Svenska:
Tyska:
Engelska:
Text
Den hรคr boken skildrar ett vardagsliv fรถr en pojke hos som tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater och studentgemenskapen [โ bestรคmd form krรคvs] med hรคnsyn till den enda [โ “endast” รคr adverb, inte adjektiv] ursprungliga marxism-leninismen och arbetarkampen [โ “arbetarskรคmpande” รคr inte ett etablerat substantiv] mot alla andra sociala skikt. Pojkens namn รคr Magnus och han รคr bokens faktiska [โ ordfรถljd; adjektivet fรถre substantivet] fรถrfattare.
Vรฅr artikel รฅterberรคttar innehรฅllet i [โ “av” โ “i” vid innehรฅll] de nรคstan fรถrsta 100 sidorna, vilket motsvarar den fjรคrde delen av skribentens verk. Dรคrefter analyseras fรถrhรฅllandena mellan huvudkaraktรคren, hans partikamrater, flickvรคn och hennes fรถrรคldrar. Det krรคvs ytterligare lรคsning fรถr att fรถrstรฅ motivationen hos [โ “av” โ “hos” vid personer] varje mรคnniska i handlingen, men vi har inget annat alternativ รคn att spekulera om deras framtid. Till sist presenteras en kort sammanfattning med bรฅde det viktigaste och mรคrkligaste pรฅ vรคg till medlemskap i en extrem sekt, vare sig det รคr en struktur som liknar ett politiskt parti eller en gemenskap av ett annat slag [โ “sรคtt” โ “slag” mer idiomatiskt].
Lรฅt oss fรถrst betrakta textinnehรฅllet. Magnus, en gymnasiestudent, รคr politiskt engagerad frรฅn bรถrjan av kriget i Vietnam och kritiskt instรคlld till det samhรคlle som utvecklats i Sverige under 1970-talet. Teoretiskt รคr det ett socialistiskt land med grundlรคggande stรถd till medborgare: kostnadsfri utbildning, pensionssystem, barnbidrag med mera. De styrande politikernas รฅsikter ser dock mer ut som kollaborationism, vilket betyder att kungariket i tradition, socialismen pรฅ papper och kapitalismen i verkligheten existerar tillsammans. Magnus pekar ocksรฅ pรฅ den konstigheten att det fรถr arbetarklassen inte รคr arbetarna sjรคlva som begรคr rรคttigheter utan den sรฅ kallade intelligentian, eller personer med universitetsutbildning, nรฅgra av dem รคven med doktorsavhandling. ร andra sidan รคr arbetare pรฅ fabriker i omrรฅdet passiva och bekymrar sig bara om hรถgre lรถn och en stabil karriรคr. Huvudkaraktรคren bรถrjar med att vara medlem i [โ “av” โ “i”] ett kommunistiskt ungdomsfรถrbund inom det mer eller mindre traditionella Vรคnsterpartiet (KU). Under nรฅgra รฅr av diskussioner och debatter tar han en pessimistisk stรคllning till det och bรถrjar fรถrbereda sig fรถr ett mer proaktivt beteende med hjรคlp av litteratur frรฅn en bokhandel som i sjรคlva verket รคr en klubb fรถr [โ “av” โ “fรถr”] stalinister frรฅn den sรฅ kallade SKF/ML. Resultaten av Magnus vรคnskap med en SKF-medlem visar hans inriktning mot [โ “till” โ “mot”] radikala metoder: fรถr stalinisterna รคr bara Albanien ett riktigt kommunistiskt land, medan Sovjetunionen, Kuba och Warszawapaktens lรคnder lรฅtsades vara socialistiska men i verkligheten har degraderat till statskapitalistiska lรคnder. Trots att รคven Magnus far jรคmfรถr stalinister med Jehovas vittnens sektmedlemmar kan det inte รคndra hans sons รฅsikter. Slutligen blir Magnus SKF-kamrat men fortsรคtter att delta i sitt gamla parti som en mullvad. Fรถrutom det planerar SKF inte bara legala รฅtgรคrder mot KU utan ocksรฅ fรถrstรถring av dess lokal. Vart det ska leda fรฅr vi se i nรคsta avsnitt.
I enlighet med det sagda i inledningen byts temat till personligheter. Nรคr man tรคnker pรฅ extremister beskrivs de sannolikt som oberoende och konflikterande mรคnniskor utan vรคnner eller flickvรคn. Dock tillhรถr Magnus inte deras typ: han bor i harmoni med sina fรถrรคldrar i en liten stad, kommunicerar normalt med grannar och har รคven visst inflytande รถver kompisar. Till skillnad frรฅn en typisk radikal har Magnus en flickvรคn frรฅn politiskt ointresserade kretsar som bor pรฅ landet och har fรถrรคldrar som รคr bรถnder. Icke desto mindre kan han inte utesluta att tรคnka pรฅ verkligheten och de masker som bรฅde politikerna i Sverige och medelklassens medborgare bรคr: trots allt tal om solidaritet under protesterna i Polen och tidigare Ungern erbjรถd Sverige inget bistรฅnd till de arbetare som kรคmpade mot det imperialistiska Sovjetunionen. Likadant var det i landet. Man motionerar, pratar infรถr publiken โ och det leder till ingenting i praktiken. I kontrast till institutionaliserade vรคnsterpartister bekrรคftar radikalerna frรฅn Sveriges Kommunistiska Fraktion sin beredskap fรถr [โ “till” โ “fรถr”] ett krig mot imperialister frรฅn bรฅde vรคnstern och hรถgern (det vill sรคga kapitalister). Dels av den anledningen, dels tack vare [โ “pรฅ” โ “tack vare”] sin personliga fรถrmรฅga att undertrycka andras รฅsikter och sprida sina synvinklar blev Hรฅkan, en regional SKF-ledare, vรคn med Magnus. Hรคr mรฅste man fรถrstรฅ att utan en stark personlighet kunde Hรฅkan inte ha presenterat [โ tempus; konjunktiv] sina radikala รฅsikter fรถr huvudkaraktรคren. Inte heller kunde han med sin chef Anders Persson ha fรถrberett [โ tempus] Magnus fรถr [โ “till” โ “fรถr”] ett mullvadarbete i Vรคnsterpartiet och att dessutom vara redo fรถr [โ “till” โ “fรถr”] en terroristisk attack (hur skulle man annars kunna kalla beredskapen att fรถrstรถra en vรคnsterpartistisk fastighet?) I synnerhet gรคller att personliga relationer med en politiskt engagerad aktรถr รคr mer attraktiva รคn partiprogrammet. Sรคrskilt intressant รคr jรคmfรถrelsen mellan de “goda” partisterna och de “dรฅliga”, det vill sรคga Jessika och Marit jรคmfรถrt med Hรฅkan och Anders Persson. Bortsett frรฅn Persson, vars [โ “vilket” โ “vars”] sprรฅk kunde bli krรคnkande och vรฅldsamt, รคr alla partister positiva, lyssnande personer. Man kan inte sรคga om nรฅgon av dem att de proklamerade nedsรคttande ord om [โ “till” โ “om”] det andra partiet, vilket รคr ett karaktรคrsdrag som saknas i flera andra kulturer. Med andra ord anvรคnder ingen partimedlem diskriminerande [โ “diskriminerade” โ “diskriminerande”; presens particip] metoder mot [โ “till” โ “mot”] medlemmar i [โ “av” โ “i”] det andra partiet.
Efter att ha samlat sรฅ mycket kรคnnedom om รฅsikter, intentioner och personliga drag kan man spekulera lite om karaktรคrernas framtid. Samtidigt som jag lรคste boken tรคnkte jag pรฅ hur dessa tonรฅringar kunde kรคnna sig i vuxenlivet och jag gjorde jรคmfรถrelser med politiker och entreprenรถrer frรฅn nutidens press, och det var fascinerande hur lรคtt de kunde passa in [โ “antas” โ “passa in”] i moderna politiska processer. Utan tvekan skulle KU-medlemmar vara professionella politiker pรฅ regional nivรฅ och marxisterna skulle dรฅ kunna [โ tempus] organisera nรฅgon ny typ av piratparti eller รฅka till Palestina tillsammans med Greta Thunberg. Den enda personen [โ bestรคmd form] som inte passar in i den moderna gemenskapen med smidiga ideal, varierande bedรถmning av framgรฅng och hype-ekonomin รคr Magnus sjรคlv. Hans viktigaste drag รคr djup analys och uppskattningen av det skrivna ordet, saker som inte alls รคr nรถdvรคndiga idag. Avslutningsvis fรถr denna paragraf: ingen kan fรถrestรคlla sig vilka vรคgar huvudfiguren ska ta i framtiden. Antingen en hundraprocentig normalperson eller en ensamvarg som lever utanfรถr stรคder och ger ut egenpublicerade bรถcker om konspirationsteorier.
