Jan Guillou – 37-68 sidor

Svenska:

album-art

00:00

Tyska:

album-art

00:00

Engelska:

album-art

00:00

1. Korrigerad text med markerade รคndringar

I fรถregรฅende texten den fรถregรฅende texten om Jan Guillous artiklar som publicerades i hans bok “Att skriva i onda tider” konstaterades det att bรฅde temana och verktygen utan tvekan kan anvรคndas idag pรฅ sociala medier. Idag fortsรคtter vi med den andra gruppen texter och vรฅr huvudpoรคng bakom dem ska bli det fรถljande: Under tiden av den hรถgst mรถjliga genomskinligheten I en tid av hรถgsta mรถjliga genomskinlighet har mรคnniskor inte utvecklat nรฅgot lรฅngsiktigt minne fรถr att omstrukturera informationsvรฅgor till ett mer tillfรถrlitligt system. Dessutom diskuteras artiklarna under denna huvudfrรฅga: รคr frasen “Ju mer nyheter skickas som skickas till oss, desto mindre blev blir vรฅr kritiska stรคllning instรคllning till dem” korrekt eller felaktig? Fรถrst ska de mest engagerande artiklarna รฅterberรคttas, sedan utvรคljas vรคljas ut aspekter som antingen stรถdjer eller konfronterar med synvinkeln motsรคtter sig synpunkten, och dรคrefter slutligen ska slutsatser dras fรถr om framtidens vรคrld av รคndlรถsa informationsstrรถmmar.

Enligt den ovanstรฅende planen bรถrjar vi med artiklarnas innehรฅll. Den fรถrsta gruppen av Jan Guillous texter tillhรถr kategorin ekonomiska skandaler. Fortum, ett elfรถretag med verksamhet i Stockholm, har blivit monopolist pรฅ marknaden och hรถjer priser till slutanvรคndare pรฅ hรถjer priserna fรถr slutanvรคndarna med 40 procent. Dessutom fรฅr dess chefer miljardbonusar till utรถver redan hรถga lรถner. Skandia, ett bolag inom finanssektorn, blir blev vรคlkรคnt pรฅ grund av stora uppdiktade vinster,utbetalda till ekonomer, samt pรฅ grund av jรคmfรถrelsen mellan toppcheferna och sportstjรคrnor โ€“ dรคr argumentet var att deras avlรถning ersรคttning motsvarar den energi som idrottare satsar fรถr att vinna. Privatiseringsvรฅgen av skolor inom skolan, under vilken rektorer fรฅr det mesta tjรคnar allra mest och skattebetalarna finansierar islamistiska och kyrkliga fundamentalister, stรฅr pรฅ sista platsen kommer sist av i artikelurvalet.

Den andra gruppen รคr bestรฅr av politiskt engagerande konflikter. Maria Borelius var handelsminister pรฅ i endast รฅtta dagar, och under den tiden avslรถjades att hon hade sina villor registrerade inte under i sitt eget namn utan via bolag i skatteparadis. Det centrala i hennes hyckleri var inte betalning av den uteblivna betalningen av TV-licens i (under) flera decennier pรฅ grund av hennes liberala politiska รฅsikter. Den andra personen i den politiska serien, Cecilia Stegรถ Chilรณ โ€“ kulturminister โ€“ skattefuskade i รถver 15 รฅr. Gruppen avslutas med den sรฅ kallade hedersmordsdebatten. Trots att endast cirka fyra hedersmord anmรคlts under flera รฅr, motionerar en stor del av politiker fรถr bรคttre finansiering och grundandet av hjรคlpfรถreningar fรถr denna typ av risker bland personer med migrationsbakgrund. Efter att ha nรคmnt alla teman kan man undra om denna sammanfattning kommer frรฅn bรถrjan av 2000-talet eller rakt frรฅn nutiden.

