Med Stalin som en gud

Svenska:

album-art

00:00

Tyska:

album-art

00:00

Engelska:

album-art

00:00

Text

Den hรคr boken skildrar ett vardagsliv fรถr en pojke hos som tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater och studentgemenskapen [โ†’ bestรคmd form krรคvs] med hรคnsyn till den enda [โ†’ “endast” รคr adverb, inte adjektiv] ursprungliga marxism-leninismen och arbetarkampen [โ†’ “arbetarskรคmpande” รคr inte ett etablerat substantiv] mot alla andra sociala skikt. Pojkens namn รคr Magnus och han รคr bokens faktiska [โ†’ ordfรถljd; adjektivet fรถre substantivet] fรถrfattare.

Vรฅr artikel รฅterberรคttar innehรฅllet i [โ†’ “av” โ†’ “i” vid innehรฅll] de nรคstan fรถrsta 100 sidorna, vilket motsvarar den fjรคrde delen av skribentens verk. Dรคrefter analyseras fรถrhรฅllandena mellan huvudkaraktรคren, hans partikamrater, flickvรคn och hennes fรถrรคldrar. Det krรคvs ytterligare lรคsning fรถr att fรถrstรฅ motivationen hos [โ†’ “av” โ†’ “hos” vid personer] varje mรคnniska i handlingen, men vi har inget annat alternativ รคn att spekulera om deras framtid. Till sist presenteras en kort sammanfattning med bรฅde det viktigaste och mรคrkligaste pรฅ vรคg till medlemskap i en extrem sekt, vare sig det รคr en struktur som liknar ett politiskt parti eller en gemenskap av ett annat slag [โ†’ “sรคtt” โ†’ “slag” mer idiomatiskt].

Lรฅt oss fรถrst betrakta textinnehรฅllet. Magnus, en gymnasiestudent, รคr politiskt engagerad frรฅn bรถrjan av kriget i Vietnam och kritiskt instรคlld till det samhรคlle som utvecklats i Sverige under 1970-talet. Teoretiskt รคr det ett socialistiskt land med grundlรคggande stรถd till medborgare: kostnadsfri utbildning, pensionssystem, barnbidrag med mera. De styrande politikernas รฅsikter ser dock mer ut som kollaborationism, vilket betyder att kungariket i tradition, socialismen pรฅ papper och kapitalismen i verkligheten existerar tillsammans. Magnus pekar ocksรฅ pรฅ den konstigheten att det fรถr arbetarklassen inte รคr arbetarna sjรคlva som begรคr rรคttigheter utan den sรฅ kallade intelligentian, eller personer med universitetsutbildning, nรฅgra av dem รคven med doktorsavhandling. ร… andra sidan รคr arbetare pรฅ fabriker i omrรฅdet passiva och bekymrar sig bara om hรถgre lรถn och en stabil karriรคr. Huvudkaraktรคren bรถrjar med att vara medlem i [โ†’ “av” โ†’ “i”] ett kommunistiskt ungdomsfรถrbund inom det mer eller mindre traditionella Vรคnsterpartiet (KU). Under nรฅgra รฅr av diskussioner och debatter tar han en pessimistisk stรคllning till det och bรถrjar fรถrbereda sig fรถr ett mer proaktivt beteende med hjรคlp av litteratur frรฅn en bokhandel som i sjรคlva verket รคr en klubb fรถr [โ†’ “av” โ†’ “fรถr”] stalinister frรฅn den sรฅ kallade SKF/ML. Resultaten av Magnus vรคnskap med en SKF-medlem visar hans inriktning mot [โ†’ “till” โ†’ “mot”] radikala metoder: fรถr stalinisterna รคr bara Albanien ett riktigt kommunistiskt land, medan Sovjetunionen, Kuba och Warszawapaktens lรคnder lรฅtsades vara socialistiska men i verkligheten har degraderat till statskapitalistiska lรคnder. Trots att รคven Magnus far jรคmfรถr stalinister med Jehovas vittnens sektmedlemmar kan det inte รคndra hans sons รฅsikter. Slutligen blir Magnus SKF-kamrat men fortsรคtter att delta i sitt gamla parti som en mullvad. Fรถrutom det planerar SKF inte bara legala รฅtgรคrder mot KU utan ocksรฅ fรถrstรถring av dess lokal. Vart det ska leda fรฅr vi se i nรคsta avsnitt. 

I enlighet med det sagda i inledningen byts temat till personligheter. Nรคr man tรคnker pรฅ extremister beskrivs de sannolikt som oberoende och konflikterande mรคnniskor utan vรคnner eller flickvรคn. Dock tillhรถr Magnus inte deras typ: han bor i harmoni med sina fรถrรคldrar i en liten stad, kommunicerar normalt med grannar och har รคven visst inflytande รถver kompisar. Till skillnad frรฅn en typisk radikal har Magnus en flickvรคn frรฅn politiskt ointresserade kretsar som bor pรฅ landet och har fรถrรคldrar som รคr bรถnder. Icke desto mindre kan han inte utesluta att tรคnka pรฅ verkligheten och de masker som bรฅde politikerna i Sverige och medelklassens medborgare bรคr: trots allt tal om solidaritet under protesterna i Polen och tidigare Ungern erbjรถd Sverige inget bistรฅnd till de arbetare som kรคmpade mot det imperialistiska Sovjetunionen. Likadant var det i landet. Man motionerar, pratar infรถr publiken โ€” och det leder till ingenting i praktiken. I kontrast till institutionaliserade vรคnsterpartister bekrรคftar radikalerna frรฅn Sveriges Kommunistiska Fraktion sin beredskap fรถr [โ†’ “till” โ†’ “fรถr”] ett krig mot imperialister frรฅn bรฅde vรคnstern och hรถgern (det vill sรคga kapitalister). Dels av den anledningen, dels tack vare [โ†’ “pรฅ” โ†’ “tack vare”] sin personliga fรถrmรฅga att undertrycka andras รฅsikter och sprida sina synvinklar blev Hรฅkan, en regional SKF-ledare, vรคn med Magnus. Hรคr mรฅste man fรถrstรฅ att utan en stark personlighet kunde Hรฅkan inte ha presenterat [โ†’ tempus; konjunktiv] sina radikala รฅsikter fรถr huvudkaraktรคren. Inte heller kunde han med sin chef Anders Persson ha fรถrberett [โ†’ tempus] Magnus fรถr [โ†’ “till” โ†’ “fรถr”] ett mullvadarbete i Vรคnsterpartiet och att dessutom vara redo fรถr [โ†’ “till” โ†’ “fรถr”] en terroristisk attack (hur skulle man annars kunna kalla beredskapen att fรถrstรถra en vรคnsterpartistisk fastighet?) I synnerhet gรคller att personliga relationer med en politiskt engagerad aktรถr รคr mer attraktiva รคn partiprogrammet. Sรคrskilt intressant รคr jรคmfรถrelsen mellan de “goda” partisterna och de “dรฅliga”, det vill sรคga Jessika och Marit jรคmfรถrt med Hรฅkan och Anders Persson. Bortsett frรฅn Persson, vars [โ†’ “vilket” โ†’ “vars”] sprรฅk kunde bli krรคnkande och vรฅldsamt, รคr alla partister positiva, lyssnande personer. Man kan inte sรคga om nรฅgon av dem att de proklamerade nedsรคttande ord om [โ†’ “till” โ†’ “om”] det andra partiet, vilket รคr ett karaktรคrsdrag som saknas i flera andra kulturer. Med andra ord anvรคnder ingen partimedlem diskriminerande [โ†’ “diskriminerade” โ†’ “diskriminerande”; presens particip] metoder mot [โ†’ “till” โ†’ “mot”] medlemmar i [โ†’ “av” โ†’ “i”] det andra partiet.