Som tidigare nรคmnts innehรฅller den sista paragrafen de mest betydelsefulla tankarna frรฅn texten. Fรถr det fรถrsta รคr radikalisering en osรคker tendens fรถr bรฅde samhรคllet och en person, vilket med nyanser beskrivs i verket. Fรถr det andra bรถr resultaten av radikalisering tolkas med fรถrsiktighet, eftersom inte bara en mรคnniska med komplicerade moraliska instรคllningar verkar vara en fรถrutsรคttning utan ocksรฅ inaktuella program i skolan pรฅ universitetet eller exempelvis en ekonomisk kris. Och fรถr det tredje har flera professionella inom sociologi, utbildning samt politik ett slags tunnelseende: en egenskap att inte ta in hela situationen runt omkring. I stรคllet fokuserar man uteslutande pรฅ sina arbetsplikter. Sammanfattningsvis รคr extremism inte en mรคrklig typ av avvikelse. Den รคr emellertid en reaktion pรฅ en gemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande, oberoende inlรคrning och sjรคlvstรคndighet. I den hรคr kontexten har finns det ingen kompromiss, och antingen รคndras samhรคllet eller sรฅ fรถrรคndrar extremisterna det pรฅ det mest obekvรคma sรคttet fรถr majoriteten.
SUBSTANTIV (ca 100 ord)
| Nr | Grundform | Bestรคmd | Plural | Best. plural | Synonym(er) | Exempelmening |
| 1 | ett samhรคlle | samhรคllet | samhรคllen | samhรคllena | en nation, ett land | Han var kritiskt instรคlld till det samhรคlle som utvecklats. |
| 2 | en pojke | pojken | pojkar | pojkarna | en grabb, en kille | Boken belyser livet hos en pojke. |
| 3 | en kamrat | kamraten | kamrater | kamraterna | en kollega, en vรคn | Han tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater. |
| 4 | en gemenskap | gemenskapen | gemenskaper | gemenskaperna | en samhรถrighet, en grupp | Han tillhรถrde en studentgemenskap. |
| 5 | en arbetare | arbetaren | arbetare | arbetarna | en anstรคlld, en proletรคr | Arbetarna pรฅ fabriker var passiva. |
| 6 | ett skikt | skiktet | skikt | skikten | ett lager, en klass | Kampen riktades mot alla sociala skikt. |
| 7 | en fรถrfattare | fรถrfattaren | fรถrfattare | fรถrfattarna | en skribent, en skriftstรคllare | Magnus รคr bokens faktiska fรถrfattare. |
| 8 | en artikel | artikeln | artiklar | artiklarna | en text, en uppsats | Vรฅr artikel รฅterberรคttar innehรฅllet. |
| 9 | ett innehรฅll | innehรฅllet | innehรฅll | innehรฅllen | en substans, en materia | Artikeln รฅterberรคttar innehรฅllet i boken. |
| 10 | en sida | sidan | sidor | sidorna | en bladsida, ett blad | Det handlar om de fรถrsta 100 sidorna. |
| 11 | en del | delen | delar | delarna | en andel, en fraktion | Det motsvarar den fjรคrde delen av verket. |
| 12 | ett verk | verket | verk | verken | en bok, en skapelse | Skribentens verk analyseras noggrant. |
| 13 | en karaktรคr | karaktรคren | karaktรคrer | karaktรคrerna | en figur, en rollgestalt | Fรถrhรฅllandet mellan huvudkaraktรคren och kamrater. |
| 14 | en flickvรคn | flickvรคnnen | flickvรคnner | flickvรคnnerna | en partner, en kรคresta | Magnus har en flickvรคn frรฅn landsbygden. |
| 15 | en fรถrรคlder | fรถrรคldern | fรถrรคldrar | fรถrรคldrarna | en mamma/pappa | Hennes fรถrรคldrar รคr bรถnder. |
| 16 | en lรคsning | lรคsningen | lรคsningar | lรคsningarna | en genomgรฅng, en studie | Det krรคvs ytterligare lรคsning. |
| 17 | en motivation | motivationen | motivationer | motivationerna | en drivkraft, ett motiv | Man mรฅste fรถrstรฅ motivationen hos varje person. |
| 18 | en handling | handlingen | handlingar | handlingarna | en รฅtgรคrd, ett skeende | Varje mรคnniska i handlingen har ett motiv. |
| 19 | ett steg | steget | steg | stegen | en fas, en etapp | Vi har inget annat steg att ta. |
| 20 | en framtid | framtiden | framtider | framtiderna | en morgondag, ett perspektiv | Vi spekulerar om deras framtid. |
| 21 | en sammanfattning | sammanfattningen | sammanfattningar | sammanfattningarna | en resumรฉ, en summering | En kort sammanfattning presenteras sist. |
| 22 | en sekt | sekten | sekter | sekterna | en kult, en grupp | Stalinisterna liknas vid en sekt. |
| 23 | en struktur | strukturen | strukturer | strukturerna | en uppbyggnad, en organisation | En struktur som liknar ett parti. |
| 24 | ett parti | partiet | partier | partierna | en rรถrelse, en organisation | Han var medlem i ett kommunistiskt parti. |
| 25 | ett krig | kriget | krig | krigen | en konflikt, en strid | Kriget i Vietnam engagerade honom politiskt. |
| 26 | en tonรฅrstid | tonรฅrstiden | tonรฅrstider | tonรฅrstiderna | en pubertet, en ungdomstid | Under tonรฅrstiden รคr man kritisk. |
| 27 | en utbildning | utbildningen | utbildningar | utbildningarna | en skolning, en bildning | Kostnadsfri utbildning fanns i Sverige. |
| 28 | ett pensionssystem | pensionssystemet | pensionssystem | pensionssystemen | en trygghet, en pension | Pensionssystemet skyddade arbetarna. |
| 29 | ett barnbidrag | barnbidraget | barnbidrag | barnbidragen | ett ekonomiskt stรถd | Barnbidrag var en del av vรคlfรคrden. |
| 30 | en รฅsikt | รฅsikten | รฅsikter | รฅsikterna | en uppfattning, en mening | Politikernas รฅsikter var kollaborationism. |
| 31 | en kung | kungen | kungar | kungarna | en monark, en regent | Kungen styrde tillsammans med politiker. |
| 32 | en socialism | socialismen | โ | โ | en vรคnsterpolitik | Socialismen fanns bara pรฅ papper. |
| 33 | en kapitalism | kapitalismen | โ | โ | en marknadsekonomi | Kapitalismen rรฅdde i verkligheten. |
| 34 | en arbetarklass | arbetarklassen | arbetarklasser | arbetarklasserna | ett proletariat | Arbetarklassen motionerade inte sjรคlv. |
| 35 | en intelligentia | intelligentian | โ | โ | en elit, en bildad klass | Den sรฅ kallade intelligentian styrde. |
| 36 | en doktorsavhandling | doktorsavhandlingen | doktorsavhandlingar | doktorsavhandlingarna | en avhandling, en disputation | De flesta hade doktorsavhandling. |
| 37 | ett bolag | bolaget | bolag | bolagen | ett fรถretag, en koncern | Pengar investerades i stora bolag. |
| 38 | en fabrik | fabriken | fabriker | fabrikerna | en anlรคggning, en industri | Arbetare pรฅ fabriker var passiva. |
| 39 | en lรถn | lรถnen | lรถner | lรถnerna | en ersรคttning, en inkomst | De bekymrade sig om hรถgre lรถn. |
| 40 | en karriรคr | karriรคren | karriรคrer | karriรคrerna | ett yrkesliv, en bana | En stabil karriรคr var viktig. |
| 41 | ett ungdomsfรถrbund | ungdomsfรถrbundet | ungdomsfรถrbund | ungdomsfรถrbunden | en ungdomsorganisation | Han var medlem i ett ungdomsfรถrbund. |
| 42 | en diskussion | diskussionen | diskussioner | diskussionerna | en debatt, ett samtal | Under nรฅgra รฅr av diskussioner. |
| 43 | en debatt | debatten | debatter | debatterna | en diskussion, en argumentation | Debatter prรคglade hans engagemang. |
| 44 | en stรคllning | stรคllningen | stรคllningar | stรคllningarna | en position, en hรฅllning | Han tog en pessimistisk stรคllning. |
