaviga, slutar på lång vokal
bo
bo
bor
bodde
bott
bodd/-tt
4 (stark)
vokalbyte i preteritum
skriv
skriva
skriver
skrev
skrivit
skriven
4 (oregelbunden)
helt oregelbundna
–
vara
är
var
varit
–
Tabell 2.2 – Centrala oregelbundna verb (måste kunnas utantill)
Infinitiv
Presens
Preteritum
Supinum
Översättning
vara
är
var
varit
be
ha
har
hade
haft
have
göra
gör
gjorde
gjort
do/make
gå
går
gick
gått
go/walk
stå
står
stod
stått
stand
se
ser
såg
sett
see
ge
ger
gav
gett (givit)
give
få
får
fick
fått
get/may
veta
vet
visste
vetat
know
kunna
kan
kunde
kunnat
can
vilja
vill
ville
velat
want
skola
ska(ll)
skulle
skolat
shall/will
måste
måste
var/blev tvungen
varit tvungen
must
böra
bör
borde
bort
ought to
säga
säger
sa(de)
sagt
say
dö
dör
dog
dött
die
sova
sover
sov
sovit
sleep
dricka
dricker
drack
druckit
drink
springa
springer
sprang
sprungit
run
sjunga
sjunger
sjöng
sjungit
sing
binda
binder
band
bundit
tie
skriva
skriver
skrev
skrivit
write
ta
tar
tog
tagit
take
komma
kommer
kom
kommit
come
be
ber
bad
bett
ask/pray
ligga
ligger
låg
legat
lie
sitta
sitter
satt
suttit
sit
finna
finner
fann
funnit
find
bryta
bryter
bröt
brutit
break
flyga
flyger
flög
flugit
fly
Tabell 2.3 – Modalverb (hjälpverb) i olika tempus (centralt på C1)
Modalverb
Presens
Preteritum
Perfekt (sällsynt)
Betydelse
kunna
kan
kunde
har kunnat
förmåga / möjlighet
vilja
vill
ville
har velat
önskan
skola
ska(ll)
skulle
har skolat (sällsynt)
futurum / plikt
böra
bör
borde
har bort
rekommendation
måste
måste
var tvungen
har varit tvungen
nödvändighet
få
får
fick
har fått
tillåtelse
töras
törs
tordes
–
våga
orka
orkar
orkade
har orkat
förmåga (kraft)
Modalverb följs av infinitiv utan att: Jag kan komma. Jag måste arbeta.
3. Presens (nutid)
Tabell 3.1 – Presens i detalj
Aspekt
Beskrivning / regel
Bildning
Verbets presensform: -ar (grupp 1), -er (grupp 2 och 4), -r (grupp 3); oregelbundet för är, har, kan, vill, ska, bör m.fl.
Tidsreferens
Nutid, allmängiltigt, vana, framtid med tidsadverbial
Hjälpverb
Inget (enkel form)
Tabell 3.2 – Användningsområden för presens
Användning
Förklaring
Exempel
Aktuell handling
det som sker just nu
Jag skriver ett brev.
Vanor / upprepning
regelbundet återkommande
Han dricker kaffe varje morgon.
Allmänna sanningar
tidlösa förhållanden
Vatten kokar vid 100 grader.
Definitioner / fakta
i lärobokstext, vetenskap
Cellen består av en kärna och cytoplasma.
Framtid (m. tidsadverbial)
när tidsuttrycket gör framtiden tydlig
Vi åker till Berlin på fredag.
Historiskt presens
berättartekniskt grepp
År 1809 förlorar Sverige Finland.
Refererande presens
i akademisk text om andras teorier
Foucault hävdar att makten är produktiv.
Scenanvisning, recept, anvisning
instruktioner
Man vispar äggen och tillsätter mjölet.
Tabell 3.3 – Vanliga tidsadverbial vid presens
Typ
Exempel
Nu-uttryck
nu, just nu, för tillfället, för närvarande, i dag, denna vecka
Vana
alltid, ofta, sällan, aldrig, ibland, varje dag, på måndagar
Allmängiltighet
i regel, i allmänhet, generellt, vanligen
Framtid
i morgon, i kväll, om en vecka, nästa år, på fredag, snart
Tabell 3.4 – Vanliga fel och fallgropar (presens)
Fel
Korrekt
Kommentar
Jag är i Sverige sedan tre år.