Efter att ha samlat sรฅ mycket kรคnnedom om รฅsikter, intentioner och personliga drag kan man spekulera lite om karaktรคrernas framtid. Samtidigt som jag lรคste boken tรคnkte jag pรฅ hur dessa tonรฅringar kunde kรคnna sig i vuxenlivet och jag gjorde jรคmfรถrelser med politiker och entreprenรถrer frรฅn nutidens press, och det var fascinerande hur lรคtt de kunde passa in [โ†’ “antas” โ†’ “passa in”] i moderna politiska processer. Utan tvekan skulle KU-medlemmar vara professionella politiker pรฅ regional nivรฅ och marxisterna skulle dรฅ kunna [โ†’ tempus] organisera nรฅgon ny typ av piratparti eller รฅka till Palestina tillsammans med Greta Thunberg. Den enda personen [โ†’ bestรคmd form] som inte passar in i den moderna gemenskapen med smidiga ideal, varierande bedรถmning av framgรฅng och hype-ekonomin รคr Magnus sjรคlv. Hans viktigaste drag รคr djup analys och uppskattningen av det skrivna ordet, saker som inte alls รคr nรถdvรคndiga idag. Avslutningsvis fรถr denna paragraf: ingen kan fรถrestรคlla sig vilka vรคgar huvudfiguren ska ta i framtiden. Antingen en hundraprocentig normalperson eller en ensamvarg som lever utanfรถr stรคder och ger ut egenpublicerade bรถcker om konspirationsteorier.

Som tidigare nรคmnts innehรฅller den sista paragrafen de mest betydelsefulla tankarna frรฅn texten. Fรถr det fรถrsta รคr radikalisering en osรคker tendens fรถr bรฅde samhรคllet och en person, vilket med nyanser beskrivs i verket. Fรถr det andra bรถr resultaten av radikalisering tolkas med fรถrsiktighet, eftersom inte bara en mรคnniska med komplicerade moraliska instรคllningar verkar vara en fรถrutsรคttning utan ocksรฅ inaktuella program i skolan pรฅ universitetet eller exempelvis en ekonomisk kris. Och fรถr det tredje har flera professionella inom sociologi, utbildning samt politik ett slags tunnelseende: en egenskap att inte ta in hela situationen runt omkring. I stรคllet fokuserar man uteslutande  pรฅ sina arbetsplikter. Sammanfattningsvis รคr extremism inte en mรคrklig typ av avvikelse. Den รคr emellertid en reaktion pรฅ en gemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande, oberoende inlรคrning och sjรคlvstรคndighet. I den hรคr kontexten har finns det ingen kompromiss, och antingen รคndras samhรคllet eller sรฅ fรถrรคndrar extremisterna det pรฅ det mest obekvรคma sรคttet fรถr majoriteten.

SUBSTANTIV (ca 100 ord)