I detta stycke byter texten รคntligen inriktning till mot identifieringen av de ytliga upplevelser som mรคnniskor fokuserar pรฅ i (under) en tid av informationsรถverflรถde. Nรคr artiklarna frรฅn den fรถrsta gruppen om storfรถretagens skandaler belyser problem med djup precision och fรถrvรคntas bli publicerade i klassiska papperstidningar, bรถrjar de till slut i slutรคndan spegla sociala medier frรฅn 2010- och 2020-talen. Vรคrt att notera รคr att de baserar sina tรคnkesรคtt runt omkring bygger sina resonemang kring stjรคrnor: idrottare (atleter), entreprenรถrer, politiker med flera. Ifall man kan dra till sig uppmรคrksamhet endast med benรคmnda vรคlkรคnda personer endast kan dra till sig uppmรคrksamhet genom namngivna kรคndisar, betyder det sรฅvรคl tappade fรถrlorat fokus hos den allmรคnna publiken som floskeln i stรคllet fรถr lรฅngsiktiga utvecklingsprogram eller diskurser. Gruppen av texter om politiska frรฅgor bidrar till vรฅr vรฅrt pรฅstรฅende: allt รคr centrerat kretsar kring ordfรถrandes namn ledarnas namn och deras mest chockerande handlingar. “Ingen fรถrfattare kan utelรคmna Olof Palme” vore ett passande motto fรถr pressen, och till och med fรถr nรคtnyheterna. Den centrala frรฅgestรคllningen รคr dock  frรฅnvaron av reflektion รถver det lรคsta, vilket nรคmnts i textens inledning. Vรฅr snabbanalys tyder pรฅ att trenden รคr klar samt korrekt beskriven tydlig och korrekt beskriven. Utan tvekan stรถdjer den detta pรฅstรฅende att mer information inte tillbringar orsaker till djuptรคnkande ger upphov till djupare reflektion utan endast slogans slagord, hyckleri och populism i enorm skala.

Sammanfattningsvis har en serie uppvisar en serie av mestadels slumpmรคssigt valda journalistiska verk frรฅn 2005 till 2008 uppenbara fรถrรคndringar i jรคmfรถrelse med klassiska debattartiklar frรฅn papperstidningar frรฅn fรถregรฅende decenniet frรฅn det fรถregรฅende decenniet. Fรถr det fรถrsta รคr texterna kortare. Fรถr det andra struktureras de kring stjรคrnor, berรถmda namn och starka ord i rubriker. Och fรถr det tredje fรถrhรถjer artiklarna anledning till oro vรคcker artiklarna oro utan att stรคlla fram presentera nรฅgra lรถsningar. Med andra ord kommer klipptรคnkande att dรถda kritiskt tรคnkande under TikTok-epoken i TikTok-eran, men denna process har redan bรถrjat nรคstan 20 รฅr innan TikTok blev appen med miljarder nedladdningar.

Grammatiska nuanser

“hรถgsta mรถjliga komfort” (superlativa adjektiv utan den/det artikel)


“hรถgsta mรถjliga komfort”  (naturligt och korrekt)

Hรคr anvรคnds superlativ i en slags generell, abstrakt betydelse โ€“ man syftar inte pรฅ en specifik, avgrรคnsad komfort utan pรฅ komfort som abstrakt begrepp. Nรคr substantivet รคr obestรคmt och anvรคnds abstrakt/generellt faller bestรคmd artikel bort, trots att adjektivet stรฅr i bestรคmd form (hรถgsta, mรถjliga). Det รคr ett fast mรถnster i svenska vid fraser som uttrycker kvalitet eller grad:

hรถgsta kvalitet, bรคsta service, stรถrsta mรถjliga hรคnsyn


“den hรถgsta mรถjliga komforten”  (korrekt, men annorlunda nyans)

Denna variant รคr grammatiskt felfri, men kรคnns mer konkret och specifik โ€“ som om man pekar ut en bestรคmd, mรคtbar komfort. Den passar bรคttre i sammanhang dรคr man jรคmfรถr eller refererar tillbaka till nรฅgot specifikt:

De valde den hรถgsta mรถjliga komforten bland de tillgรคngliga alternativen.

Under tiden avโ€ฆ > I en tid av 

Problem 1: under tiden av โ†’ i en tid av

Detta handlar om prepositionsval och รคr den viktigaste grammatiska frรฅgan.

“Under” anvรคnds fรถr att beskriva en tidsperiod som pรฅgรฅr, ofta med en tydlig start och slut, eller som en bakgrundsram fรถr en hรคndelse:

Under kriget svalt mรฅnga mรคnniskor. Han sov under resan.