Jag har varit i Sverige i tre år.
Vid pågående tillstånd från dåtid till nu används perfekt, inte presens (skiljer sig från t.ex. tyska/franska).
Jag bor här sedan 2020.
Jag har bott här sedan 2020.
Samma princip.
Igår jag går till skolan.
I går gick jag till skolan.
Tidsadverbial som “i går” kräver preteritum.
Avsaknad av subjekt: Regnar.
Det regnar.
Svenska kräver expletivt subjekt det.
Maten är god om man kokar den länge. (i tidlös regel)
Presens används om allmängiltigt.
Skilj från Maten blev god om jag kokade … (specifikt tillfälle, då-fokus).
4. Preteritum (dåtid)
Tabell 4.1 – Preteritum i detalj
Aspekt
Beskrivning / regel
Bildning
Grupp 1: -ade; Grupp 2a: -de; Grupp 2b: -te; Grupp 3: -dde; Grupp 4: vokalbyte (skrev, sprang, sjöng)
Tidsreferens
Avslutad handling vid en bestämd tidpunkt i förfluten tid; handlingen och tiden är båda avslutade
Hjälpverb
Inget (enkel form)
Tabell 4.2 – Användningsområden för preteritum
Användning
Förklaring
Exempel
Avslutad punkthändelse i dåtid
tiden är specificerad eller underförstådd
Hon anlände kl. 18.00.
Tidigare vana / iterativ dåtid
“brukade”
Som barn läste han mycket.
Berättelse (narrativ)
grundtempus i skönlitterära berättelser
Han öppnade dörren och gick in.
Historisk dåtid
i historiska framställningar
Sverige trädde in i unionen 1397.
Hypotetiskt presens (irrealis)
önskan, villkor i nutid
Om jag hade tid, skulle jag komma. / Tänk om hon kom!
Artighetspreteritum
hövlig fråga i nutiden
Vad hette du? Jag ville bara fråga …
Reaktionspreteritum
spontan reaktion i nuet
Oj, det var ju jätteroligt!
Tabell 4.3 – Vanliga tidsadverbial vid preteritum
Typ
Exempel
Bestämd tidpunkt i dåtid
i går, i morse, i förrgår, i fjol, förra året, för tre år sedan, på 1990-talet
Specifik tidsangivelse
klockan tre, den 5 maj 2010, 1789, under sin barndom
Avslutad period
när jag var ung, under kriget, då, på den tiden
Tabell 4.4 – Vanliga fel och fallgropar (preteritum)
Fel
Korrekt
Kommentar
Jag har sett honom igår.
Jag såg honom i går.
Avslutad tidpunkt → preteritum, inte perfekt.
Hon springde fort.
Hon sprang fort.
Starkt verb (grupp 4) – vokalbyte, inte -de.
Han köpede bilen.
Han köpte bilen.
Grupp 2b → -te (stammen köp slutar på p).
Jag tänkade på dig.
Jag tänkte på dig.
Grupp 2b → -te.
Felaktig vokal i starkt verb
drickade → drack; finnde → fann; brindade → brann
Måste läras utantill.
Bodde uttalas som bo (utan ändelse)
Skriv alltid ut -de i preteritum.
Vanligt fel hos talspråksinspirerade skribenter.
5. Perfekt
Tabell 5.1 – Perfekt i detalj
Aspekt
Beskrivning / regel
Bildning
har + supinum (har talat, har ringt, har läst, har bott, har skrivit, har sprungit)
Tidsreferens
Förfluten tid med relevans för/anknytning till nuet
Tematisk tid
Nutid (det finita hjälpverbet har är presens)
Aktionstid
Förfluten tid (handlingen är fullbordad eller pågående mot nuet)
Tabell 5.2 – Användningsområden för perfekt
Användning
Förklaring
Exempel
Resultativ perfekt
fokus på resultat som gäller nu
Jag har glömt mina nycklar (= jag har dem inte nu).
Erfarenhetsperfekt
upplevelse någon gång i livet
Hon har varit i Japan.