NrGrundformBestรคmdPluralBest. pluralSynonym(er)Exempelmening
1ett samhรคllesamhรคlletsamhรคllensamhรคllenaen nation, ett landHan var kritiskt instรคlld till det samhรคlle som utvecklats.
2en pojkepojkenpojkarpojkarnaen grabb, en killeBoken belyser livet hos en pojke.
3en kamratkamratenkamraterkamraternaen kollega, en vรคnHan tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater.
4en gemenskapgemenskapengemenskapergemenskapernaen samhรถrighet, en gruppHan tillhรถrde en studentgemenskap.
5en arbetarearbetarenarbetarearbetarnaen anstรคlld, en proletรคrArbetarna pรฅ fabriker var passiva.
6ett skiktskiktetskiktskiktenett lager, en klassKampen riktades mot alla sociala skikt.
7en fรถrfattarefรถrfattarenfรถrfattarefรถrfattarnaen skribent, en skriftstรคllareMagnus รคr bokens faktiska fรถrfattare.
8en artikelartikelnartiklarartiklarnaen text, en uppsatsVรฅr artikel รฅterberรคttar innehรฅllet.
9ett innehรฅllinnehรฅlletinnehรฅllinnehรฅllenen substans, en materiaArtikeln รฅterberรคttar innehรฅllet i boken.
10en sidasidansidorsidornaen bladsida, ett bladDet handlar om de fรถrsta 100 sidorna.
11en deldelendelardelarnaen andel, en fraktionDet motsvarar den fjรคrde delen av verket.
12ett verkverketverkverkenen bok, en skapelseSkribentens verk analyseras noggrant.
13en karaktรคrkaraktรคrenkaraktรคrerkaraktรคrernaen figur, en rollgestaltFรถrhรฅllandet mellan huvudkaraktรคren och kamrater.
14en flickvรคnflickvรคnnenflickvรคnnerflickvรคnnernaen partner, en kรคrestaMagnus har en flickvรคn frรฅn landsbygden.
15en fรถrรคlderfรถrรคldernfรถrรคldrarfรถrรคldrarnaen mamma/pappaHennes fรถrรคldrar รคr bรถnder.
16en lรคsninglรคsningenlรคsningarlรคsningarnaen genomgรฅng, en studieDet krรคvs ytterligare lรคsning.
17en motivationmotivationenmotivationermotivationernaen drivkraft, ett motivMan mรฅste fรถrstรฅ motivationen hos varje person.
18en handlinghandlingenhandlingarhandlingarnaen รฅtgรคrd, ett skeendeVarje mรคnniska i handlingen har ett motiv.
19ett stegstegetstegstegenen fas, en etappVi har inget annat steg att ta.
20en framtidframtidenframtiderframtidernaen morgondag, ett perspektivVi spekulerar om deras framtid.
21en sammanfattningsammanfattningensammanfattningarsammanfattningarnaen resumรฉ, en summeringEn kort sammanfattning presenteras sist.
22en sektsektensektersekternaen kult, en gruppStalinisterna liknas vid en sekt.
23en strukturstrukturenstrukturerstrukturernaen uppbyggnad, en organisationEn struktur som liknar ett parti.
24ett partipartietpartierpartiernaen rรถrelse, en organisationHan var medlem i ett kommunistiskt parti.
25ett krigkrigetkrigkrigenen konflikt, en stridKriget i Vietnam engagerade honom politiskt.
26en tonรฅrstidtonรฅrstidentonรฅrstidertonรฅrstidernaen pubertet, en ungdomstidUnder tonรฅrstiden รคr man kritisk.
27en utbildningutbildningenutbildningarutbildningarnaen skolning, en bildningKostnadsfri utbildning fanns i Sverige.
28ett pensionssystempensionssystemetpensionssystempensionssystemenen trygghet, en pensionPensionssystemet skyddade arbetarna.
29ett barnbidragbarnbidragetbarnbidragbarnbidragenett ekonomiskt stรถdBarnbidrag var en del av vรคlfรคrden.
30en รฅsiktรฅsiktenรฅsikterรฅsikternaen uppfattning, en meningPolitikernas รฅsikter var kollaborationism.
31en kungkungenkungarkungarnaen monark, en regentKungen styrde tillsammans med politiker.
32en socialismsocialismenโ€”โ€”en vรคnsterpolitikSocialismen fanns bara pรฅ papper.
33en kapitalismkapitalismenโ€”โ€”en marknadsekonomiKapitalismen rรฅdde i verkligheten.
34en arbetarklassarbetarklassenarbetarklasserarbetarklassernaett proletariatArbetarklassen motionerade inte sjรคlv.
35en intelligentiaintelligentianโ€”โ€”en elit, en bildad klassDen sรฅ kallade intelligentian styrde.
36en doktorsavhandlingdoktorsavhandlingendoktorsavhandlingardoktorsavhandlingarnaen avhandling, en disputationDe flesta hade doktorsavhandling.
37ett bolagbolagetbolagbolagenett fรถretag, en koncernPengar investerades i stora bolag.
38en fabrikfabrikenfabrikerfabrikernaen anlรคggning, en industriArbetare pรฅ fabriker var passiva.
39en lรถnlรถnenlรถnerlรถnernaen ersรคttning, en inkomstDe bekymrade sig om hรถgre lรถn.
40en karriรคrkarriรคrenkarriรคrerkarriรคrernaett yrkesliv, en banaEn stabil karriรคr var viktig.
41ett ungdomsfรถrbundungdomsfรถrbundetungdomsfรถrbundungdomsfรถrbundenen ungdomsorganisationHan var medlem i ett ungdomsfรถrbund.
42en diskussiondiskussionendiskussionerdiskussionernaen debatt, ett samtalUnder nรฅgra รฅr av diskussioner.
43en debattdebattendebatterdebatternaen diskussion, en argumentationDebatter prรคglade hans engagemang.
44en stรคllningstรคllningenstรคllningarstรคllningarnaen position, en hรฅllningHan tog en pessimistisk stรคllning.
45ett beteendebeteendetbeteendenbeteendenaett upptrรคdande, en handlingHan fรถrberedde sig fรถr proaktivt beteende.
46en litteraturlitteraturenโ€”โ€”en skรถnlitteratur, en facklitteraturMed hjรคlp av litteratur lรคrde han sig.
47en bokhandelbokhandelnbokhandlarbokhandlarnaen boklรฅda, en bokaffรคrBokhandeln fungerade som en klubb.
48en klubbklubbenklubbarklubbarnaen fรถrening, en kretsBokhandeln var egentligen en klubb.
49en staliniststalinistenstalinisterstalinisternaen kommunist, en extremistStalinisterna sรฅg Albanien som fรถrebild.
50en metodmetodenmetodermetodernaett tillvรคgagรฅngssรคtt, en teknikHans inriktning mot radikala metoder.
51ett landlandetlรคnderlรคndernaen stat, en nationAlbanien var det enda kommunistiska landet.
52ett blockblocketblockblockenen allians, en paktWarszawapakten var ett block.
53en fader/farfadern/fadernfรคderfรคdernaen pappaMagnus far jรคmfรถr med sekter.
54en mullvadmullvadenmullvadarmullvadarnaen spion, en infiltratรถrHan fortsatte som en mullvad.