“I” anvรคnds nรคr man talar om en tid som en karaktรคriserad epok eller tillstรฅnd, alltsรฅ nรคr man beskriver tidens natur, inte bara dess varaktighet:

I en tid av fรถrvirring behรถver vi ledare. I kristider hรฅller folk ihop.

Din mening beskriver en epoks karaktรคr (hรถgsta mรถjliga genomskinlighet = ett tillstรฅnd), inte en avgrรคnsad hรคndelse som pรฅgรฅr. Dรคrfรถr รคr i grammatiskt korrekt.

Problem 2: tiden av โ†’ en tid av

Pรฅ svenska รคr konstruktionen “en tid av + [substantiv]” den idiomatiska formen:

en tid av osรคkerhet, en tid av fred

“Tiden av” med bestรคmd artikel lรฅter konstigt eftersom man syftar pรฅ en allmรคn typ av period, inte en specifik, redan nรคmnd tid.

konfronterar med synvinkeln motsรคtter sig synpunkten

1. “konfronterar med” โ†’ “motsรคtter sig”

“Konfrontera med” betyder att stรคlla nรฅgot/nรฅgon mot nรฅgot annat (t.ex. konfrontera nรฅgon med bevis). Det รคr inte rรคtt konstruktion nรคr man menar att aktivt ta avstรฅnd frรฅn en รฅsikt. “Motsรคtter sig” รคr det idiomatiskt korrekta uttrycket fรถr att invรคnda mot eller inte hรฅlla med om nรฅgot.

2. “synvinkeln” โ†’ “synpunkten”

Dessa tvรฅ ord รคr nรคstan synonyma men har en viktig nyanssskillnad:

  • synvinkel = ett perspektiv eller en infallsvinkel (hur man ser pรฅ nรฅgot)
  • synpunkt = en รฅsikt eller ett pรฅstรฅende som nรฅgon framfรถr

Om man motsรคtter sig nรฅgot, รคr det rimligare att man gรถr det mot en konkret synpunkt (ett yttrande) snarare รคn mot en synvinkel (ett perspektiv). Man kan ha en annan synvinkel, men man motsรคtter sig en synpunkt.