Universell perfekt
tillstånd från dåtid till nu (med sedan / i + tid)
Vi har bott här i tio år.
Hot news / nyhetsperfekt
nyligen inträffad händelse
Statsministern har avgått.
Framtida fullbordan (futurum exaktum)
i bisats om vad som ska vara klart före nästa händelse
När jag har ätit ska jag ringa.
Bedömning / utvärdering
i akademisk text om forskningsläge
Tidigare studier har visat att …
Tabell 5.3 – Vanliga tidsadverbial vid perfekt
Typ
Exempel
Anknytning till nu
hittills, hittills i år, någonsin, aldrig, fortfarande, redan
Periodens slut är nu
i dag, i denna vecka, i år, denna månad, på senare tid
Sedan-konstruktioner
sedan i fjol, sedan dess, sedan länge, sedan 2010
Obestämd dåtid
någon gång, flera gånger, ofta (i livet)
Just nu fullbordat
just, nyss, alldeles nyss, precis
Tabell 5.4 – Vanliga fel och fallgropar (perfekt)
Fel
Korrekt
Kommentar
Jag har köpt en bil i går.
Jag köpte en bil i går.
Bestämd dåtidsangivelse → preteritum.
Hon har varit född i Lund.
Hon är född i Lund. / Hon föddes i Lund.
“Vara född” är ett tillstånd.
Jag har glömt det igår.
Jag glömde det i går. / Jag har glömt det.
Inte kombinera “i går” med perfekt vid en enstaka händelse.
Har du läst boken förra veckan?
Läste du boken förra veckan?
Avslutad tidsperiod → preteritum.
6. Pluskvamperfekt
Tabell 6.1 – Pluskvamperfekt i detalj
Aspekt
Beskrivning / regel
Bildning
hade + supinum (hade talat, hade skrivit, hade varit)
Tidsreferens
Förfluten tid före en annan tidpunkt i det förflutna (“fördåtid”)
Latinsk etymologi
plus quam perfectum = “mer än fullbordat”
Andra namn
“preteritum perfekt” (jfr omsvenska.se)
Tabell 6.2 – Användningsområden för pluskvamperfekt
Användning
Förklaring
Exempel
Tidigare än preteritum
förklarar bakgrund till dåtidshändelse
När han kom, hade jag redan gått.
Bakgrund i berättelse
förfluten tid bakåt från berättartiden
Hon var trött för hon hade arbetat hela natten.
Irrealis i dåtid (kontrafaktisk)
“om jag hade vetat …”
Om jag hade vetat det, hade jag inte kommit.
Indirekt tal med dubbel förskjutning
när dåtidsuttalanden refererar till ännu tidigare tid
Hon sa att hon redan hade läst boken.
Tidsbisats med innan / förrän / när
markerar tidsföljd i förflutet
Innan han hade hunnit svara, ringde det.
Tabell 6.3 – Vanliga tidsadverbial vid pluskvamperfekt
Typ
Exempel
“Redan” + dåtid
redan, redan då, redan tidigare
Sekvensmarkörer
innan dess, tidigare, dessförinnan, just, nyss (i dåtidsperspektiv)
Tidsbisatser
när …, efter att …, sedan …, innan …, knappt hade … förrän …
Tabell 6.4 – Vanliga fel och fallgropar (pluskvamperfekt)
Fel
Korrekt
Kommentar
När han kom, jag har redan gått.
När han kom, hade jag redan gått.
Tempusharmoni: dåtidssystem → pluskvamperfekt, inte perfekt.
Om jag visste, jag kom inte.
Om jag hade vetat, hade jag inte kommit.
Irrealis i dåtid kräver pluskvamperfekt + futurum preteritum perfekt eller pluskvamperfekt.
Användning av perfekt när dåtid är basplan
Hon sa att hon har sett filmen. → Hon sa att hon hade sett filmen.
Tempusförskjutning vid indirekt tal.
7. Futurum (framtid)
Svenska saknar en egen böjningsform för futurum. Framtiden uttrycks med fyra konkurrerande strategier (jfr Sara Lövestam, Språktidningen).