55en รฅtgรคrdรฅtgรคrdenรฅtgรคrderรฅtgรคrdernaen handling, en insatsSKF planerade legala รฅtgรคrder.
56en fรถrstรถringfรถrstรถringenfรถrstรถringarfรถrstรถringarnaen vandalisering, en fรถrรถdelseFรถrstรถring av lokalen planerades.
57en lokallokalenlokalerlokalernaett kontor, en mรถtesplatsDe ville fรถrstรถra partiets lokal.
58ett avsnittavsnittetavsnittavsnittenen del, ett kapitelVi fรฅr se i nรคsta avsnitt.
59en personlighetpersonlighetenpersonligheterpersonligheternaen karaktรคr, en individualitetTemat byts till personligheter.
60en extremistextremistenextremisterextremisternaen radikal, en fanatikerExtremister beskrivs som oberoende.
61en stadstadenstรคderstรคdernaen ort, en kommunHan bor i en liten stad.
62en grannegrannengrannargrannarnaen nรคrmasteHan kommunicerar normalt med grannar.
63ett inflytandeinflytandetinflytandeninflytandenaen pรฅverkan, en maktHan har visst inflytande รถver kompisar.
64en radikalradikalenradikalerradikalernaen extremistTill skillnad frรฅn en typisk radikal.
65en kretskretsenkretsarkretsarnaen cirkel, en gruppHon kom frรฅn icke politiska kretsar.
66en bybynbyarbyarnaen landsbygd, en ortHon bor i en by.
67en bondebondenbรถnderbรถndernaen jordbrukare, en lantbrukareHennes fรถrรคldrar รคr bรถnder.
68en verklighetverklighetenverkligheterverkligheternaen realitet, en sanningHan kan inte sluta tรคnka pรฅ verkligheten.
69en maskmaskenmaskermaskernaen fasad, en slรถjaPolitikerna bรคr masker.
70en medborgaremedborgarenmedborgaremedborgarnaen invรฅnare, en samhรคllsmedlemMedelklassens medborgare bรคr masker.
71en solidaritetsolidaritetenโ€”โ€”en sammanhรฅllning, ett stรถdTrots tal om solidaritet gavs inget bistรฅnd.
72en protestprotestenprotesterprotesternaen demonstration, en aktionUnder protesterna i Polen.
73ett bistรฅndbistรฅndetbistรฅndbistรฅndenen hjรคlp, ett stรถdSverige erbjรถd inget bistรฅnd.
74en publikpublikenpublikerpublikernaen รฅhรถrarkrets, en รฅskรฅdareMan pratar infรถr publiken.
75en beredskapberedskapenberedskaperberedskapernaen villighet, en kapacitetRadikalerna bekrรคftar sin beredskap.
76en imperialistimperialistenimperialisterimperialisternaen kolonialistKrig mot imperialister.
77en fรถrmรฅgafรถrmรฅganfรถrmรฅgorfรถrmรฅgornaen kapacitet, en talangPersonlig fรถrmรฅga att pรฅverka.
78en synvinkelsynvinkelnsynvinklarsynvinklarnaett perspektiv, en synpunktHan spred sina synvinklar.
79en ledareledarenledareledarnaen chef, en anfรถrareHรฅkan var en regional ledare.
80en attackattackenattackerattackernaett anfall, ett angreppBeredskap fรถr en terroristisk attack.
81en fastighetfastighetenfastigheterfastigheternaen byggnad, en egendomFรถrstรถra en vรคnsterpartistisk fastighet.
82en relationrelationenrelationerrelationernaett fรถrhรฅllande, en kontaktPersonliga relationer med en aktรถr.
83en aktรถraktรถrenaktรถreraktรถrernaen spelaren, en agentEn politiskt engagerad aktรถr.
84ett programprogrammetprogramprogrammenen plan, en agendaProgrammet fรถr partiet var mindre attraktivt.
85en jรคmfรถrelsejรคmfรถrelsenjรคmfรถrelserjรคmfรถrelsernaen parallell, en liknelseJรคmfรถrelsen mellan goda och dรฅliga partister.
86ett karaktรคrsdragkaraktรคrsdragetkaraktรคrsdragkaraktรคrsdragenen egenskap, en beskaffenhetEtt karaktรคrsdrag som saknas.
87en kulturkulturenkulturerkulturernaen civilisation, en traditionDraget saknas i andra kulturer.
88en kรคnnedomkรคnnedomenโ€”โ€”en kunskap, en insiktSรฅ mycket kรคnnedom om รฅsikter.
89en intentionintentionenintentionerintentionernaen avsikt, ett syfteKรคnnedom om intentioner och drag.
90ett vuxenlivvuxenlivetvuxenlivvuxenlivenett mognande livHur de kunde kรคnna sig i vuxenlivet.
91en presspressenโ€”โ€”en media, en tidningPolitiker frรฅn nutidens press.
92en processprocessenprocesserprocessernaett fรถrlopp, en utvecklingModerna politiska processer.
93en bedรถmningbedรถmningenbedรถmningarbedรถmningarnaen utvรคrdering, en uppskattningVarierande bedรถmning av framgรฅng.
94en framgรฅngframgรฅngenframgรฅngarframgรฅngarnaen succรฉ, en lyckaBedรถmning av framgรฅng varierade.
95en analysanalysenanalyseranalysernaen granskning, en undersรถkningHans viktigaste drag รคr djup analys.
96en deckaredeckarendeckaredeckarnaen kriminalroman, en thrillerHuvudfiguren beter sig som i en deckare.
97en ensamvargensamvargenensamvargarensamvargarnaen enstรถring, en eremitAntingen en normalperson eller en ensamvarg.
98en konspirationsteorikonspirationsteorinkonspirationsteorierkonspirationsteoriernaen sammansvรคrjningBรถcker om konspirationsteorier.
99en tendenstendensentendensertendensernaen trend, en benรคgenhetRadikalisering รคr en osรคker tendens.
100en fรถrsiktighetfรถrsiktighetenโ€”โ€”en varsamhet, en aktsamhetResultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighet.
101en fรถrutsรคttningfรถrutsรคttningenfรถrutsรคttningarfรถrutsรคttningarnaett villkor, en grundEn komplicerad moral verkar vara en fรถrutsรคttning.
102en kriskrisenkriserkrisernaen nรถdsituation, en kraschEn ekonomisk kris kan bidra.
103ett tunnelseendetunnelseendetโ€”โ€”en inskrรคnkthetProfessionella har tunnelseende.
104en avvikelseavvikelsenavvikelseravvikelsernaen anomali, en abnormitetExtremism รคr inte en mรคrklig avvikelse.
105en reaktionreaktionenreaktionerreaktionernaett svar, en responsDen รคr en reaktion pรฅ gemenskapen.
106ett tรคnkandetรคnkandetโ€”โ€”en tankeprocess, en reflektionGemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande.
107en kompromisskompromissenkompromisserkompromissernaen รถverenskommelse, en medlingDet finns ingen kompromiss.
108en majoritetmajoritetenmajoritetermajoriteternaen flertal, en รถverviktMest obekvรคmt fรถr majoriteten.