| 45 | ett beteende | beteendet | beteenden | beteendena | ett upptrรคdande, en handling | Han fรถrberedde sig fรถr proaktivt beteende. |
| 46 | en litteratur | litteraturen | โ | โ | en skรถnlitteratur, en facklitteratur | Med hjรคlp av litteratur lรคrde han sig. |
| 47 | en bokhandel | bokhandeln | bokhandlar | bokhandlarna | en boklรฅda, en bokaffรคr | Bokhandeln fungerade som en klubb. |
| 48 | en klubb | klubben | klubbar | klubbarna | en fรถrening, en krets | Bokhandeln var egentligen en klubb. |
| 49 | en stalinist | stalinisten | stalinister | stalinisterna | en kommunist, en extremist | Stalinisterna sรฅg Albanien som fรถrebild. |
| 50 | en metod | metoden | metoder | metoderna | ett tillvรคgagรฅngssรคtt, en teknik | Hans inriktning mot radikala metoder. |
| 51 | ett land | landet | lรคnder | lรคnderna | en stat, en nation | Albanien var det enda kommunistiska landet. |
| 52 | ett block | blocket | block | blocken | en allians, en pakt | Warszawapakten var ett block. |
| 53 | en fader/far | fadern/fadern | fรคder | fรคderna | en pappa | Magnus far jรคmfรถr med sekter. |
| 54 | en mullvad | mullvaden | mullvadar | mullvadarna | en spion, en infiltratรถr | Han fortsatte som en mullvad. |
| 55 | en รฅtgรคrd | รฅtgรคrden | รฅtgรคrder | รฅtgรคrderna | en handling, en insats | SKF planerade legala รฅtgรคrder. |
| 56 | en fรถrstรถring | fรถrstรถringen | fรถrstรถringar | fรถrstรถringarna | en vandalisering, en fรถrรถdelse | Fรถrstรถring av lokalen planerades. |
| 57 | en lokal | lokalen | lokaler | lokalerna | ett kontor, en mรถtesplats | De ville fรถrstรถra partiets lokal. |
| 58 | ett avsnitt | avsnittet | avsnitt | avsnitten | en del, ett kapitel | Vi fรฅr se i nรคsta avsnitt. |
| 59 | en personlighet | personligheten | personligheter | personligheterna | en karaktรคr, en individualitet | Temat byts till personligheter. |
| 60 | en extremist | extremisten | extremister | extremisterna | en radikal, en fanatiker | Extremister beskrivs som oberoende. |
| 61 | en stad | staden | stรคder | stรคderna | en ort, en kommun | Han bor i en liten stad. |
| 62 | en granne | grannen | grannar | grannarna | en nรคrmaste | Han kommunicerar normalt med grannar. |
| 63 | ett inflytande | inflytandet | inflytanden | inflytandena | en pรฅverkan, en makt | Han har visst inflytande รถver kompisar. |
| 64 | en radikal | radikalen | radikaler | radikalerna | en extremist | Till skillnad frรฅn en typisk radikal. |
| 65 | en krets | kretsen | kretsar | kretsarna | en cirkel, en grupp | Hon kom frรฅn icke politiska kretsar. |
| 66 | en by | byn | byar | byarna | en landsbygd, en ort | Hon bor i en by. |
| 67 | en bonde | bonden | bรถnder | bรถnderna | en jordbrukare, en lantbrukare | Hennes fรถrรคldrar รคr bรถnder. |
| 68 | en verklighet | verkligheten | verkligheter | verkligheterna | en realitet, en sanning | Han kan inte sluta tรคnka pรฅ verkligheten. |
| 69 | en mask | masken | masker | maskerna | en fasad, en slรถja | Politikerna bรคr masker. |
| 70 | en medborgare | medborgaren | medborgare | medborgarna | en invรฅnare, en samhรคllsmedlem | Medelklassens medborgare bรคr masker. |
| 71 | en solidaritet | solidariteten | โ | โ | en sammanhรฅllning, ett stรถd | Trots tal om solidaritet gavs inget bistรฅnd. |
| 72 | en protest | protesten | protester | protesterna | en demonstration, en aktion | Under protesterna i Polen. |
| 73 | ett bistรฅnd | bistรฅndet | bistรฅnd | bistรฅnden | en hjรคlp, ett stรถd | Sverige erbjรถd inget bistรฅnd. |
| 74 | en publik | publiken | publiker | publikerna | en รฅhรถrarkrets, en รฅskรฅdare | Man pratar infรถr publiken. |
| 75 | en beredskap | beredskapen | beredskaper | beredskaperna | en villighet, en kapacitet | Radikalerna bekrรคftar sin beredskap. |
| 76 | en imperialist | imperialisten | imperialister | imperialisterna | en kolonialist | Krig mot imperialister. |
| 77 | en fรถrmรฅga | fรถrmรฅgan | fรถrmรฅgor | fรถrmรฅgorna | en kapacitet, en talang | Personlig fรถrmรฅga att pรฅverka. |
| 78 | en synvinkel | synvinkeln | synvinklar | synvinklarna | ett perspektiv, en synpunkt | Han spred sina synvinklar. |
| 79 | en ledare | ledaren | ledare | ledarna | en chef, en anfรถrare | Hรฅkan var en regional ledare. |
| 80 | en attack | attacken | attacker | attackerna | ett anfall, ett angrepp | Beredskap fรถr en terroristisk attack. |
| 81 | en fastighet | fastigheten | fastigheter | fastigheterna | en byggnad, en egendom | Fรถrstรถra en vรคnsterpartistisk fastighet. |
| 82 | en relation | relationen | relationer | relationerna | ett fรถrhรฅllande, en kontakt | Personliga relationer med en aktรถr. |
| 83 | en aktรถr | aktรถren | aktรถrer | aktรถrerna | en spelaren, en agent | En politiskt engagerad aktรถr. |
| 84 | ett program | programmet | program | programmen | en plan, en agenda | Programmet fรถr partiet var mindre attraktivt. |
| 85 | en jรคmfรถrelse | jรคmfรถrelsen | jรคmfรถrelser | jรคmfรถrelserna | en parallell, en liknelse | Jรคmfรถrelsen mellan goda och dรฅliga partister. |
| 86 | ett karaktรคrsdrag | karaktรคrsdraget | karaktรคrsdrag | karaktรคrsdragen | en egenskap, en beskaffenhet | Ett karaktรคrsdrag som saknas. |
| 87 | en kultur | kulturen | kulturer | kulturerna | en civilisation, en tradition | Draget saknas i andra kulturer. |
| 88 | en kรคnnedom | kรคnnedomen | โ | โ | en kunskap, en insikt | Sรฅ mycket kรคnnedom om รฅsikter. |
| 89 | en intention | intentionen | intentioner | intentionerna | en avsikt, ett syfte | Kรคnnedom om intentioner och drag. |
| 90 | ett vuxenliv | vuxenlivet | vuxenliv | vuxenliven | ett mognande liv | Hur de kunde kรคnna sig i vuxenlivet. |
| 91 | en press | pressen | โ | โ | en media, en tidning | Politiker frรฅn nutidens press. |
| 92 | en process | processen | processer | processerna | ett fรถrlopp, en utveckling | Moderna politiska processer. |
| 93 | en bedรถmning | bedรถmningen | bedรถmningar | bedรถmningarna | en utvรคrdering, en uppskattning | Varierande bedรถmning av framgรฅng. |
| 94 | en framgรฅng | framgรฅngen | framgรฅngar | framgรฅngarna | en succรฉ, en lycka | Bedรถmning av framgรฅng varierade. |
| 95 | en analys | analysen | analyser | analyserna | en granskning, en undersรถkning | Hans viktigaste drag รคr djup analys. |
| 96 | en deckare | deckaren | deckare | deckarna | en kriminalroman, en thriller | Huvudfiguren beter sig som i en deckare. |
| 97 | en ensamvarg | ensamvargen | ensamvargar | ensamvargarna | en enstรถring, en eremit | Antingen en normalperson eller en ensamvarg. |
| 98 | en konspirationsteori | konspirationsteorin | konspirationsteorier | konspirationsteorierna | en sammansvรคrjning | Bรถcker om konspirationsteorier. |
| 99 | en tendens | tendensen | tendenser | tendenserna | en trend, en benรคgenhet | Radikalisering รคr en osรคker tendens. |
