2. Sammanfattning av huvudsakliga feltyper

3. Substantiv (med artiklar och alla former)

4. Adjektiv (med synonymer och oregelbundna former)

5. Verb (med former, prepositioner och exempelmeningar)

Format: att infinitiv – presens – preteritum – supinum · vanliga prepositioner

6. Viktiga fraser för TISUS-provet

A) Sambandsord och argumentationsmarkörer

1. Å ena sidan … å andra sidan – Å ena sidan är digitaliseringen positiv, å andra sidan medför den problem.
2. För det första … för det andra … för det tredje – För det första är texten lång, för det andra är den krävande.
3. Trots att / Trots vissa begränsningar – Trots att texten är komplicerad är den givande.
4. Däremot / Dock – Texten är kort. Dock är innehållet djupt.
5. Således / Därför / Följaktligen – Således kan vi dra slutsatsen att språket förändras.
6. Med andra ord / Det vill säga (dvs.) – Det vill säga att alla män skulle vara djur.
7. Som nämnts ovan – Som nämnts ovan har stilen ett primärt värde.
8. I detta sammanhang – I detta sammanhang måste vi nämna sociala medier.
9. Vidare / Dessutom / Därtill – Vidare gestaltar Guillou varje sats som ett utrop.
10. För att sammanfatta / Sammanfattningsvis – Sammanfattningsvis var konflikterna likadana som idag.
11. Det vill säga / Med andra ord – Han skrev opolitiskt, det vill säga utan att ta ställning.
12. Inte heller / Inte minst – Inte heller skulle strukturen vara permanent.
13. Snarare / Tvärtom – Tvärtom är problemet ännu större idag.
14. Med tanke på / Mot bakgrund av – Med tanke på utvecklingen är detta oroande.

B) Akademiska formuleringar

15. Det står klart att… – Det står klart att digitaliseringen påverkar texter.
16. Det råder ingen tvekan om att… – Det råder ingen tvekan om att språket har förändrats.
17. Det är anmärkningsvärt att… – Det är anmärkningsvärt att stilen finns kvar idag.
18. Det kan tyckas att… men i själva verket… – Det kan tyckas vara enkelt, men i själva verket är det komplext.
19. Frågan är huruvida… – Frågan är huruvida sociala medier verkligen är skadliga.
20. Att döma av… – Att döma av rubrikerna handlar artikeln om politik.
21. Enligt min mening / Enligt författaren – Enligt författaren är häxprocesserna obegrundade.
22. Som jag ser det – Som jag ser det måste vi förändra systemet.
23. Det bör påpekas att… – Det bör påpekas att detta är en åsiktsartikel.
24. I jämförelse med / Jämfört med – I jämförelse med 2005 är dagens debatt mer polariserad.

C) Referatuttryck (för läsförståelse och muntlig del)

25. Författaren hävdar / menar / påstår att…
26. I texten framhålls / betonas / lyfts fram att…
27. Det framgår av texten att…
28. Skribenten argumenterar för / mot…
29. Texten ger uttryck för…
30. Centralt i texten är…

7. Analys av textens verktyg ur ett TISUS-perspektiv

För läsförståelsedelen (Hörförståelse + Läsförståelse)

Texten utnyttjar flera tekniker som är typiska för svensk sakprosa och därmed mycket relevanta för TISUS-läsförståelsen:

• Tematisk struktur per stycke: Varje stycke inleder med en tydlig tes, vilket är karakteristiskt för svensk debattjournalistik. På TISUS bör du leta efter kärnmeningar (oftast den första eller sista satsen i ett stycke).
• Citatteknik: Författaren refererar Guillous åsikter genom indirekta tal (“Guillou förklarar att…”). Träna på att skilja mellan referatets och författarens röst – en vanlig fråga på TISUS.
• Värdeladdade ord: Ord som häxprocesser, förödande, karikatyrer visar författarens attityd. På TISUS testas ofta förmågan att identifiera författarens hållning(positiv/negativ/neutral).

För skrivdelen

• Inledning – avhandling – avslutning: Texten följer den klassiska essästrukturen. Använd samma mall i din egen TISUS-uppsats.
• Sambandsord (se avsnitt 6): Texten är rik på markörer som därför, dock, medan, vidare, därmed. Lär dig minst 15 sådana utantill – de höjer betyget på TISUS-skrivdelen markant.
• Nominaliseringar: Ord som digitalisering, uppkoppling, spekulering, citering – är typiskt akademiskt språk. Försök att använda nominaliseringar i din egen text.
• Reflexiva verb: bekymra sig om, föreställa sig, förbereda sig för, utveckla sig – ett vanligt fel hos andraspråkstalare är att de glömmer det reflexiva sig. Markera och memorera!