VERB (ca 100 ord)

NrInfinitiv (att…)PreteritumSupinumVanliga prep./konj.Synonym(er)Exempelmening
1att belysa (belyser โ€“ belyste โ€“ belyst)belystebelystโ€”att klargรถra, att illustreraBoken belyser det vardagliga livet.
2att ta avstรฅnd (tar โ€“ tog โ€“ tagit)tog avstรฅndtagit avstรฅndfrรฅnatt distansera sig, att fjรคrma sigHan tog avstรฅnd frรฅn sina kamrater.
3att motsvara (motsvarar โ€“ motsvarade โ€“ motsvarat)motsvarademotsvaratโ€”att vara lika med, att liknaDet motsvarar den fjรคrde delen.
4att analysera (analyserar โ€“ analyserade โ€“ analyserat)analyseradeanalyseratโ€”att granska, att undersรถkaFรถrhรฅllandena ska analyseras.
5att krรคva (krรคver โ€“ krรคvde โ€“ krรคvt)krรคvdekrรคvtโ€”att fordra, att behรถvaDet krรคvs ytterligare lรคsning.
6att fรถrstรฅ (fรถrstรฅr โ€“ fรถrstod โ€“ fรถrstรฅtt)fรถrstodfรถrstรฅttโ€”att begripa, att fattaMan behรถver lรคsa fรถr att fรถrstรฅ motivationen.
7att spekulera (spekulerar โ€“ spekulerade โ€“ spekulerat)spekuleradespekuleratomatt gissa, att antaVi spekulerar om deras framtid.
8att presentera (presenterar โ€“ presenterade โ€“ presenterat)presenteradepresenteratfรถratt framstรคlla, att visaEn sammanfattning presenteras sist.
9att betrakta (betraktar โ€“ betraktade โ€“ betraktat)betraktadebetraktatโ€”att observera, att granskaLรฅt oss betrakta textinnehรฅllet.
10att engagera sig (engagerar โ€“ engagerade โ€“ engagerat)engagerade sigengagerat sigi/fรถratt involvera sig, att รคgna sig รฅtMagnus รคr politiskt engagerad.
11att utveckla (utvecklar โ€“ utvecklade โ€“ utvecklat)utveckladeutvecklatโ€”att frambringa, att utformaSamhรคllet som utvecklats i Sverige.
12att stรถdja (stรถder/stรถdjer โ€“ stรถdde โ€“ stรถtt)stรถddestรถttโ€”att hjรคlpa, att bistรฅStรถd till arbetarna var stort.
13att styra (styr โ€“ styrde โ€“ styrt)styrdestyrtโ€”att leda, att kontrolleraPolitikerna som styrde landet.
14att investera (investerar โ€“ investerade โ€“ investerat)investeradeinvesteratiatt satsa, att placeraPengar investerade i Volvo.
15att bekymra sig (bekymrar โ€“ bekymrade โ€“ bekymrat)bekymrade sigbekymrat sigom/fรถr/รถveratt oroa sig, att รคngslasArbetare bekymrar sig bara om lรถnen.
16att bรถrja (bรถrjar โ€“ bรถrjade โ€“ bรถrjat)bรถrjadebรถrjatmedatt inleda, att startaHan bรถrjade med att vara medlem.
17att fรถrbereda sig (fรถrbereder โ€“ fรถrberedde โ€“ fรถrberett)fรถrberedde sigfรถrberett sigfรถr/pรฅatt rusta sig, att gรถra sig redoHan bรถrjar fรถrbereda sig fรถr proaktivt beteende.
18att fungera (fungerar โ€“ fungerade โ€“ fungerat)fungeradefungeratsomatt verka, att tjรคnstgรถraBokhandeln fungerade som en klubb.
19att visa (visar โ€“ visade โ€“ visat)visadevisatpรฅatt peka pรฅ, att demonstreraResultaten visade hans inriktning.
20att lรฅtsas (lรฅtsas โ€“ lรฅtsades โ€“ lรฅtsats)lรฅtsadeslรฅtsatsโ€”att simulera, att spelaDe lรฅtsades vara socialistiska.
21att degradera (degraderar โ€“ degraderade โ€“ degraderat)degraderadedegraderattillatt nedgradera, att fรถrsรคmraDe hade degraderat till statskapitalism.
22att jรคmfรถra (jรคmfรถr โ€“ jรคmfรถrde โ€“ jรคmfรถrt)jรคmfรถrdejรคmfรถrtmedatt likna, att parallelliseraFadern jรคmfรถr stalinister med en sekt.
23att รคndra (รคndrar โ€“ รคndrade โ€“ รคndrat)รคndradeรคndratpรฅatt fรถrรคndra, att modifieraDet kan inte รคndra hans รฅsikter.
24att delta (deltar โ€“ deltog โ€“ deltagit)deltogdeltagitiatt medverka, att vara medHan fortsรคtter delta i sitt parti.
25att planera (planerar โ€“ planerade โ€“ planerat)planeradeplaneratโ€”att projektera, att fรถrberedaSKF planerar legala รฅtgรคrder.
26att fรถrstรถra (fรถrstรถr โ€“ fรถrstรถrde โ€“ fรถrstรถrt)fรถrstรถrdefรถrstรถrtโ€”att vandalisera, att raseraDe planerar fรถrstรถring av lokalen.
27att leda (leder โ€“ ledde โ€“ lett)leddeletttillatt resultera i, att fรถra tillVart det ska leda fรฅr vi se.
28att byta (byter โ€“ bytte โ€“ bytt)byttebytttill/motatt vรคxla, att skiftaTemat byts till personligheter.
29att beskriva (beskriver โ€“ beskrev โ€“ beskrivit)beskrevbeskrivitsomatt framstรคlla, att skildraExtremister beskrivs som oberoende.
30att tillhรถra (tillhรถr โ€“ tillhรถrde โ€“ tillhรถrt)tillhรถrdetillhรถrtโ€”att hรถra till, att vara del avMagnus tillhรถr inte den typen.
31att bo (bor โ€“ bodde โ€“ bott)boddebotti/pรฅatt vara bosatt, att levaHan bor i en liten stad.
32att kommunicera (kommunicerar โ€“ kommunicerade โ€“ kommunicerat)kommuniceradekommuniceratmedatt tala, att prataHan kommunicerar normalt med grannar.
33att utesluta (utesluter โ€“ uteslรถt โ€“ uteslutit)uteslรถtuteslutitfrรฅnatt exkludera, att utelรคmnaHan kan inte utesluta att tรคnka.
34att tรคnka (tรคnker โ€“ tรคnkte โ€“ tรคnkt)tรคnktetรคnktpรฅ/om/รถveratt fundera, att reflekteraHan kan inte sluta tรคnka pรฅ verkligheten.
35att erbjuda (erbjuder โ€“ erbjรถd โ€“ erbjudit)erbjรถderbjuditโ€”att ge, att tillhandahรฅllaSverige erbjรถd inget bistรฅnd.
36att kรคmpa (kรคmpar โ€“ kรคmpade โ€“ kรคmpat)kรคmpadekรคmpatmot/fรถratt strida, att slรฅssArbetare som kรคmpade mot Sovjet.
37att motionera (motionerar โ€“ motionerade โ€“ motionerat)motionerademotioneratโ€”att fรถreslรฅ, att lรคgga framMan motionerar och pratar infรถr publiken.
38att bekrรคfta (bekrรคftar โ€“ bekrรคftade โ€“ bekrรคftat)bekrรคftadebekrรคftatโ€”att verifiera, att intygaRadikalerna bekrรคftar sin beredskap.
39att undertrycka (undertrycker โ€“ undertryckte โ€“ undertryckt)undertryckteundertrycktโ€”att kuva, att tysta nerFรถrmรฅga att undertrycka andras รฅsikter.
40att sprida (sprider โ€“ spred โ€“ spridit)spredspriditโ€”att distribuera, att fรถrmedlaHan spred sina synvinklar.
41att bli (blir โ€“ blev โ€“ blivit)blevblivitโ€”att fรถrvandlas, att komma attHรฅkan blev vรคn med Magnus.
42att kalla (kallar โ€“ kallade โ€“ kallat)kalladekallatfรถratt benรคmna, att nรคmnaHur skulle man kunna kalla det?
43att gรคlla (gรคller โ€“ gรคllde โ€“ gรคllt)gรคlldegรคlltfรถratt avse, att rรถraDet gรคller personliga relationer.
44att sakna (saknar โ€“ saknade โ€“ saknat)saknadesaknatโ€”att vara utan, att behรถvaEtt drag som saknas i andra kulturer.
45att anvรคnda (anvรคnder โ€“ anvรคnde โ€“ anvรคnt)anvรคndeanvรคntโ€”att bruka, att nyttjaIngen anvรคnder diskriminerande metoder.
46att samla (samlar โ€“ samlade โ€“ samlat)samladesamlatin/ihopatt ackumulera, att hopaEfter att ha samlat sรฅ mycket kรคnnedom.
47att lรคsa (lรคser โ€“ lรคste โ€“ lรคst)lรคstelรคstโ€”att studera, att blรคddraSamtidigt som jag lรคste boken.
48att gรถra (gรถr โ€“ gjorde โ€“ gjort)gjordegjortโ€”att utfรถra, att skapaJag gjorde jรคmfรถrelser med politiker.
49att passa in (passar โ€“ passade โ€“ passat)passade inpassat iniatt stรคmma, att hรถra hemmaDe kunde passa in i politiska processer.
50att organisera (organiserar โ€“ organiserade โ€“ organiserat)organiseradeorganiseratโ€”att ordna, att arrangeraMarxisterna kunde organisera ett nytt parti.