2. Lista รถver substantiv

Format: en/ett ord โ€“ ordet โ€“ ord โ€“ orden + synonym + exempelmening

  1. en text โ€“ texten โ€“ texter โ€“ texterna | artikel, skrift, alster | Texten publicerades 2008.
  2. en artikel โ€“ artikeln โ€“ artiklar โ€“ artiklarna | text, inlรคgg, krรถnika | Artiklarna kritiserar makthavarna.
  3. en bok โ€“ boken โ€“ bรถcker โ€“ bรถckerna | verk, volym | Boken heter “Att skriva i onda tider”.
  4. ett tema โ€“ temat โ€“ teman โ€“ temana | รคmne, motiv | Temat รคr ekonomisk maktkoncentration.
  5. ett verktyg โ€“ verktyget โ€“ verktyg โ€“ verktygen | redskap, instrument | Journalistiska verktyg anvรคnds รคn idag.
  6. en grupp โ€“ gruppen โ€“ grupper โ€“ grupperna | samling, kategori | Den andra gruppen handlar om politik.
  7. en huvudpoรคng โ€“ huvudpoรคngen โ€“ huvudpoรคnger โ€“ huvudpoรคngerna | kรคrna, essens | Huvudpoรคngen รคr klar.
  8. en tid โ€“ tiden โ€“ tider โ€“ tiderna | epok, era, period | I vรฅr tid sprids information snabbt.
  9. en genomskinlighet โ€“ genomskinligheten (orรคknebar) | transparens, รถppenhet | Genomskinligheten har รถkat.
  10. en mรคnniska โ€“ mรคnniskan โ€“ mรคnniskor โ€“ mรคnniskorna | individ, person | Mรคnniskor sรถker enkla budskap.
  11. ett minne โ€“ minnet โ€“ minnen โ€“ minnena | hรฅgkomst, erinran | Vรฅrt kollektiva minne รคr kort.
  12. en vรฅg โ€“ vรฅgen โ€“ vรฅgor โ€“ vรฅgorna | flรถde, strรถm | En vรฅg av kritik fรถljde.
  13. en information โ€“ informationen (orรคknebar) | upplysning, fakta | Informationen รคr รถvervรคldigande.
  14. ett system โ€“ systemet โ€“ system โ€“ systemen | struktur, ordning | Systemet รคr komplext.
  15. en fras โ€“ frasen โ€“ fraser โ€“ fraserna | uttryck, mening | Frasen blev viral.
  16. en nyhet โ€“ nyheten โ€“ nyheter โ€“ nyheterna | underrรคttelse, notis | Nyheterna kommer dygnet runt.
  17. en instรคllning โ€“ instรคllningen โ€“ instรคllningar โ€“ instรคllningarna | attityd, hรฅllning | Hans instรคllning รคr kritisk.
  18. en aspekt โ€“ aspekten โ€“ aspekter โ€“ aspekterna | sida, perspektiv | Flera aspekter mรฅste vรคgas in.
  19. en synpunkt โ€“ synpunkten โ€“ synpunkter โ€“ synpunkterna | รฅsikt, mening | Synpunkten รคr vรคlgrundad.
  20. en slutsats โ€“ slutsatsen โ€“ slutsatser โ€“ slutsatserna | konklusion, resultat | Slutsatsen รคr otvetydig.
  21. en framtid โ€“ framtiden (orรคknebar) | morgondag | Framtiden รคr oviss.
  22. en vรคrld โ€“ vรคrlden โ€“ vรคrldar โ€“ vรคrldarna | jordklot, sfรคr | Vรคrlden fรถrรคndras snabbt.
  23. en strรถm โ€“ strรถmmen โ€“ strรถmmar โ€“ strรถmmarna | flรถde, flod | Informationsstrรถmmar รถversvรคmmar oss.
  24. ett innehรฅll โ€“ innehรฅllet โ€“ innehรฅll โ€“ innehรฅllen | substans, stoff | Innehรฅllet รคr ytligt.
  25. en kategori โ€“ kategorin โ€“ kategorier โ€“ kategorierna | klass, grupp | I denna kategori finns flera fall.
  26. en skandal โ€“ skandalen โ€“ skandaler โ€“ skandalerna | affรคr, avslรถjande | Skandalen skakade landet.
  27. ett fรถretag โ€“ fรถretaget โ€“ fรถretag โ€“ fรถretagen | bolag, firma | Fรถretaget gjorde stora vinster.
  28. en marknad โ€“ marknaden โ€“ marknader โ€“ marknaderna | handel, sfรคr | Marknaden domineras av fรฅ aktรถrer.
  29. ett pris โ€“ priset โ€“ priser โ€“ priserna | kostnad, avgift | Priset hรถjdes med 40 procent.
  30. en slutanvรคndare โ€“ slutanvรคndaren โ€“ slutanvรคndare โ€“ slutanvรคndarna | konsument, kund | Slutanvรคndarna fรฅr betala.
  31. en chef โ€“ chefen โ€“ chefer โ€“ cheferna | direktรถr, ledare | Chefen fick miljonbonus.
  32. en bonus โ€“ bonusen โ€“ bonusar โ€“ bonusarna | tillรคgg, premie | Bonusarna ifrรฅgasattes.
  33. en lรถn โ€“ lรถnen โ€“ lรถner โ€“ lรถnerna | avlรถning, ersรคttning | Lรถnerna รคr skyhรถga.
  34. ett bolag โ€“ bolaget โ€“ bolag โ€“ bolagen | fรถretag, firma | Bolaget gick i konkurs.
  35. en finanssektor โ€“ finanssektorn (orรคknebar) | banksektor, finansvรคrld | Finanssektorn skakades.