| 100 | en fรถrsiktighet | fรถrsiktigheten | โ | โ | en varsamhet, en aktsamhet | Resultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighet. |
| 101 | en fรถrutsรคttning | fรถrutsรคttningen | fรถrutsรคttningar | fรถrutsรคttningarna | ett villkor, en grund | En komplicerad moral verkar vara en fรถrutsรคttning. |
| 102 | en kris | krisen | kriser | kriserna | en nรถdsituation, en krasch | En ekonomisk kris kan bidra. |
| 103 | ett tunnelseende | tunnelseendet | โ | โ | en inskrรคnkthet | Professionella har tunnelseende. |
| 104 | en avvikelse | avvikelsen | avvikelser | avvikelserna | en anomali, en abnormitet | Extremism รคr inte en mรคrklig avvikelse. |
| 105 | en reaktion | reaktionen | reaktioner | reaktionerna | ett svar, en respons | Den รคr en reaktion pรฅ gemenskapen. |
| 106 | ett tรคnkande | tรคnkandet | โ | โ | en tankeprocess, en reflektion | Gemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande. |
| 107 | en kompromiss | kompromissen | kompromisser | kompromisserna | en รถverenskommelse, en medling | Det finns ingen kompromiss. |
| 108 | en majoritet | majoriteten | majoriteter | majoriteterna | en flertal, en รถvervikt | Mest obekvรคmt fรถr majoriteten. |
VERB (ca 100 ord)
| Nr | Infinitiv (att…) | Preteritum | Supinum | Vanliga prep./konj. | Synonym(er) | Exempelmening |
| 1 | att belysa (belyser โ belyste โ belyst) | belyste | belyst | โ | att klargรถra, att illustrera | Boken belyser det vardagliga livet. |
| 2 | att ta avstรฅnd (tar โ tog โ tagit) | tog avstรฅnd | tagit avstรฅnd | frรฅn | att distansera sig, att fjรคrma sig | Han tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater. |
| 3 | att motsvara (motsvarar โ motsvarade โ motsvarat) | motsvarade | motsvarat | โ | att vara lika med, att likna | Det motsvarar den fjรคrde delen. |
| 4 | att analysera (analyserar โ analyserade โ analyserat) | analyserade | analyserat | โ | att granska, att undersรถka | Fรถrhรฅllandena ska analyseras. |
| 5 | att krรคva (krรคver โ krรคvde โ krรคvt) | krรคvde | krรคvt | โ | att fordra, att behรถva | Det krรคvs ytterligare lรคsning. |
| 6 | att fรถrstรฅ (fรถrstรฅr โ fรถrstod โ fรถrstรฅtt) | fรถrstod | fรถrstรฅtt | โ | att begripa, att fatta | Man behรถver lรคsa fรถr att fรถrstรฅ motivationen. |
| 7 | att spekulera (spekulerar โ spekulerade โ spekulerat) | spekulerade | spekulerat | om | att gissa, att anta | Vi spekulerar om deras framtid. |
| 8 | att presentera (presenterar โ presenterade โ presenterat) | presenterade | presenterat | fรถr | att framstรคlla, att visa | En sammanfattning presenteras sist. |
| 9 | att betrakta (betraktar โ betraktade โ betraktat) | betraktade | betraktat | โ | att observera, att granska | Lรฅt oss betrakta textinnehรฅllet. |
| 10 | att engagera sig (engagerar โ engagerade โ engagerat) | engagerade sig | engagerat sig | i/fรถr | att involvera sig, att รคgna sig รฅt | Magnus รคr politiskt engagerad. |
| 11 | att utveckla (utvecklar โ utvecklade โ utvecklat) | utvecklade | utvecklat | โ | att frambringa, att utforma | Samhรคllet som utvecklats i Sverige. |
| 12 | att stรถdja (stรถder/stรถdjer โ stรถdde โ stรถtt) | stรถdde | stรถtt | โ | att hjรคlpa, att bistรฅ | Stรถd till arbetarna var stort. |
| 13 | att styra (styr โ styrde โ styrt) | styrde | styrt | โ | att leda, att kontrollera | Politikerna som styrde landet. |
| 14 | att investera (investerar โ investerade โ investerat) | investerade | investerat | i | att satsa, att placera | Pengar investerade i Volvo. |
| 15 | att bekymra sig (bekymrar โ bekymrade โ bekymrat) | bekymrade sig | bekymrat sig | om/fรถr/รถver | att oroa sig, att รคngslas | Arbetare bekymrar sig bara om lรถnen. |
| 16 | att bรถrja (bรถrjar โ bรถrjade โ bรถrjat) | bรถrjade | bรถrjat | med | att inleda, att starta | Han bรถrjade med att vara medlem. |
| 17 | att fรถrbereda sig (fรถrbereder โ fรถrberedde โ fรถrberett) | fรถrberedde sig | fรถrberett sig | fรถr/pรฅ | att rusta sig, att gรถra sig redo | Han bรถrjar fรถrbereda sig fรถr proaktivt beteende. |
| 18 | att fungera (fungerar โ fungerade โ fungerat) | fungerade | fungerat | som | att verka, att tjรคnstgรถra | Bokhandeln fungerade som en klubb. |
| 19 | att visa (visar โ visade โ visat) | visade | visat | pรฅ | att peka pรฅ, att demonstrera | Resultaten visade hans inriktning. |
| 20 | att lรฅtsas (lรฅtsas โ lรฅtsades โ lรฅtsats) | lรฅtsades | lรฅtsats | โ | att simulera, att spela | De lรฅtsades vara socialistiska. |
| 21 | att degradera (degraderar โ degraderade โ degraderat) | degraderade | degraderat | till | att nedgradera, att fรถrsรคmra | De hade degraderat till statskapitalism. |
| 22 | att jรคmfรถra (jรคmfรถr โ jรคmfรถrde โ jรคmfรถrt) | jรคmfรถrde | jรคmfรถrt | med | att likna, att parallellisera | Fadern jรคmfรถr stalinister med en sekt. |
| 23 | att รคndra (รคndrar โ รคndrade โ รคndrat) | รคndrade | รคndrat | pรฅ | att fรถrรคndra, att modifiera | Det kan inte รคndra hans รฅsikter. |
| 24 | att delta (deltar โ deltog โ deltagit) | deltog | deltagit | i | att medverka, att vara med | Han fortsรคtter delta i sitt parti. |
| 25 | att planera (planerar โ planerade โ planerat) | planerade | planerat | โ | att projektera, att fรถrbereda | SKF planerar legala รฅtgรคrder. |
| 26 | att fรถrstรถra (fรถrstรถr โ fรถrstรถrde โ fรถrstรถrt) | fรถrstรถrde | fรถrstรถrt | โ | att vandalisera, att rasera | De planerar fรถrstรถring av lokalen. |
| 27 | att leda (leder โ ledde โ lett) | ledde | lett | till | att resultera i, att fรถra till | Vart det ska leda fรฅr vi se. |
| 28 | att byta (byter โ bytte โ bytt) | bytte | bytt | till/mot | att vรคxla, att skifta | Temat byts till personligheter. |
| 29 | att beskriva (beskriver โ beskrev โ beskrivit) | beskrev | beskrivit | som | att framstรคlla, att skildra | Extremister beskrivs som oberoende. |
| 30 | att tillhรถra (tillhรถr โ tillhรถrde โ tillhรถrt) | tillhรถrde | tillhรถrt | โ | att hรถra till, att vara del av | Magnus tillhรถr inte den typen. |
| 31 | att bo (bor โ bodde โ bott) | bodde | bott | i/pรฅ | att vara bosatt, att leva | Han bor i en liten stad. |
| 32 | att kommunicera (kommunicerar โ kommunicerade โ kommunicerat) | kommunicerade | kommunicerat | med | att tala, att prata | Han kommunicerar normalt med grannar. |
| 33 | att utesluta (utesluter โ uteslรถt โ uteslutit) | uteslรถt | uteslutit | frรฅn | att exkludera, att utelรคmna | Han kan inte utesluta att tรคnka. |
| 34 | att tรคnka (tรคnker โ tรคnkte โ tรคnkt) | tรคnkte | tรคnkt | pรฅ/om/รถver | att fundera, att reflektera | Han kan inte sluta tรคnka pรฅ verkligheten. |
| 35 | att erbjuda (erbjuder โ erbjรถd โ erbjudit) | erbjรถd | erbjudit | โ | att ge, att tillhandahรฅlla | Sverige erbjรถd inget bistรฅnd. |