51att รฅka (รฅker โ€“ รฅkte โ€“ รฅkt)รฅkteรฅkttillatt resa, att faraร…ka till Palestina.
52att bete sig (beter โ€“ betedde โ€“ betett)betedde sigbetett sigsomatt uppfรถra sig, att ageraHuvudfiguren beter sig som i en deckare.
53att veta (vet โ€“ visste โ€“ vetat)visstevetatomatt kรคnna till, att ha kunskapIngen vet vilka vรคgar han ska ta.
54att leva (lever โ€“ levde โ€“ levt)levdelevtโ€”att existera, att boEn ensamvarg som lever utanfรถr stรคder.
55att publicera (publicerar โ€“ publicerade โ€“ publicerat)publiceradepubliceratโ€”att ge ut, att tryckaHan ger ut egenpublicerade bรถcker.
56att innehรฅlla (innehรฅller โ€“ innehรถll โ€“ innehรฅllit)innehรถllinnehรฅllitโ€”att rymma, att inbegripaSista paragrafen innehรฅller de viktigaste tankarna.
57att tolka (tolkar โ€“ tolkade โ€“ tolkat)tolkadetolkatsomatt tyda, att uppfattaResultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighet.
58att verka (verkar โ€“ verkade โ€“ verkat)verkadeverkatโ€”att tyckas, att fรถrefallaEn komplicerad moral verkar vara fรถrutsรคttning.
59att fokusera (fokuserar โ€“ fokuserade โ€“ fokuserat)fokuseradefokuseratpรฅatt koncentrera sig, att inrikta sigMan fokuserar uteslutande pรฅ sina plikter.
60att tillรฅta (tillรฅter โ€“ tillรคt โ€“ tillรฅtit)tillรคttillรฅtitโ€”att medge, att godkรคnnaEn gemenskap som inte tillรฅter alternativt tรคnkande.
61att fรถrรคndra (fรถrรคndrar โ€“ fรถrรคndrade โ€“ fรถrรคndrat)fรถrรคndradefรถrรคndratโ€”att omvandla, att transformeraExtremisterna fรถrรคndrar samhรคllet.
62att anta (antar โ€“ antog โ€“ antagit)antogantagitโ€”att fรถrutsรคtta, att accepteraEn egenskap att inte anta hela situationen.
63att reagera (reagerar โ€“ reagerade โ€“ reagerat)reageradereageratpรฅatt svara, att bemรถtaDet รคr en reaktion pรฅ gemenskapen.
64att kritisera (kritiserar โ€“ kritiserade โ€“ kritiserat)kritiseradekritiseratโ€”att ifrรฅgasรคtta, att klandraHan var kritiskt instรคlld till samhรคllet.
65att nรคmna (nรคmner โ€“ nรคmnde โ€“ nรคmnt)nรคmndenรคmntโ€”att omnรคmna, att angeSom tidigare nรคmnts i texten.
66att proklamera (proklamerar โ€“ proklamerade โ€“ proklamerat)proklameradeproklameratโ€”att fรถrkunna, att meddelaIngen proklamerade nedsรคttande ord.
67att diskutera (diskuterar โ€“ diskuterade โ€“ diskuterat)diskuteradediskuteratom/medatt debattera, att samtalaUnder รฅr av diskussioner.
68att fortsรคtta (fortsรคtter โ€“ fortsatte โ€“ fortsatt)fortsattefortsattmed/attatt fortgรฅ, att gรฅ vidareHan fortsรคtter att delta i partiet.
69att pรฅverka (pรฅverkar โ€“ pรฅverkade โ€“ pรฅverkat)pรฅverkadepรฅverkatโ€”att influera, att inverkaHan har inflytande att pรฅverka.
70att inleda (inleder โ€“ inledde โ€“ inlett)inleddeinlettmedatt bรถrja, att startaHan inledde sin politiska bana.
71att bidra (bidrar โ€“ bidrog โ€“ bidragit)bidrogbidragittill/medatt medverka, att hjรคlpaEn kris kan bidra till radikalisering.
72att skilja sig (skiljer โ€“ skilde โ€“ skilt)skilde sigskilt sigfrรฅnatt avvika, att vara olikTill skillnad frรฅn en typisk radikal.
73att rรฅda (rรฅder โ€“ rรฅdde โ€“ rรฅtt)rรฅdderรฅttโ€”att regera, att hรคrskaKapitalismen rรฅdde i verkligheten.
74att inrikta sig (inriktar โ€“ inriktade โ€“ inriktat)inriktade siginriktat sigmot/pรฅatt fokusera, att rikta in sigHans inriktning mot radikala metoder.
75att infiltrera (infiltrerar โ€“ infiltrerade โ€“ infiltrerat)infiltreradeinfiltreratโ€”att trรคnga in, att smyga inHan infiltrerade partiet som en mullvad.
76att fรถrtrycka (fรถrtrycker โ€“ fรถrtryckte โ€“ fรถrtryckt)fรถrtrycktefรถrtrycktโ€”att kuva, att underkuvaFรถrmรฅga att fรถrtrycka andras รฅsikter.
77att befinna sig (befinner โ€“ befann โ€“ befunnit)befann sigbefunnit sigi/pรฅatt vara, att uppehรฅlla sigHan befinner sig i en svรฅr situation.
78att ansluta sig (ansluter โ€“ anslรถt โ€“ anslutit)anslรถt siganslutit sigtillatt gรฅ med, att fรถrena sigHan anslรถt sig till SKF.
79att prรคgla (prรคglar โ€“ prรคglade โ€“ prรคglat)prรคgladeprรคglatโ€”att pรฅverka, att formaDebatter prรคglade hans ungdom.
80att ifrรฅgasรคtta (ifrรฅgasรคtter โ€“ ifrรฅgasatte โ€“ ifrรฅgasatt)ifrรฅgasatteifrรฅgasattโ€”att betvivla, att utmanaHan ifrรฅgasatte hela systemet.
81att avvika (avviker โ€“ avvek โ€“ avvikit)avvekavvikitfrรฅnatt skilja sig, att bryta motExtremism รคr en form av avvikelse.
82att uppfatta (uppfattar โ€“ uppfattade โ€“ uppfattat)uppfattadeuppfattatsomatt fรถrstรฅ, att tolkaRadikalisering uppfattas som en tendens.
83att resultera (resulterar โ€“ resulterade โ€“ resulterat)resulteraderesulteratiatt leda till, att mynna ut iDet resulterade i hans radikalisering.
84att ge ut (ger โ€“ gav โ€“ gett/givit)gav utgett utโ€”att publicera, att tryckaHan ger ut egenpublicerade bรถcker.
85att rymma (rymmer โ€“ rymde โ€“ rymt)rymderymtโ€”att innehรฅlla, att innefattaTexten rymmer mรฅnga tankar.
86att dra slutsats (drar โ€“ drog โ€“ dragit)drog slutsatsdragit slutsatsav/omatt konkludera, att konstateraMan kan dra slutsatser av texten.
87att รฅterberรคtta (รฅterberรคttar โ€“ รฅterberรคttade โ€“ รฅterberรคttat)รฅterberรคttadeรฅterberรคttatโ€”att referera, att รฅtergeArtikeln รฅterberรคttar innehรฅllet.
88att prata (pratar โ€“ pratade โ€“ pratat)pratadepratatmed/omatt tala, att konverseraMan pratar infรถr publiken.
89att lyssna (lyssnar โ€“ lyssnade โ€“ lyssnat)lyssnadelyssnatpรฅ/tillatt hรถra, att uppmรคrksammaDe รคr lyssnande mรคnniskor.
90att hota (hotar โ€“ hotade โ€“ hotat)hotadehotatmedatt hota, att skrรคmmaSKF hotade med att fรถrstรถra lokalen.
91att konstatera (konstaterar โ€“ konstaterade โ€“ konstaterat)konstateradekonstateratattatt fastslรฅ, att slรฅ fastMan konstaterar att det finns problem.
92att likna (liknar โ€“ liknade โ€“ liknat)liknadeliknatโ€”att pรฅminna om, att รถverensstรคmmaEn struktur som liknar ett parti.
93att forma (formar โ€“ formade โ€“ format)formadeformatโ€”att skapa, att utformaDebatter formade hans รฅsikter.
94att hรคrska (hรคrskar โ€“ hรคrskade โ€“ hรคrskat)hรคrskadehรคrskatรถveratt regera, att styraKapitalismen hรคrskade i verkligheten.
95att undvika (undviker โ€“ undvek โ€“ undvikit)undvekundvikitโ€”att skygga fรถr, att flyHan undvek inte konflikter.
96att medge (medger โ€“ medgav โ€“ medgett/medgivit)medgavmedgivitโ€”att erkรคnna, att tillstรฅMagnus medgav inte sina tvivel.
97att รถvertyga (รถvertygar โ€“ รถvertygade โ€“ รถvertygat)รถvertygadeรถvertygatomatt รถvertala, att omvรคndaHรฅkan รถvertygade Magnus om metoden.
98att rekrytera (rekryterar โ€“ rekryterade โ€“ rekryterat)rekryteraderekryterattillatt vรคrva, att engageraSKF rekryterade Magnus till partiet.
99att undergrรคva (undergrรคver โ€“ undergrรคvde โ€“ undergrรคvt)undergrรคvdeundergrรคvtโ€”att sabotera, att fรถrsvagaMullvaden undergrรคver det gamla partiet.
100att provocera (provocerar โ€“ provocerade โ€“ provocerat)provoceradeprovoceratโ€”att utmana, att retaRadikala รฅsikter provocerade kamraterna.