  36. en vinst โ€“ vinsten โ€“ vinster โ€“ vinsterna | fรถrtjรคnst, profit | Vinsterna var uppdiktade.
  37. en ekonom โ€“ ekonomen โ€“ ekonomer โ€“ ekonomerna | finansexpert | Ekonomerna fick stora bonusar.
  38. en jรคmfรถrelse โ€“ jรคmfรถrelsen โ€“ jรคmfรถrelser โ€“ jรคmfรถrelserna | parallell, liknelse | Jรคmfรถrelsen haltar.
  39. en stjรคrna โ€“ stjรคrnan โ€“ stjรคrnor โ€“ stjรคrnorna | celebritet, kรคndis | Stjรคrnorna fรฅr mest uppmรคrksamhet.
  40. en ersรคttning โ€“ ersรคttningen โ€“ ersรคttningar โ€“ ersรคttningarna | kompensation, lรถn | Ersรคttningen รคr orimlig.
  41. en idrottare โ€“ idrottaren โ€“ idrottare โ€“ idrottarna | atlet, sportutรถvare | Idrottare trรคnar hรฅrt.
  42. en privatisering โ€“ privatiseringen โ€“ privatiseringar โ€“ privatiseringarna | utfรถrsรคljning | Privatiseringen var kontroversiell.
  43. en skola โ€“ skolan โ€“ skolor โ€“ skolorna | lรคroanstalt | Skolorna drivs som fรถretag.
  44. en rektor โ€“ rektorn โ€“ rektorer โ€“ rektorerna | skolledare | Rektorn fick hรถgst lรถn.
  45. en skattebetalare โ€“ skattebetalaren โ€“ skattebetalare โ€“ skattebetalarna | medborgare | Skattebetalarna betalar notan.
  46. en fundamentalist โ€“ fundamentalisten โ€“ fundamentalister โ€“ fundamentalisterna | extremist, dogmatiker | Fundamentalister fick bidrag.
  47. en konflikt โ€“ konflikten โ€“ konflikter โ€“ konflikterna | tvist, motsรคttning | Konflikten eskalerade.
  48. en handelsminister โ€“ handelsministern โ€“ handelsministrar โ€“ handelsministrarna | minister | Handelsministern avgick.
  49. en dag โ€“ dagen โ€“ dagar โ€“ dagarna | dygn | Hon satt รฅtta dagar.
  50. en villa โ€“ villan โ€“ villor โ€“ villorna | hus, bostad | Villorna รคgdes av bolag.
  51. ett namn โ€“ namnet โ€“ namn โ€“ namnen | benรคmning | Namnet stod inte i registret.
  52. ett skatteparadis โ€“ skatteparadiset โ€“ skatteparadis โ€“ skatteparadisen | lรฅgskatteland | Hon anvรคnde skatteparadis.
  53. ett hyckleri โ€“ hyckleriet (orรคknebar) | falskhet, dubbelmoral | Hyckleriet avslรถjades.
  54. en betalning โ€“ betalningen โ€“ betalningar โ€“ betalningarna | erlรคggande | Betalningen uteblev.
  55. en TV-licens โ€“ TV-licensen โ€“ TV-licenser โ€“ TV-licenserna | radioavgift | TV-licensen var obetald.
  56. ett decennium โ€“ decenniet โ€“ decennier โ€“ decennierna | รฅrtionde | Under flera decennier.
  57. en รฅsikt โ€“ รฅsikten โ€“ รฅsikter โ€“ รฅsikterna | mening, uppfattning | Hennes รฅsikter var liberala.
  58. en kulturminister โ€“ kulturministern โ€“ kulturministrar โ€“ kulturministrarna | minister | Kulturministern avgick.
  59. en debatt โ€“ debatten โ€“ debatter โ€“ debatterna | diskussion | Debatten blev hetsig.
  60. ett hedersmord โ€“ hedersmordet โ€“ hedersmord โ€“ hedersmorden | familjemord | Hedersmord รคr ett brott.
  61. en politiker โ€“ politikern โ€“ politiker โ€“ politikerna | folkvald | Politikerna motionerade.
  62. en finansiering โ€“ finansieringen (orรคknebar) | bekostnad | Finansieringen รคr sรคkrad.
  63. en fรถrening โ€“ fรถreningen โ€“ fรถreningar โ€“ fรถreningarna | organisation, sammanslutning | Fรถreningar bildades.
  64. en risk โ€“ risken โ€“ risker โ€“ riskerna | fara, hot | Riskerna รคr stora.
  65. en bakgrund โ€“ bakgrunden โ€“ bakgrunder โ€“ bakgrunderna | ursprung, hรคrkomst | Personer med migrationsbakgrund.
  66. en sammanfattning โ€“ sammanfattningen โ€“ sammanfattningar โ€“ sammanfattningarna | resumรฉ | Sammanfattningen รคr tydlig.
  67. ett stycke โ€“ stycket โ€“ stycken โ€“ styckena | avsnitt, paragraf | Stycket รคr vรคlskrivet.
  68. en inriktning โ€“ inriktningen โ€“ inriktningar โ€“ inriktningarna | fokus, riktning | Inriktningen byts nu.
  69. en upplevelse โ€“ upplevelsen โ€“ upplevelser โ€“ upplevelserna | erfarenhet | Ytliga upplevelser dominerar.