| 36 | att kรคmpa (kรคmpar โ kรคmpade โ kรคmpat) | kรคmpade | kรคmpat | mot/fรถr | att strida, att slรฅss | Arbetare som kรคmpade mot Sovjet. |
| 37 | att motionera (motionerar โ motionerade โ motionerat) | motionerade | motionerat | โ | att fรถreslรฅ, att lรคgga fram | Man motionerar och pratar infรถr publiken. |
| 38 | att bekrรคfta (bekrรคftar โ bekrรคftade โ bekrรคftat) | bekrรคftade | bekrรคftat | โ | att verifiera, att intyga | Radikalerna bekrรคftar sin beredskap. |
| 39 | att undertrycka (undertrycker โ undertryckte โ undertryckt) | undertryckte | undertryckt | โ | att kuva, att tysta ner | Fรถrmรฅga att undertrycka andras รฅsikter. |
| 40 | att sprida (sprider โ spred โ spridit) | spred | spridit | โ | att distribuera, att fรถrmedla | Han spred sina synvinklar. |
| 41 | att bli (blir โ blev โ blivit) | blev | blivit | โ | att fรถrvandlas, att komma att | Hรฅkan blev vรคn med Magnus. |
| 42 | att kalla (kallar โ kallade โ kallat) | kallade | kallat | fรถr | att benรคmna, att nรคmna | Hur skulle man kunna kalla det? |
| 43 | att gรคlla (gรคller โ gรคllde โ gรคllt) | gรคllde | gรคllt | fรถr | att avse, att rรถra | Det gรคller personliga relationer. |
| 44 | att sakna (saknar โ saknade โ saknat) | saknade | saknat | โ | att vara utan, att behรถva | Ett drag som saknas i andra kulturer. |
| 45 | att anvรคnda (anvรคnder โ anvรคnde โ anvรคnt) | anvรคnde | anvรคnt | โ | att bruka, att nyttja | Ingen anvรคnder diskriminerande metoder. |
| 46 | att samla (samlar โ samlade โ samlat) | samlade | samlat | in/ihop | att ackumulera, att hopa | Efter att ha samlat sรฅ mycket kรคnnedom. |
| 47 | att lรคsa (lรคser โ lรคste โ lรคst) | lรคste | lรคst | โ | att studera, att blรคddra | Samtidigt som jag lรคste boken. |
| 48 | att gรถra (gรถr โ gjorde โ gjort) | gjorde | gjort | โ | att utfรถra, att skapa | Jag gjorde jรคmfรถrelser med politiker. |
| 49 | att passa in (passar โ passade โ passat) | passade in | passat in | i | att stรคmma, att hรถra hemma | De kunde passa in i politiska processer. |
| 50 | att organisera (organiserar โ organiserade โ organiserat) | organiserade | organiserat | โ | att ordna, att arrangera | Marxisterna kunde organisera ett nytt parti. |
| 51 | att รฅka (รฅker โ รฅkte โ รฅkt) | รฅkte | รฅkt | till | att resa, att fara | ร ka till Palestina. |
| 52 | att bete sig (beter โ betedde โ betett) | betedde sig | betett sig | som | att uppfรถra sig, att agera | Huvudfiguren beter sig som i en deckare. |
| 53 | att veta (vet โ visste โ vetat) | visste | vetat | om | att kรคnna till, att ha kunskap | Ingen vet vilka vรคgar han ska ta. |
| 54 | att leva (lever โ levde โ levt) | levde | levt | โ | att existera, att bo | En ensamvarg som lever utanfรถr stรคder. |
| 55 | att publicera (publicerar โ publicerade โ publicerat) | publicerade | publicerat | โ | att ge ut, att trycka | Han ger ut egenpublicerade bรถcker. |
| 56 | att innehรฅlla (innehรฅller โ innehรถll โ innehรฅllit) | innehรถll | innehรฅllit | โ | att rymma, att inbegripa | Sista paragrafen innehรฅller de viktigaste tankarna. |
| 57 | att tolka (tolkar โ tolkade โ tolkat) | tolkade | tolkat | som | att tyda, att uppfatta | Resultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighet. |
| 58 | att verka (verkar โ verkade โ verkat) | verkade | verkat | โ | att tyckas, att fรถrefalla | En komplicerad moral verkar vara fรถrutsรคttning. |
| 59 | att fokusera (fokuserar โ fokuserade โ fokuserat) | fokuserade | fokuserat | pรฅ | att koncentrera sig, att inrikta sig | Man fokuserar uteslutande pรฅ sina plikter. |
| 60 | att tillรฅta (tillรฅter โ tillรคt โ tillรฅtit) | tillรคt | tillรฅtit | โ | att medge, att godkรคnna | En gemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande. |
| 61 | att fรถrรคndra (fรถrรคndrar โ fรถrรคndrade โ fรถrรคndrat) | fรถrรคndrade | fรถrรคndrat | โ | att omvandla, att transformera | Extremisterna fรถrรคndrar samhรคllet. |
| 62 | att anta (antar โ antog โ antagit) | antog | antagit | โ | att fรถrutsรคtta, att acceptera | En egenskap att inte anta hela situationen. |
| 63 | att reagera (reagerar โ reagerade โ reagerat) | reagerade | reagerat | pรฅ | att svara, att bemรถta | Det รคr en reaktion pรฅ gemenskapen. |
| 64 | att kritisera (kritiserar โ kritiserade โ kritiserat) | kritiserade | kritiserat | โ | att ifrรฅgasรคtta, att klandra | Han var kritiskt instรคlld till samhรคllet. |
| 65 | att nรคmna (nรคmner โ nรคmnde โ nรคmnt) | nรคmnde | nรคmnt | โ | att omnรคmna, att ange | Som tidigare nรคmnts i texten. |
| 66 | att proklamera (proklamerar โ proklamerade โ proklamerat) | proklamerade | proklamerat | โ | att fรถrkunna, att meddela | Ingen proklamerade nedsรคttande ord. |
| 67 | att diskutera (diskuterar โ diskuterade โ diskuterat) | diskuterade | diskuterat | om/med | att debattera, att samtala | Under รฅr av diskussioner. |
| 68 | att fortsรคtta (fortsรคtter โ fortsatte โ fortsatt) | fortsatte | fortsatt | med/att | att fortgรฅ, att gรฅ vidare | Han fortsรคtter att delta i partiet. |
| 69 | att pรฅverka (pรฅverkar โ pรฅverkade โ pรฅverkat) | pรฅverkade | pรฅverkat | โ | att influera, att inverka | Han har inflytande att pรฅverka. |
| 70 | att inleda (inleder โ inledde โ inlett) | inledde | inlett | med | att bรถrja, att starta | Han inledde sin politiska bana. |
| 71 | att bidra (bidrar โ bidrog โ bidragit) | bidrog | bidragit | till/med | att medverka, att hjรคlpa | En kris kan bidra till radikalisering. |
| 72 | att skilja sig (skiljer โ skilde โ skilt) | skilde sig | skilt sig | frรฅn | att avvika, att vara olik | Till skillnad frรฅn en typisk radikal. |
| 73 | att rรฅda (rรฅder โ rรฅdde โ rรฅtt) | rรฅdde | rรฅtt | โ | att regera, att hรคrska | Kapitalismen rรฅdde i verkligheten. |
| 74 | att inrikta sig (inriktar โ inriktade โ inriktat) | inriktade sig | inriktat sig | mot/pรฅ | att fokusera, att rikta in sig | Hans inriktning mot radikala metoder. |
| 75 | att infiltrera (infiltrerar โ infiltrerade โ infiltrerat) | infiltrerade | infiltrerat | โ | att trรคnga in, att smyga in | Han infiltrerade partiet som en mullvad. |
| 76 | att fรถrtrycka (fรถrtrycker โ fรถrtryckte โ fรถrtryckt) | fรถrtryckte | fรถrtryckt | โ | att kuva, att underkuva | Fรถrmรฅga att fรถrtrycka andras รฅsikter. |
| 77 | att befinna sig (befinner โ befann โ befunnit) | befann sig | befunnit sig | i/pรฅ | att vara, att uppehรฅlla sig | Han befinner sig i en svรฅr situation. |
| 78 | att ansluta sig (ansluter โ anslรถt โ anslutit) | anslรถt sig | anslutit sig | till | att gรฅ med, att fรถrena sig | Han anslรถt sig till SKF. |
| 79 | att prรคgla (prรคglar โ prรคglade โ prรคglat) | prรคglade | prรคglat | โ | att pรฅverka, att forma | Debatter prรคglade hans ungdom. |
| 80 | att ifrรฅgasรคtta (ifrรฅgasรคtter โ ifrรฅgasatte โ ifrรฅgasatt) | ifrรฅgasatte | ifrรฅgasatt | โ | att betvivla, att utmana | Han ifrรฅgasatte hela systemet. |