ADJEKTIV (ca 100 ord)

NrGrundformKomparativSuperlativOstandard/anm.Synonym(er)Exempelmening
1vardaglig, -t, -aโ€”โ€”โ€”vanlig, ordinรคrDet vardagliga livet beskrivs i boken.
2ursprunglig, -t, -aโ€”โ€”โ€”initial, primรคrDen enda ursprungliga marxism-leninismen.
3social, -t, -aโ€”โ€”โ€”samhรคllelig, kollektivAlla andra sociala skikt.
4faktisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”verklig, egentligHan รคr bokens faktiska fรถrfattare.
5kort, kort, kortakortarekortastNeutrum = kort (ofรถrรคndrad)brief, koncisEn kort sammanfattning presenteras.
6viktig, -t, -aviktigareviktigastโ€”betydelsefull, vรคsentligDet viktigaste och mรคrkligaste.
7mรคrklig, -t, -aโ€”โ€”โ€”underlig, konstigExtremism รคr inte en mรคrklig avvikelse.
8extrem, -t, -aโ€”โ€”โ€”ytterlig, radikalEn extrem sekt.
9politisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”samhรคllspolitiskPolitiskt engagerad frรฅn kriget i Vietnam.
10engagerad, engagerat, engageradeโ€”โ€”Perfekt particip som adj.aktiv, delaktigHan รคr politiskt engagerad.
11kritisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”granskande, ifrรฅgasรคttandeKritiskt instรคlld till samhรคllet.
12socialistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”vรคnster, kollektivistiskTeoretiskt ett socialistiskt land.
13stor, stort, storastรถrrestรถrstOregelbunden komparationbetydande, ansenligStora typer av stรถd till arbetarna.
14varierandeโ€”โ€”Presens particip (obรถjligt)skiftande, mรฅngskiftandeVarierande typer av stรถd.
15kostnadsfri, -tt, -aโ€”โ€”โ€”gratis, avgiftsfriKostnadsfri utbildning.
16styrandeโ€”โ€”Presens participledande, regerandeDe styrande politikerna.
17modern, -t, -aโ€”โ€”โ€”aktuell, samtidaModerna hus och bolag.
18passiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”inaktiv, overksamArbetarna var passiva.
19hรถg, hรถgt, hรถgahรถgrehรถgstOregelbunden komparationfรถrhรถjd, upphรถjdDe bekymrade sig om hรถgre lรถn.
20stabil, -t, -aโ€”โ€”โ€”fast, stadigEn stabil karriรคr.
21kommunistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”marxistisk, vรคnsterEtt kommunistiskt ungdomsfรถrbund.
22traditionell, -t, -aโ€”โ€”โ€”konservativ, klassiskMer eller mindre traditionellt parti.
23pessimistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”negativ, dysterHan tog en pessimistisk stรคllning.
24proaktiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”framรฅtriktad, fรถrutseendeProaktivt beteende.
25radikal, -t, -aโ€”โ€”โ€”extrem, omvรคlvandeRadikala metoder.
26legal, -t, -aโ€”โ€”โ€”laglig, juridiskLegala รฅtgรคrder mot KU.
27oberoendeโ€”โ€”Obรถjligt participsjรคlvstรคndig, autonomOberoende konflikterande mรคnniskor.
28konflikterandeโ€”โ€”Presens participstridig, tvistandeOberoende och konflikterande.
29liten, litet, lilla/smรฅmindreminstOregelbunden: liten-lilla-smรฅringa, obetydligHan bor i en liten stad.
30typisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”kรคnnetecknande, karakteristiskTill skillnad frรฅn en typisk radikal.
31intresserad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participengagerad, nyfikenIcke politiskt intresserade kretsar.
32imperialistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”expansionistiskDet imperialistiska Sovjetunionen.
33institutionaliserad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participetablerad, formaliseradInstitutionaliserade vรคnsterpartister.
34verklig, -t, -aโ€”โ€”โ€”faktisk, reellEtt verkligt krig mot imperialister.
35personlig, -t, -aโ€”โ€”โ€”individuell, privatPersonlig fรถrmรฅga att pรฅverka.
36stark, starkt, starkastarkarestarkastโ€”kraftig, kraftfullUtan en stark personlighet.
37regional, -t, -aโ€”โ€”โ€”lokal, geografiskEn regional SKF-ledare.
38krรคnkandeโ€”โ€”Presens participfรถrolรคmpande, sรฅrandeSprรฅket kunde bli krรคnkande.
39vรฅldsam, -t, -maโ€”โ€”โ€”aggressiv, brutalSprรฅket var vรฅldsamt.
40positiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”gynnsam, braAlla partister รคr positiva.
41lyssnandeโ€”โ€”Presens participuppmรคrksam, lyhรถrdLyssnande pรฅ sina samtalspartner.
42nedsรคttandeโ€”โ€”Presens participfรถrnedrande, fรถrringandeNedsรคttande ord om det andra partiet.
43diskriminerandeโ€”โ€”Presens participuteslutande, orรคttvisDiskriminerande metoder.
44fascinerandeโ€”โ€”Presens participfรคngslande, trollbindandeDet var fascinerande att se.
45professionell, -t, -aโ€”โ€”โ€”yrkesmรคssig, erfarenProfessionella politiker.
46endaโ€”โ€”Obรถjligt: den/det endaenda, ensamDen enda personen som inte passar in.
47smidig, -t, -aโ€”โ€”โ€”flexibel, mjukSmidiga ideal.
48djup, djupt, djupadjuparedjupastโ€”grundlig, ingรฅendeDjup analys av verket.
49nรถdvรคndig, -t, -aโ€”โ€”โ€”behรถvlig, erforderligInte alls nรถdvรคndiga saker.
50betydelsefull, -t, -aโ€”โ€”โ€”viktig, vรคsentligDe mest betydelsefulla tankarna.
51osรคker, osรคkert, osรคkraโ€”โ€”โ€”tveksam, ovissEn osรคker tendens.
52komplicerad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participinvecklad, komplexEn komplicerad moral.
53inaktuell, -t, -aโ€”โ€”โ€”fรถrรฅldrad, irrelevantInaktuella program i skolan.
54ekonomisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”finansiell, monetรคrEn ekonomisk kris.
55alternativ, -t, -aโ€”โ€”โ€”annan, okonventionellAlternativt tรคnkande.
56obekvรคm, -t, -aโ€”โ€”โ€”besvรคrlig, otrevligDet mest obekvรคma sรคttet.
57ny, nytt, nyanyarenyastโ€”fรคrsk, aktuellEn ny typ av piratparti.
58gammal, gammalt, gamlaรคldreรคldstOregelbunden komparationtidigare, รฅldrigSitt gamla parti.
59god, gott, godabรคttrebรคstOregelbunden komparationbra, positivDe “goda” partisterna.
60dรฅlig, dรฅligt, dรฅligasรคmresรคmstOregelbunden komparationusel, negativDe “dรฅliga” partimedlemmarna.
61attraktiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”tilltalande, lockandeRelationer รคr mer attraktiva.
62terroristisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”vรฅldsam, militantEn terroristisk attack.
63sรคrskild, sรคrskilt, sรคrskildaโ€”โ€”โ€”speciell, specifikSรคrskilt intressant รคr jรคmfรถrelsen.
64fri, fritt, friafriarefriastโ€”obunden, lรถsKostnadsfri utbildning.
65kommunal, -t, -aโ€”โ€”โ€”lokal, stadsbaseradEtt kommunalt stรถdsystem.
66kollaborationistisk, -t, -aโ€”โ€”Ovanligt ordsamarbetsinriktadPolitikernas รฅsikter var kollaborationistiska.
67statskapitalistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”statligt kapitalistiskDegraderade till statskapitalistiska lรคnder.
68medelklassig, -t, -aโ€”โ€”โ€”borgerligMedelklassens medborgare.
69juridisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”rรคttslig, legalJuridiska รฅtgรคrder.
70vรคnsterpartistisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”socialistisk, vรคnsterEn vรคnsterpartistisk fastighet.
71avgรถrandeโ€”โ€”Presens participbestรคmmande, kritiskEn avgรถrande faktor.
72ideologisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”doktrinรคrIdeologiska skillnader.
73militant, -t, -aโ€”โ€”โ€”stridbar, krigsvilligEn militant grupp.
74destruktiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”nedbrytande, fรถrstรถrandeDestruktiva รฅtgรคrder planerades.
75manipulativ, -t, -aโ€”โ€”โ€”styrande, pรฅverkandeManipulativa metoder anvรคndes.
76intellektuell, -t, -aโ€”โ€”โ€”lรคrd, bildadIntellektuella tillhรถrde intelligentian.
77avgรถrandeโ€”โ€”Presens participviktig, bestรคmmandeDet var ett avgรถrande steg.
78kontroversiell, -t, -aโ€”โ€”โ€”omstridd, omdiskuteradKontroversiella รฅsikter.
79autonom, -t, -aโ€”โ€”โ€”oberoende, sjรคlvstรคndigAutonoma beslut.
80passionerad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participbrinnande, glรถdandePassionerad fรถr sin sak.
81vรฅldsam, -t, -maโ€”โ€”โ€”aggressiv, hรคftigVรฅldsamma metoder.
82utbredd, utbrett, utbreddaโ€”โ€”Perfekt participspridd, vanligEn utbredd uppfattning.
83avvikandeโ€”โ€”Presens participannorlunda, uddaEn avvikande person.
84isolerad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participensam, avskurenEn isolerad ensamvarg.
85fullstรคndig, -t, -aโ€”โ€”โ€”komplett, totalFullstรคndig analys krรคvs.
86bred, brett, bredabredarebredastโ€”vid, omfattandeEn bred kunskapsbas.
87underliggandeโ€”โ€”Presens participbakomliggande, doldUnderliggande motivation.
88skriftlig, -t, -aโ€”โ€”โ€”nedskriven, dokumenteradSkriftliga verk.
89รถvervรคgandeโ€”โ€”Presens participdominerande, frรคmstร–vervรคgande negativ syn.
90kapitalorienterad, -at, -adeโ€”โ€”Sammansatt participkapitalistisk, vinstdrivenEtt kapitalorienterat samhรคlle.
91konstruktiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”uppbyggande, produktivKonstruktiv kritik saknades.
92skeptisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”tvivlande, tveksamSkeptisk till partiprogrammet.
93demokratisk, -t, -aโ€”โ€”โ€”folklig, pluralistiskDemokratiska principer.
94subjektiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”personlig, individuellEn subjektiv bedรถmning.
95objektiv, -t, -aโ€”โ€”โ€”saklig, opartiskObjektiv analys saknas.
96komplex, komplext, komplexaโ€”โ€”โ€”invecklad, sammansattEn komplex situation.
97grundlรคggandeโ€”โ€”Presens particip; obรถjligtfundamental, elementรคrGrundlรคggande mรคnskliga rรคttigheter.
98fรถrvรคntad, -at, -adeโ€”โ€”Perfekt participberรคknad, antagenEtt fรถrvรคntat resultat.
99liknandeโ€”โ€”Presens particip; obรถjligtsnarlik, motsvarandeEn liknande struktur.
100รถvergripandeโ€”โ€”Presens particip; obรถjligtomfattande, generellEn รถvergripande sammanfattning.