För muntliga delen

• Sammanfattningsteknik: Träna att i 2–3 meningar återge huvudbudskapet i en text. Modellen i texten är: (1) Vad handlar det om? (2) Vad är författarens slutsats? (3) Vad är min reaktion?
• Argumentationsformler: Använd fraser som Å ena sidan… å andra sidan, Det beror på, Jag håller med om… men jag tycker också att…
• Hedging (försiktigt språk): kanske, möjligen, det förefaller som om, det skulle kunna leda till – uttrycker akademisk försiktighet och poängsätts högt.

Sammanfattande TISUS-tips från denna analys

Jan Guillou, en av berömdaste journalisterna i svensk historia, har presenterat en ny samling av debattartiklar utskriven i form av en bok under titeln “Att skriva i onda tiden”. Vår överblick inkluderar de första 5 texterna från åren 2005 och 2006 med bokens förord och fokuserar på en diskutabel metod att kombinera huvudämnen med icke resonerande utan lätta att konsumera för läsare. 

I början ska artiklar sammanfattas, sedan dras slutsatser enligt Guillous skrivmetoden och därefter presenteras en kort analys tillsammans med spekulering om den här stilen kunde leda till popularität i våra tider (vilka är inte bara onda utan också totalitära på ett digitalt sätt). 

I förordet förklarar Guillou hans nekande till skrivning om Trump såsom andra trendiga problem eller ämnen alla pratar runt omkring. Istället måste en självständig författare använda sin förmåga att bli lyssnad till på saker och ting hen kan byta till bättre, speciellt på sitt område och inte i utlandet. Den första texten föreställer olika åsikter av indonesiska och svenska medborgare till naturkatastrofer: Å ena sidan tänker indonesier om Gud som framkallat tsunami och å den andra uttalar svenskar att fordra ställa till ansvar svensk utrikesminister och till och med thailändska regeringsmän. Då ska regeringen bekymras om svenska medborgare vare sig inlands eller utomlands. Nästa texten pekar på en annan viktig aspekt av det svenska samhället, vilket är hierarkisk hänsyn. Det är förståelsevis inte så obegränsad som i Kina eller Ryssland men ändå djupt patriarkaliskt. Nya direktörer av elbolagen med otillräckligt höga bonusar lyfter fram ett faktum: att kritisera dem vore opedagogiskt. Medan den första gruppen av texter behandlar innersta konflikter inom samhället står det klart att den andras fokus ligger på de enande men ytterst förstörande problem: så kallade av författaren extremfeminister med sina häxprocesser, det vill säga obegrundade ideologiska påstående att alla män är djur, vita europäer med sina karikatyrer mot muslimer, vilka används av nazistiska metoder och gillande till danskar som mest flyktingfientliga nationen i EU. För att konkludera var konflikter i början av 2000-talet nästan likadana till våra men bara rimligen nått en modern nivå av extremism, den produkt som sociala nätverk måste tackas för. 

Som nämnts ovan har den formen av artiklar under analysen det primära värdet för oss läsare från 2026. Den perioden från 2000 till Facebooks debut fungerade som en testplats för nya verktyg för kunders engagement. En viktig aspekt var en bred digitalisering och allmänt uppkoppling till nätet inom prenumeranter på tidningar med flera andra informationskällor, vilket gjorde det enklare att byta webbsidor och dessutom startade loppet på absurdaste rubriker samt extremt laddade innehåll. I den här kontexten kan sägas att rubriker för debattartiklar var nästan förberedda till sociala medier, eftersom all lyrik hade redan försvunnit och efter att ha läst den här eller den där rubriken kunde man föreställa vad det skulle pratas om. Därmed är notabelt att första paragrafen deklarerar teman samt detaljer stående under diskussion. Vidare gestaltar Guillou varje första sats som utrop liknande till “Nej, bättre upp” eller “Men nu är läge bättre” och så vidare. Trots vissa begränsningar av strukturen som skulle vara vanlig till de flesta läsarna, kunde journalisten förbereda både sig och sitt förlag till citeringar via sociala medier. Dock ser texter själva ut att vara så långa, djuptänkta och samtidigt koncentrerade att det råder ingen tvekan om att generation Z ska skrolla dem utan att läsa igenom. 

Därför kan vi dra slutsatsen att under det första decenniet på 2000-talet förnyades inte bara språk utan själva strukturen av informativa texter. Inte heller skulle strukturen vara permanent mer av den anledningen att dess representation påverkas av skärmstorlek på smartphoner, surfplattor och även armbandklockor. Kortare, extremare, mer hypiskt och med integrerat reklam, det är egenskaper av nyhetstexter som var utvecklade för 25 år sedan men fortfarande vanliga idag.