| 81 | att avvika (avviker โ avvek โ avvikit) | avvek | avvikit | frรฅn | att skilja sig, att bryta mot | Extremism รคr en form av avvikelse. |
| 82 | att uppfatta (uppfattar โ uppfattade โ uppfattat) | uppfattade | uppfattat | som | att fรถrstรฅ, att tolka | Radikalisering uppfattas som en tendens. |
| 83 | att resultera (resulterar โ resulterade โ resulterat) | resulterade | resulterat | i | att leda till, att mynna ut i | Det resulterade i hans radikalisering. |
| 84 | att ge ut (ger โ gav โ gett/givit) | gav ut | gett ut | โ | att publicera, att trycka | Han ger ut egenpublicerade bรถcker. |
| 85 | att rymma (rymmer โ rymde โ rymt) | rymde | rymt | โ | att innehรฅlla, att innefatta | Texten rymmer mรฅnga tankar. |
| 86 | att dra slutsats (drar โ drog โ dragit) | drog slutsats | dragit slutsats | av/om | att konkludera, att konstatera | Man kan dra slutsatser av texten. |
| 87 | att รฅterberรคtta (รฅterberรคttar โ รฅterberรคttade โ รฅterberรคttat) | รฅterberรคttade | รฅterberรคttat | โ | att referera, att รฅterge | Artikeln รฅterberรคttar innehรฅllet. |
| 88 | att prata (pratar โ pratade โ pratat) | pratade | pratat | med/om | att tala, att konversera | Man pratar infรถr publiken. |
| 89 | att lyssna (lyssnar โ lyssnade โ lyssnat) | lyssnade | lyssnat | pรฅ/till | att hรถra, att uppmรคrksamma | De รคr lyssnande mรคnniskor. |
| 90 | att hota (hotar โ hotade โ hotat) | hotade | hotat | med | att hota, att skrรคmma | SKF hotade med att fรถrstรถra lokalen. |
| 91 | att konstatera (konstaterar โ konstaterade โ konstaterat) | konstaterade | konstaterat | att | att fastslรฅ, att slรฅ fast | Man konstaterar att det finns problem. |
| 92 | att likna (liknar โ liknade โ liknat) | liknade | liknat | โ | att pรฅminna om, att รถverensstรคmma | En struktur som liknar ett parti. |
| 93 | att forma (formar โ formade โ format) | formade | format | โ | att skapa, att utforma | Debatter formade hans รฅsikter. |
| 94 | att hรคrska (hรคrskar โ hรคrskade โ hรคrskat) | hรคrskade | hรคrskat | รถver | att regera, att styra | Kapitalismen hรคrskade i verkligheten. |
| 95 | att undvika (undviker โ undvek โ undvikit) | undvek | undvikit | โ | att skygga fรถr, att fly | Han undvek inte konflikter. |
| 96 | att medge (medger โ medgav โ medgett/medgivit) | medgav | medgivit | โ | att erkรคnna, att tillstรฅ | Magnus medgav inte sina tvivel. |
| 97 | att รถvertyga (รถvertygar โ รถvertygade โ รถvertygat) | รถvertygade | รถvertygat | om | att รถvertala, att omvรคnda | Hรฅkan รถvertygade Magnus om metoden. |
| 98 | att rekrytera (rekryterar โ rekryterade โ rekryterat) | rekryterade | rekryterat | till | att vรคrva, att engagera | SKF rekryterade Magnus till partiet. |
| 99 | att undergrรคva (undergrรคver โ undergrรคvde โ undergrรคvt) | undergrรคvde | undergrรคvt | โ | att sabotera, att fรถrsvaga | Mullvaden undergrรคver det gamla partiet. |
| 100 | att provocera (provocerar โ provocerade โ provocerat) | provocerade | provocerat | โ | att utmana, att reta | Radikala รฅsikter provocerade kamraterna. |
ADJEKTIV (ca 100 ord)
| Nr | Grundform | Komparativ | Superlativ | Ostandard/anm. | Synonym(er) | Exempelmening |
| 1 | vardaglig, -t, -a | โ | โ | โ | vanlig, ordinรคr | Det vardagliga livet beskrivs i boken. |
| 2 | ursprunglig, -t, -a | โ | โ | โ | initial, primรคr | Den enda ursprungliga marxism-leninismen. |
| 3 | social, -t, -a | โ | โ | โ | samhรคllelig, kollektiv | Alla andra sociala skikt. |
| 4 | faktisk, -t, -a | โ | โ | โ | verklig, egentlig | Han รคr bokens faktiska fรถrfattare. |
| 5 | kort, kort, korta | kortare | kortast | Neutrum = kort (ofรถrรคndrad) | brief, koncis | En kort sammanfattning presenteras. |
| 6 | viktig, -t, -a | viktigare | viktigast | โ | betydelsefull, vรคsentlig | Det viktigaste och mรคrkligaste. |
| 7 | mรคrklig, -t, -a | โ | โ | โ | underlig, konstig | Extremism รคr inte en mรคrklig avvikelse. |
| 8 | extrem, -t, -a | โ | โ | โ | ytterlig, radikal | En extrem sekt. |
| 9 | politisk, -t, -a | โ | โ | โ | samhรคllspolitisk | Politiskt engagerad frรฅn kriget i Vietnam. |
| 10 | engagerad, engagerat, engagerade | โ | โ | Perfekt particip som adj. | aktiv, delaktig | Han รคr politiskt engagerad. |
| 11 | kritisk, -t, -a | โ | โ | โ | granskande, ifrรฅgasรคttande | Kritiskt instรคlld till samhรคllet. |
| 12 | socialistisk, -t, -a | โ | โ | โ | vรคnster, kollektivistisk | Teoretiskt ett socialistiskt land. |
| 13 | stor, stort, stora | stรถrre | stรถrst | Oregelbunden komparation | betydande, ansenlig | Stora typer av stรถd till arbetarna. |
| 14 | varierande | โ | โ | Presens particip (obรถjligt) | skiftande, mรฅngskiftande | Varierande typer av stรถd. |
| 15 | kostnadsfri, -tt, -a | โ | โ | โ | gratis, avgiftsfri | Kostnadsfri utbildning. |
| 16 | styrande | โ | โ | Presens particip | ledande, regerande | De styrande politikerna. |
| 17 | modern, -t, -a | โ | โ | โ | aktuell, samtida | Moderna hus och bolag. |
| 18 | passiv, -t, -a | โ | โ | โ | inaktiv, overksam | Arbetarna var passiva. |
| 19 | hรถg, hรถgt, hรถga | hรถgre | hรถgst | Oregelbunden komparation | fรถrhรถjd, upphรถjd | De bekymrade sig om hรถgre lรถn. |
| 20 | stabil, -t, -a | โ | โ | โ | fast, stadig | En stabil karriรคr. |
| 21 | kommunistisk, -t, -a | โ | โ | โ | marxistisk, vรคnster | Ett kommunistiskt ungdomsfรถrbund. |
| 22 | traditionell, -t, -a | โ | โ | โ | konservativ, klassisk | Mer eller mindre traditionellt parti. |
| 23 | pessimistisk, -t, -a | โ | โ | โ | negativ, dyster | Han tog en pessimistisk stรคllning. |
| 24 | proaktiv, -t, -a | โ | โ | โ | framรฅtriktad, fรถrutseende | Proaktivt beteende. |
| 25 | radikal, -t, -a | โ | โ | โ | extrem, omvรคlvande | Radikala metoder. |
| 26 | legal, -t, -a | โ | โ | โ | laglig, juridisk | Legala รฅtgรคrder mot KU. |
| 27 | oberoende | โ | โ | Obรถjligt particip | sjรคlvstรคndig, autonom | Oberoende konflikterande mรคnniskor. |
| 28 | konflikterande | โ | โ | Presens particip | stridig, tvistande | Oberoende och konflikterande. |
| 29 | liten, litet, lilla/smรฅ | mindre | minst | Oregelbunden: liten-lilla-smรฅ | ringa, obetydlig | Han bor i en liten stad. |
| 30 | typisk, -t, -a | โ | โ | โ | kรคnnetecknande, karakteristisk | Till skillnad frรฅn en typisk radikal. |
| 31 | intresserad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | engagerad, nyfiken | Icke politiskt intresserade kretsar. |
| 32 | imperialistisk, -t, -a | โ | โ | โ | expansionistisk | Det imperialistiska Sovjetunionen. |
| 33 | institutionaliserad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | etablerad, formaliserad | Institutionaliserade vรคnsterpartister. |
| 34 | verklig, -t, -a | โ | โ | โ | faktisk, reell | Ett verkligt krig mot imperialister. |