  70. ett รถverflรถd โ€“ รถverflรถdet (orรคknebar) | รถvermรฅtt, mรคngd | Informationsรถverflรถd รคr vรฅr tids gissel.
  71. ett problem โ€“ problemet โ€“ problem โ€“ problemen | svรฅrighet, dilemma | Problemen รคr mรฅnga.
  72. en precision โ€“ precisionen (orรคknebar) | noggrannhet, exakthet | Med stor precision.
  73. en papperstidning โ€“ papperstidningen โ€“ papperstidningar โ€“ papperstidningarna | dagstidning | Papperstidningarna minskar.
  74. ett resonemang โ€“ resonemanget โ€“ resonemang โ€“ resonemangen | argumentation | Resonemanget รคr logiskt.
  75. en entreprenรถr โ€“ entreprenรถren โ€“ entreprenรถrer โ€“ entreprenรถrerna | fรถretagare | Entreprenรถrer hyllas.
  76. en uppmรคrksamhet โ€“ uppmรคrksamheten (orรคknebar) | intresse, fokus | Uppmรคrksamheten รคr kortvarig.
  77. en publik โ€“ publiken โ€“ publiker โ€“ publikerna | รฅskรฅdare, รฅhรถrare | Publiken รคr passiv.
  78. en floskel โ€“ floskeln โ€“ flosker โ€“ floskerna | plattityd, klyscha | Flosker ersรคtter argument.
  79. ett utvecklingsprogram โ€“ utvecklingsprogrammet โ€“ utvecklingsprogram โ€“ utvecklingsprogrammen | handlingsplan | Utvecklingsprogram behรถvs.
  80. en diskurs โ€“ diskursen โ€“ diskurser โ€“ diskurserna | samtal, debatt | Diskursen fรถrflackas.
  81. ett pรฅstรฅende โ€“ pรฅstรฅendet โ€“ pรฅstรฅenden โ€“ pรฅstรฅendena | yttrande, tes | Pรฅstรฅendet bekrรคftas.
  82. en ledare โ€“ ledaren โ€“ ledare โ€“ ledarna | chef, frontfigur | Ledarna lyfts fram.
  83. en handling โ€“ handlingen โ€“ handlingar โ€“ handlingarna | gรคrning, dรฅd | Hans handlingar chockerade.
  84. en fรถrfattare โ€“ fรถrfattaren โ€“ fรถrfattare โ€“ fรถrfattarna | skribent, skriftstรคllare | Fรถrfattaren รคr kรคnd.
  85. en press โ€“ pressen (orรคknebar) | media, journalistik | Pressen kritiseras.
  86. en frรฅgestรคllning โ€“ frรฅgestรคllningen โ€“ frรฅgestรคllningar โ€“ frรฅgestรคllningarna | problemstรคllning | Frรฅgestรคllningen รคr central.
  87. en frรฅnvaro โ€“ frรฅnvaron (orรคknebar) | brist, avsaknad | Frรฅnvaron av reflektion รคr slรฅende.
  88. en reflektion โ€“ reflektionen โ€“ reflektioner โ€“ reflektionerna | eftertanke | Reflektionen saknas.
  89. en inledning โ€“ inledningen โ€“ inledningar โ€“ inledningarna | bรถrjan, introduktion | Inledningen var stark.
  90. en snabbanalys โ€“ snabbanalysen โ€“ snabbanalyser โ€“ snabbanalyserna | รถversikt | Snabbanalysen visar tydligt.
  91. en trend โ€“ trenden โ€“ trender โ€“ trenderna | tendens, riktning | Trenden รคr orovรคckande.
  92. ett djuptรคnkande โ€“ djuptรคnkandet (orรคknebar) | djupare reflektion | Djuptรคnkandet fรถrvinner.
  93. ett slagord โ€“ slagordet โ€“ slagord โ€“ slagorden | paroll, motto | Slagord ersรคtter analys.
  94. en populism โ€“ populismen (orรคknebar) | folkfrieri | Populismen vรคxer.
  95. en skala โ€“ skalan โ€“ skalor โ€“ skalorna | storlek, omfattning | I enorm skala.
  96. en serie โ€“ serien โ€“ serier โ€“ serierna | fรถljd, rad | En serie artiklar.
  97. en fรถrรคndring โ€“ fรถrรคndringen โ€“ fรถrรคndringar โ€“ fรถrรคndringarna | omvandling | Fรถrรคndringarna รคr tydliga.
  98. en rubrik โ€“ rubriken โ€“ rubriker โ€“ rubrikerna | titel, รถverskrift | Rubrikerna lockar klick.
  99. en oro โ€“ oron (orรคknebar) | รคngslan, bekymmer | Oron sprider sig.
  100. en lรถsning โ€“ lรถsningen โ€“ lรถsningar โ€“ lรถsningarna | svar, utvรคg | Lรถsningar saknas helt.
  101. ett klipptรคnkande โ€“ klipptรคnkandet (orรคknebar) | fragmentariskt tรคnkande | Klipptรคnkandet dominerar.
  102. en epok โ€“ epoken โ€“ epoker โ€“ epokerna | era, tidsรฅlder | TikTok-epoken รคr hรคr.
  103. en process โ€“ processen โ€“ processer โ€“ processerna | fรถrlopp, utveckling | Processen รคr lรฅngsam.
  104. en app โ€“ appen โ€“ appar โ€“ apparna | applikation, program | Appen har miljarder anvรคndare.
  105. en nedladdning โ€“ nedladdningen โ€“ nedladdningar โ€“ nedladdningarna | download | Miljarder nedladdningar.