TISUS-ANALYS โ€” Viktiga fraser och verktyg

A. Viktiga akademiska fraser fรถr TISUS-provet

Nedan listas fraser som รคr anvรคndbara i TISUS-provets alla tre delar (skrivning, lรคsfรถrstรฅelse, muntlig del). De รคr hรคmtade ur eller inspirerade av texten.

NrFrasFunktionAnvรคndbar fรถr
1I enlighet med det sagdaReferera tillbakaSkrivning
2Som lรคsaren kommer att seFramรฅtreferensSkrivning
3ร… andra sidanKontrast/motargumentSkrivning, Muntlig
4Till skillnad frรฅnJรคmfรถrelseSkrivning, Lรคsfรถrstรฅelse
5Icke desto mindre / Likvรคl / Trots detKoncessionSkrivning
6I kontrast tillSkarp jรคmfรถrelseSkrivning
7Med andra ordOmformuleringSkrivning, Muntlig
8Som tidigare nรคmntsBakรฅtreferensSkrivning
9Dels… delsTvรฅdelad orsakSkrivning
10I synnerhetBetoningSkrivning, Muntlig
11Vare sig… ellerAlternativSkrivning
12Utan tvekanStark รฅsiktMuntlig
13SammanfattningsvisAvslutningSkrivning, Muntlig
14Sรคrskilt intressant รคrFramhรคva en punktSkrivning, Muntlig
15Fรถrutom detTillรคggSkrivning
16Det vill sรคgaFรถrklaring/definitionAlla delar
17Det krรคvs ytterligareKrav, nรถdvรคndighetSkrivning
18Fรถr det fรถrsta… fรถr det andra… fรถr det tredjeStrukturerad argumentationSkrivning, Muntlig
19Trots attKoncessionSkrivning, Lรคsfรถrstรฅelse
20I den hรคr kontextenKontextualiseringSkrivning, Muntlig
21Resultaten bรถr tolkas med fรถrsiktighetAkademisk reservationSkrivning
22Flera professionella inomHรคnvisning till experterSkrivning
23Inte en… utan ocksรฅTillรคgg av orsakerSkrivning
24Man kan inte sรคga om X attNyanseringSkrivning, Muntlig
25Lรฅt oss betraktaInledning av analysSkrivning, Muntlig
26I stรคllet fokuserar man pรฅOmdirigeringSkrivning
27Antingen… ellerBinรคrt valSkrivning, Muntlig
28Enligt min meningPersonlig รฅsikt (muntlig)Muntlig
29Det bรถr poรคngteras attBetonad reservationSkrivning
30Efter att ha + supinumTidssamband, komplex satsSkrivning

B. Analys av textens verktyg โ€” styrkor och svagheter fรถr TISUS

โœ… Starka verktyg som fungerar bra i TISUS

  1. Strukturerad argumentation med “fรถr det fรถrsta/andra/tredje” Texten anvรคnder en tydlig upprรคkning av argument i sista stycket. Detta รคr ett utmรคrkt verktyg fรถr TISUS-skrivningen, dรคr man fรถrvรคntas organisera sin text logiskt.
  2. Konnektorer och sambandsord Texten innehรฅller rikligt med sambandsord: รฅ andra sidan, i kontrast till, med andra ord, trots att, dels… dels, i synnerhet, sammanfattningsvis. Dessa visar sprรฅklig mognad och hjรคlper lรคsaren att fรถlja argumentationen โ€” helt avgรถrande fรถr TISUS.
  3. Jรคmfรถrelser och kontraster Fรถrfattaren jรคmfรถr systematiskt SKF med KU, radikaler med reformister, och Sverige med andra lรคnder. Kontrasttekniken (till skillnad frรฅn, i kontrast till) รคr ett nyckelverktyg i TISUS-uppsatser.
  4. Referensfraser (“som tidigare nรคmnts”, “som lรคsaren kommer att se”) Dessa skapar koherens โ€” textens delar hรคnger ihop. I TISUS-bedรถmningen bedรถms just koherens och kohesion hรถgt.
  5. Akademiskt ordfรถrrรฅd Ord som radikalisering, kollaborationism, institutionaliserad, tunnelseende, avvikelse visar ett avancerat ordfรถrrรฅd som TISUS-bedรถmare uppskattar.
  6. Slutsatsdragning med reservation Frasen “bรถr tolkas med fรถrsiktighet” visar nyanserat akademiskt sprรฅk, vilket รคr viktigt i TISUS-skrivning fรถr att undvika onyanserade pรฅstรฅenden.

โš ๏ธ Svagheter att fรถrbรคttra infรถr TISUS

  1. Prepositionsfel Texten har frekventa prepositionsfel (av โ†’ i/hos, till โ†’ fรถr, till โ†’ mot). I TISUS bedรถms grammatisk korrekthet, och prepositioner รคr ett vanligt problemomrรฅde. Tips: Lรคr dig fasta prepositionsuttryck som “ta avstรฅnd frรฅn“, “bekymra sig om“, “fรถrbereda sig fรถr“.
  2. Artiklar och bestรคmdhet Fel som “ett medlem” (en medlem), “den texten” (texten) och saknade artiklar fรถrekommer. TISUS-bedรถmare uppmรคrksammar genus- och bestรคmdhetsfel. Tips: Memorera genuset av vanliga substantiv.
  3. Ordfรถljd i bisatser Formuleringen “inte kan det byta” bรถr vara “kan det inte รคndra”. Bisatsordfรถljd (BIFF-regeln: bisats inte fรถre det finita verbet) รคr en klassisk TISUS-fรคlla. Tips: ร–va BIFF med konjunktioner som att, som, eftersom, trots att.
  4. Alltfรถr lรฅnga meningar Flera meningar i texten รคr extremt lรฅnga med mรฅnga inskjutna bisatser, vilket gรถr texten svรฅr att fรถlja. I TISUS-skrivning ska meningarna vara komplexa men inte oรถverskรฅdliga. Tips: Dela lรฅnga meningar i tvรฅ. Anvรคnd punkt oftare.
  5. Ordval och false friends Ord som “motionerar” (som pรฅ svenska ofta betyder att trรคna/lรคmna in motion) kan missfรถrstรฅs. “Normie”, “hajpekonomi” รคr talsprรฅk som inte passar i TISUS akademisk text. Tips: Anvรคnd formella synonymer: normalperson, hype-ekonomi.

Participformer Fel som “diskriminerade metoder” (diskriminerande), “alternativa tankande” (alternativt tรคnkande) visar osรคkerhet kring presens/perfekt particip. Tips: Presens particip (-ande/-ende) beskriver pรฅgรฅende handlingar, perfekt particip (-ad/-d/-t) beskriver avslutade.