| 35 | personlig, -t, -a | โ | โ | โ | individuell, privat | Personlig fรถrmรฅga att pรฅverka. |
| 36 | stark, starkt, starka | starkare | starkast | โ | kraftig, kraftfull | Utan en stark personlighet. |
| 37 | regional, -t, -a | โ | โ | โ | lokal, geografisk | En regional SKF-ledare. |
| 38 | krรคnkande | โ | โ | Presens particip | fรถrolรคmpande, sรฅrande | Sprรฅket kunde bli krรคnkande. |
| 39 | vรฅldsam, -t, -ma | โ | โ | โ | aggressiv, brutal | Sprรฅket var vรฅldsamt. |
| 40 | positiv, -t, -a | โ | โ | โ | gynnsam, bra | Alla partister รคr positiva. |
| 41 | lyssnande | โ | โ | Presens particip | uppmรคrksam, lyhรถrd | Lyssnande pรฅ sina samtalspartner. |
| 42 | nedsรคttande | โ | โ | Presens particip | fรถrnedrande, fรถrringande | Nedsรคttande ord om det andra partiet. |
| 43 | diskriminerande | โ | โ | Presens particip | uteslutande, orรคttvis | Diskriminerande metoder. |
| 44 | fascinerande | โ | โ | Presens particip | fรคngslande, trollbindande | Det var fascinerande att se. |
| 45 | professionell, -t, -a | โ | โ | โ | yrkesmรคssig, erfaren | Professionella politiker. |
| 46 | enda | โ | โ | Obรถjligt: den/det enda | enda, ensam | Den enda personen som inte passar in. |
| 47 | smidig, -t, -a | โ | โ | โ | flexibel, mjuk | Smidiga ideal. |
| 48 | djup, djupt, djupa | djupare | djupast | โ | grundlig, ingรฅende | Djup analys av verket. |
| 49 | nรถdvรคndig, -t, -a | โ | โ | โ | behรถvlig, erforderlig | Inte alls nรถdvรคndiga saker. |
| 50 | betydelsefull, -t, -a | โ | โ | โ | viktig, vรคsentlig | De mest betydelsefulla tankarna. |
| 51 | osรคker, osรคkert, osรคkra | โ | โ | โ | tveksam, oviss | En osรคker tendens. |
| 52 | komplicerad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | invecklad, komplex | En komplicerad moral. |
| 53 | inaktuell, -t, -a | โ | โ | โ | fรถrรฅldrad, irrelevant | Inaktuella program i skolan. |
| 54 | ekonomisk, -t, -a | โ | โ | โ | finansiell, monetรคr | En ekonomisk kris. |
| 55 | alternativ, -t, -a | โ | โ | โ | annan, okonventionell | Alternativt tรคnkande. |
| 56 | obekvรคm, -t, -a | โ | โ | โ | besvรคrlig, otrevlig | Det mest obekvรคma sรคttet. |
| 57 | ny, nytt, nya | nyare | nyast | โ | fรคrsk, aktuell | En ny typ av piratparti. |
| 58 | gammal, gammalt, gamla | รคldre | รคldst | Oregelbunden komparation | tidigare, รฅldrig | Sitt gamla parti. |
| 59 | god, gott, goda | bรคttre | bรคst | Oregelbunden komparation | bra, positiv | De “goda” partisterna. |
| 60 | dรฅlig, dรฅligt, dรฅliga | sรคmre | sรคmst | Oregelbunden komparation | usel, negativ | De “dรฅliga” partimedlemmarna. |
| 61 | attraktiv, -t, -a | โ | โ | โ | tilltalande, lockande | Relationer รคr mer attraktiva. |
| 62 | terroristisk, -t, -a | โ | โ | โ | vรฅldsam, militant | En terroristisk attack. |
| 63 | sรคrskild, sรคrskilt, sรคrskilda | โ | โ | โ | speciell, specifik | Sรคrskilt intressant รคr jรคmfรถrelsen. |
| 64 | fri, fritt, fria | friare | friast | โ | obunden, lรถs | Kostnadsfri utbildning. |
| 65 | kommunal, -t, -a | โ | โ | โ | lokal, stadsbaserad | Ett kommunalt stรถdsystem. |
| 66 | kollaborationistisk, -t, -a | โ | โ | Ovanligt ord | samarbetsinriktad | Politikernas รฅsikter var kollaborationistiska. |
| 67 | statskapitalistisk, -t, -a | โ | โ | โ | statligt kapitalistisk | Degraderade till statskapitalistiska lรคnder. |
| 68 | medelklassig, -t, -a | โ | โ | โ | borgerlig | Medelklassens medborgare. |
| 69 | juridisk, -t, -a | โ | โ | โ | rรคttslig, legal | Juridiska รฅtgรคrder. |
| 70 | vรคnsterpartistisk, -t, -a | โ | โ | โ | socialistisk, vรคnster | En vรคnsterpartistisk fastighet. |
| 71 | avgรถrande | โ | โ | Presens particip | bestรคmmande, kritisk | En avgรถrande faktor. |
| 72 | ideologisk, -t, -a | โ | โ | โ | doktrinรคr | Ideologiska skillnader. |
| 73 | militant, -t, -a | โ | โ | โ | stridbar, krigsvillig | En militant grupp. |
| 74 | destruktiv, -t, -a | โ | โ | โ | nedbrytande, fรถrstรถrande | Destruktiva รฅtgรคrder planerades. |
| 75 | manipulativ, -t, -a | โ | โ | โ | styrande, pรฅverkande | Manipulativa metoder anvรคndes. |
| 76 | intellektuell, -t, -a | โ | โ | โ | lรคrd, bildad | Intellektuella tillhรถrde intelligentian. |
| 77 | avgรถrande | โ | โ | Presens particip | viktig, bestรคmmande | Det var ett avgรถrande steg. |
| 78 | kontroversiell, -t, -a | โ | โ | โ | omstridd, omdiskuterad | Kontroversiella รฅsikter. |
| 79 | autonom, -t, -a | โ | โ | โ | oberoende, sjรคlvstรคndig | Autonoma beslut. |
| 80 | passionerad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | brinnande, glรถdande | Passionerad fรถr sin sak. |
| 81 | vรฅldsam, -t, -ma | โ | โ | โ | aggressiv, hรคftig | Vรฅldsamma metoder. |
| 82 | utbredd, utbrett, utbredda | โ | โ | Perfekt particip | spridd, vanlig | En utbredd uppfattning. |
| 83 | avvikande | โ | โ | Presens particip | annorlunda, udda | En avvikande person. |
| 84 | isolerad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | ensam, avskuren | En isolerad ensamvarg. |
| 85 | fullstรคndig, -t, -a | โ | โ | โ | komplett, total | Fullstรคndig analys krรคvs. |
| 86 | bred, brett, breda | bredare | bredast | โ | vid, omfattande | En bred kunskapsbas. |
| 87 | underliggande | โ | โ | Presens particip | bakomliggande, dold | Underliggande motivation. |
| 88 | skriftlig, -t, -a | โ | โ | โ | nedskriven, dokumenterad | Skriftliga verk. |
| 89 | รถvervรคgande | โ | โ | Presens particip | dominerande, frรคmst | รvervรคgande negativ syn. |
| 90 | kapitalorienterad, -at, -ade | โ | โ | Sammansatt particip | kapitalistisk, vinstdriven | Ett kapitalorienterat samhรคlle. |
| 91 | konstruktiv, -t, -a | โ | โ | โ | uppbyggande, produktiv | Konstruktiv kritik saknades. |
| 92 | skeptisk, -t, -a | โ | โ | โ | tvivlande, tveksam | Skeptisk till partiprogrammet. |
| 93 | demokratisk, -t, -a | โ | โ | โ | folklig, pluralistisk | Demokratiska principer. |
| 94 | subjektiv, -t, -a | โ | โ | โ | personlig, individuell | En subjektiv bedรถmning. |
| 95 | objektiv, -t, -a | โ | โ | โ | saklig, opartisk | Objektiv analys saknas. |
| 96 | komplex, komplext, komplexa | โ | โ | โ | invecklad, sammansatt | En komplex situation. |
| 97 | grundlรคggande | โ | โ | Presens particip; obรถjligt | fundamental, elementรคr | Grundlรคggande mรคnskliga rรคttigheter. |
| 98 | fรถrvรคntad, -at, -ade | โ | โ | Perfekt particip | berรคknad, antagen | Ett fรถrvรคntat resultat. |
| 99 | liknande | โ | โ | Presens particip; obรถjligt | snarlik, motsvarande | En liknande struktur. |
| 100 | รถvergripande | โ | โ | Presens particip; obรถjligt | omfattande, generell | En รถvergripande sammanfattning. |
TISUS-ANALYS โ Viktiga fraser och verktyg
A. Viktiga akademiska fraser fรถr TISUS-provet
Nedan listas fraser som รคr anvรคndbara i TISUS-provets alla tre delar (skrivning, lรคsfรถrstรฅelse, muntlig del). De รคr hรคmtade ur eller inspirerade av texten.