Tabell 7.1 – Fyra sätt att uttrycka framtid
Form
Bildning
Huvudbetydelse
Exempel
Presens + tidsadverbial
enkel presens
neutral framtid, planerad/säker händelse
Vi flyger till Rom på fredag.
Ska + infinitiv
hjälpverb ska
subjektets vilja, plan, intention, beslut, åtagande, eller löfte
Jag ska studera i kväll.
Kommer att + infinitiv
hjälpverb kommer att
prognos, förutsägelse, opåverkbar framtid
Det kommer att regna i morgon.
Tänker + infinitiv
hjälpverb tänker
subjektets avsikt, plan (något starkare än ska)
Jag tänker söka ett nytt jobb.
Tabell 7.2 – Skillnad mellan ska och kommer att (OBS!)
I morgon vid den här tiden kommer jag att ha åkt till Spanien.
perfekt i bisats + futurum i huvudsats
sekvens i framtid
När jag har ätit, ska jag ringa.
Tabell 7.6 – Vanliga fel och fallgropar (futurum)
Fel
Korrekt
Kommentar
Det ska regna i morgon (som prognos)
Det kommer att regna i morgon.
Vädret är opåverkbart → kommer att (om man inte avser hörsägen “det lär regna”).
Jag kommer att laga middag i kväll (när man bestämt sig)
Jag ska laga / lagar middag i kväll.
Egen plan → ska eller presens.
Jag ska vara läkare när jag är stor.
Jag ska bli läkare …
“Bli” markerar förändring; “vara” är tillstånd.
Bortglömt att i kommer att
Hon kommer att studera.
I formell skrift används att alltid (i tal kan det utelämnas: “hon kommer studera”).
Dubbelt hjälpverb: ska kommer att
Välj ett futurumuttryck.
Aldrig kombinera ska och kommer att till samma verb.
8. Futurum preteritum (framtid i det förflutna)
Tabell 8.1 – Futurum preteritum i detalj
Aspekt
Beskrivning / regel
Bildning
skulle + infinitiv (skulle skriva, skulle bli, skulle komma)
Alternativa former
kom att + infinitiv (faktisk); skulle ha + supinum (futurum exaktum preteritum)
Tidsreferens
Framtid sett från en tidpunkt i det förflutna; även hypotetisk/villkorlig nutid
Tabell 8.2 – Användningsområden för futurum preteritum
Användning
Förklaring
Exempel
Framtid sedd från dåtid
rapport, berättelse
I januari sa han att han skulle resa i mars.
Indirekt tal (förskjutet futurum)
när sägeverb står i preteritum
Hon trodde att det skulle bli kallt.
Plan som inte förverkligades
“skulle ha gjort”
Jag skulle handla i går, men affären var stängd.
Konditionalis / irrealis i nutid
hypotetisk följd av villkor
Om jag hade tid, skulle jag resa.
Konditionalis perfekt
irrealis i dåtid
Om jag hade vetat, skulle jag ha kommit.
Artighetsformulering
hövlig modal
Jag skulle vilja be om en kopp kaffe.
Faktisk framtid i dåtid (kom att)
det som faktiskt hände senare
Hon var en enkel flicka, men hon kom att bli president.
Tabell 8.3 – Skulle vs kom att (subtil distinktion på C1-nivå)
Form
Implikation
Exempel
skulle + infinitiv
hypotetiskt eller planerat (osäkert om det skett)
Han skulle resa nästa vecka (planen kanske inte blev av).
kom att + infinitiv
faktiskt inträffat senare (epokmarkör)
Han kom att resa runt hela världen.
Tabell 8.4 – Vanliga tidsadverbial vid futurum preteritum
Typ
Exempel
Förflutet planeringsperspektiv
nästa dag, dagen därpå, året därpå, senare, i framtiden (från dåtid)
Villkor (irrealis)
om …, ifall …, gärna, helst, kanske
Hövlighet
gärna, kanske, möjligen
Tabell 8.5 – Vanliga fel och fallgropar (futurum preteritum)
Fel
Korrekt
Kommentar
Jag trodde länge att Clinton vinner valet.
Jag trodde länge att Clinton skulle vinna valet.
Tempusharmoni: huvudsats i preteritum → bisats i futurum preteritum. (Exempel ur Språkbruk.)
Om jag har tid, kommer jag. (kontrafaktiskt i nutid)
Om jag hade tid, skulle jag komma.
Irrealis i nutid: preteritum + futurum preteritum.
Jag skulle vill ha kaffe.
Jag skulle vilja ha kaffe.
Infinitiv efter skulle, inte presens.
Hon ska komma igår. (om gammal plan)
Hon skulle komma i går.
Dåtidsplan → skulle, inte ska.
9. Skillnaden mellan preteritum och perfekt (kritiskt på TISUS)
Detta är en av de svåraste distinktionerna för avancerade studenter, särskilt för dem med engelska som modersmål, eftersom engelska Present Perfect och svenska perfekt inte är helt likvärdiga.
Tabell 9.1 – Direkt jämförelse
Kriterium
Preteritum
Perfekt
Form
enkel verbform (skrev, läste)
har + supinum (har skrivit, har läst)
Tidsplan
dåtidssystem
nutidssystem
Tidsangivelse
bestämd, avslutad tidpunkt
obestämd ELLER tid som fortfarande pågår
Anknytning till nu
ingen
ja, relevans för nuet
Aktiviteten är slut
ja, helt
kan fortsätta (universell perfekt)
Fokus
när hände det?
resultat / erfarenhet / aktualitet
Stilkänsla
berättande, distanserad
reflekterande, närvarande
Tabell 9.2 – Praktisk regelverk: välj rätt tempus
Om tidsangivelsen är …
Använd
Exempel
en avslutad tidpunkt (i går, 1995, förra året)
preteritum
Jag såg filmen i går.
ett tidsspann som inkluderar nuet (i dag, i år, denna vecka)
perfekt
Jag har sett tre filmer i dag.
“sedan” + tidpunkt
perfekt
Jag har bott här sedan 2020.
“i” + tidsperiod (varaktighet, fortfarande pågående)
perfekt
Hon har studerat i fem år (och studerar fortfarande).
“i” + tidsperiod (avslutad)
preteritum
Hon studerade i fem år (men gör det inte längre).
“för X år sedan”
preteritum
Jag flyttade hit för fem år sedan.
obestämd tid / livserfarenhet
perfekt
Har du någonsin varit i Kina?
ingen tidsangivelse, fokus på resultat
perfekt
Jag har glömt nyckeln.
ingen tidsangivelse, berättande
preteritum
Han öppnade dörren.
Tabell 9.3 – Sammanhängande textexempel: samma situation, olika tempus
Tempus
Text
Effekt
Preteritum (berättande)
Jag åkte till Marieberg i går. Där köpte jag sju skjortor. Det var mycket folk och gjorde inget för jag hade inte bråttom.
Avslutad helhet i dåtid
Perfekt (erfarenhets-/livsperspektiv)
Jag har bott i Sverige i tre år. Jag har studerat på sfi i två år. Jag har tagit körkort och köpt en ny bil.
Pågående anknytning till nu
Tabell 9.4 – Avancerade undantag (C1-nivå)
Konstruktion
Förklaring
Exempel
Perfekt + bestämd dåtidstid (upprepning)
upprepad handling som ramas in av nuet
Jag har besökt biblioteket i går, i förrgår och förra veckan.
Perfekt + bestämd dåtidstid (relevans nu)
förklarar nuvarande tillstånd
Jag har köpt äpplena i går, så de är fortfarande färska.
Preteritum med “alltid” / pågående tillstånd som upphört
kontrast till perfekt
Hon var alltid snäll (= och är inte längre / är död).
Tabell 9.5 – Aspekt och partikelverb (lexikal aspektmarkering)
Svenska saknar grammatisk progressivform (motsvarande engelska am running) men kan markera aspekt med partikelverb och konstruktioner.
Konstruktion
Aspekt
Exempel
enkel form
neutral
Jag äter.
håller på att + infinitiv
pågående handling
Jag håller på att äta.
sitter / står / ligger och + infinitiv
pågående i en kroppsposition
Jag sitter och läser.
kommer att + infinitiv
inchoativ (början)
Han kom att tänka på något.
partikelverb med upp, ur, igenom, av
resultativ (fullbordan)
Jag drack upp kaffet (= helt). Jag läste igenom boken (= fullständigt).