| Nr | Fras | Funktion | Anvรคndbar fรถr |
| 1 | I enlighet med det sagda | Referera tillbaka | Skrivning |
| 2 | Som lรคsaren kommer att se | Framรฅtreferens | Skrivning |
| 3 | ร andra sidan | Kontrast/motargument | Skrivning, Muntlig |
| 4 | Till skillnad frรฅn | Jรคmfรถrelse | Skrivning, Lรคsfรถrstรฅelse |
| 5 | Icke desto mindre / Likvรคl / Trots det | Koncession | Skrivning |
| 6 | I kontrast till | Skarp jรคmfรถrelse | Skrivning |
| 7 | Med andra ord | Omformulering | Skrivning, Muntlig |
| 8 | Som tidigare nรคmnts | Bakรฅtreferens | Skrivning |
| 9 | Dels… dels | Tvรฅdelad orsak | Skrivning |
| 10 | I synnerhet | Betoning | Skrivning, Muntlig |
| 11 | Vare sig… eller | Alternativ | Skrivning |
| 12 | Utan tvekan | Stark รฅsikt | Muntlig |
| 13 | Sammanfattningsvis | Avslutning | Skrivning, Muntlig |
| 14 | Sรคrskilt intressant รคr | Framhรคva en punkt | Skrivning, Muntlig |
| 15 | Fรถrutom det | Tillรคgg | Skrivning |
| 16 | Det vill sรคga | Fรถrklaring/definition | Alla delar |
| 17 | Det krรคvs ytterligare | Krav, nรถdvรคndighet | Skrivning |
| 18 | Fรถr det fรถrsta… fรถr det andra… fรถr det tredje | Strukturerad argumentation | Skrivning, Muntlig |
| 19 | Trots att | Koncession | Skrivning, Lรคsfรถrstรฅelse |
| 20 | I den hรคr kontexten | Kontextualisering | Skrivning, Muntlig |
| 21 | Resultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighet | Akademisk reservation | Skrivning |
| 22 | Flera professionella inom | Hรคnvisning till experter | Skrivning |
| 23 | Inte en… utan ocksรฅ | Tillรคgg av orsaker | Skrivning |
| 24 | Man kan inte sรคga om X att | Nyansering | Skrivning, Muntlig |
| 25 | Lรฅt oss betrakta | Inledning av analys | Skrivning, Muntlig |
| 26 | I stรคllet fokuserar man pรฅ | Omdirigering | Skrivning |
| 27 | Antingen… eller | Binรคrt val | Skrivning, Muntlig |
| 28 | Enligt min mening | Personlig รฅsikt (muntlig) | Muntlig |
| 29 | Det bรถr poรคngteras att | Betonad reservation | Skrivning |
| 30 | Efter att ha + supinum | Tidssamband, komplex sats | Skrivning |
B. Analys av textens verktyg โ styrkor och svagheter fรถr TISUS
โ Starka verktyg som fungerar bra i TISUS
- Strukturerad argumentation med “fรถr det fรถrsta/andra/tredje” Texten anvรคnder en tydlig upprรคkning av argument i sista stycket. Detta รคr ett utmรคrkt verktyg fรถr TISUS-skrivningen, dรคr man fรถrvรคntas organisera sin text logiskt.
- Konnektorer och sambandsord Texten innehรฅller rikligt med sambandsord: รฅ andra sidan, i kontrast till, med andra ord, trots att, dels… dels, i synnerhet, sammanfattningsvis. Dessa visar sprรฅklig mognad och hjรคlper lรคsaren att fรถlja argumentationen โ helt avgรถrande fรถr TISUS.
- Jรคmfรถrelser och kontraster Fรถrfattaren jรคmfรถr systematiskt SKF med KU, radikaler med reformister, och Sverige med andra lรคnder. Kontrasttekniken (till skillnad frรฅn, i kontrast till) รคr ett nyckelverktyg i TISUS-uppsatser.
- Referensfraser (“som tidigare nรคmnts”, “som lรคsaren kommer att se”) Dessa skapar koherens โ textens delar hรคnger ihop. I TISUS-bedรถmningen bedรถms just koherens och kohesion hรถgt.
- Akademiskt ordfรถrrรฅd Ord som radikalisering, kollaborationism, institutionaliserad, tunnelseende, avvikelse visar ett avancerat ordfรถrrรฅd som TISUS-bedรถmare uppskattar.
- Slutsatsdragning med reservation Frasen “bรถr tolkas med fรถrsiktighet” visar nyanserat akademiskt sprรฅk, vilket รคr viktigt i TISUS-skrivning fรถr att undvika onyanserade pรฅstรฅenden.
โ ๏ธ Svagheter att fรถrbรคttra infรถr TISUS
- Prepositionsfel Texten har frekventa prepositionsfel (av โ i/hos, till โ fรถr, till โ mot). I TISUS bedรถms grammatisk korrekthet, och prepositioner รคr ett vanligt problemomrรฅde. Tips: Lรคr dig fasta prepositionsuttryck som “ta avstรฅnd frรฅn“, “bekymra sig om“, “fรถrbereda sig fรถr“.
- Artiklar och bestรคmdhet Fel som “ett medlem” (en medlem), “den texten” (texten) och saknade artiklar fรถrekommer. TISUS-bedรถmare uppmรคrksammar genus- och bestรคmdhetsfel. Tips: Memorera genuset av vanliga substantiv.
- Ordfรถljd i bisatser Formuleringen “inte kan det byta” bรถr vara “kan det inte รคndra”. Bisatsordfรถljd (BIFF-regeln: bisats inte fรถre det finita verbet) รคr en klassisk TISUS-fรคlla. Tips: รva BIFF med konjunktioner som att, som, eftersom, trots att.
- Alltfรถr lรฅnga meningar Flera meningar i texten รคr extremt lรฅnga med mรฅnga inskjutna bisatser, vilket gรถr texten svรฅr att fรถlja. I TISUS-skrivning ska meningarna vara komplexa men inte oรถverskรฅdliga. Tips: Dela lรฅnga meningar i tvรฅ. Anvรคnd punkt oftare.
- Ordval och false friends Ord som “motionerar” (som pรฅ svenska ofta betyder att trรคna/lรคmna in motion) kan missfรถrstรฅs. “Normie”, “hajpekonomi” รคr talsprรฅk som inte passar i TISUS akademisk text. Tips: Anvรคnd formella synonymer: normalperson, hype-ekonomi.
Participformer Fel som “diskriminerade metoder” (diskriminerande), “alternativa tankande” (alternativt tรคnkande) visar osรคkerhet kring presens/perfekt particip. Tips: Presens particip (-ande/-ende) beskriver pรฅgรฅende handlingar, perfekt particip (-ad/-d/-t) beskriver avslutade.