10. Tempusharmoni i sats: huvudsats + bisats
Tempusharmoni = principen att hålla samma tidsplan i en sats eller text (Språkrådet/ISOF).
Tabell 10.1 – Tempusharmoni mellan huvudsats och bisats
Huvudsats
Bisats (normalt)
Exempel
Presens
presens
Hon säger att hon är glad.
Presens
perfekt
Hon säger att hon har varit glad.
Presens
futurum
Hon säger att hon kommer att bli glad.
Preteritum
preteritum
Hon sa att hon var glad.
Preteritum
pluskvamperfekt
Hon sa att hon hade varit glad.
Preteritum
futurum preteritum (skulle)
Hon sa att hon skulle bli glad.
Tabell 10.2 – Tempusförskjutning vid indirekt tal
Direkt anföring
Indirekt anföring (sägeverb i preteritum)
“Jag är trött.”
Hon sa att hon var trött.
“Jag har sett filmen.”
Hon sa att hon hade sett filmen.
“Jag såg filmen i går.”
Hon sa att hon hade sett filmen dagen innan.
“Jag ska resa.”
Hon sa att hon skulle resa.
“Jag kommer att resa.”
Hon sa att hon skulle resa / kom att resa.
“Vad heter du?”
Han frågade vad jag hette.
“Kom hit!”
Hon bad mig komma dit / sa åt mig att komma.
Tabell 10.3 – Pronomenförskjutning vid indirekt tal (kompletterande)
Direkt
Indirekt
“Jag är trött,” sa Anna.
Anna sa att hon var trött.
“Min bok är borta,” sa han.
Han sa att hans bok var borta.
“Du ska komma hit.”
Han sa att jag skulle komma dit.
Tabell 10.4 – Undantag från tempusharmoni
Undantag
Förklaring
Exempel
Allmän sanning / tidlös fakta i bisats
bisatsens innehåll gäller fortfarande
Hon sa att fyra gånger fyra är sexton.
Pågående eller framtida giltighet
förhållandet gäller ännu
Studien visade att skillnaden mellan skolorna är stor.
Förändring mot bakgrund
byte markerar nytt fokus
Det var sent på kvällen. Vid köksbordet satt en pappa och sydde. Så plötsligt står flickan i köksdörren. (presens dramatiserar)
Aktualitet i nutiden trots dåtidsberättelse
det förflutna förklarar nutiden
Jag är trött för jag la mig sent i går.
Logiskt nödvändigt byte
orsak från dåtid till nutid
Mats är rik, för han vann fem miljoner.
Anmärkning: I tvivelsmål är det säkrast att hålla samma tempus i huvud- och bisats (jfr Språkbruk).
skönlitterär berättelse, historisk text, reportage, krönika om förflutna händelser
Tabell 11.2 – Samma scen, två tempusplan (exempel från ISOF Frågelådan)
Nu-fokus (presens-system)
Då-fokus (preteritum-system)
Det är sent på kvällen, men på fjärde våningen lyser det fortfarande i fönstret. Vid köksbordet sitter en pappa och syr på sin dotters maskeraddräkt. Hon har bett om att få vara en grävling, och därför kämpar pappan med ett svartvitt påslakan.
Det var sent på kvällen, men på fjärde våningen lyste det fortfarande i fönstret. Vid köksbordet satt en pappa och sydde på sin dotters maskeraddräkt. Hon hade bett om att få vara en grävling, och därför kämpade pappan med ett svartvitt påslakan.
Tabell 11.3 – Tempusbruk per texttyp
Texttyp
Dominerande tempus
Sekundära tempus
Exempel
Berättande (skönlitterär)
preteritum
pluskvamperfekt (bakgrund), futurum preteritum (planer som ej blev av)
“Hon öppnade dörren. Hon hade hört ljudet i flera timmar och visste att hon skulle behöva se efter.”
Berättande presens (litterärt grepp)
presens (historiskt presens)
perfekt, futurum
“Han vaknar kl. 6. Han har sovit illa. I dag ska han möta sin chef.”
Beskrivande (deskriptiv)
presens
perfekt
“Sverige är ett land i Nordeuropa. Landet har varit medlem i EU sedan 1995.”