3. Lista รถver adjektiv

Format: adjektiv (grundform โ€“ komparativ โ€“ superlativ) + synonymer + exempelmening

  1. fรถregรฅende (obรถjligt) | tidigare, fรถrra | Den fรถregรฅende texten var tydlig.
  2. hรถg โ€“ hรถgre โ€“ hรถgst | stor, betydande | Hรถga lรถner vรคcker kritik.
  3. mรถjlig โ€“ mรถjligare โ€“ mรถjligast | tรคnkbar, genomfรถrbar | Hรถgsta mรถjliga genomskinlighet.
  4. lรฅngvarig โ€“ lรฅngvarigare โ€“ lรฅngvarigast | bestรฅende, varaktig | Ett lรฅngvarigt minne.
  5. lรฅngsiktig โ€“ lรฅngsiktigare โ€“ lรฅngsiktigast | strategisk, varaktig | Lรฅngsiktiga lรถsningar saknas.
  6. tillfรถrlitlig โ€“ tillfรถrlitligare โ€“ tillfรถrlitligast | trovรคrdig, pรฅlitlig | Ett tillfรถrlitligt system.
  7. รคndlรถs โ€“ รคndlรถsare โ€“ รคndlรถsast | evig, oรคndlig | ร„ndlรถsa informationsstrรถmmar.
  8. engagerande (obรถjligt) | medryckande, intressant | Engagerande artiklar lockar lรคsare.
  9. kritisk โ€“ kritiskare โ€“ kritiskast | granskande, ifrรฅgasรคttande | En kritisk instรคllning krรคvs.
  10. korrekt โ€“ korrektare โ€“ korrektast | riktig, rรคtt | En korrekt analys.
  11. felaktig โ€“ felaktigare โ€“ felaktigast | oriktig, falsk | En felaktig slutsats.
  12. ekonomisk โ€“ ekonomiskare โ€“ ekonomiskast | finansiell, monetรคr | Ekonomiska skandaler.
  13. stor โ€“ stรถrre โ€“ stรถrst | omfattande, massiv | Stora vinster redovisades.
  14. uppdiktad โ€“ uppdiktade | pรฅhittad, fiktiv | Uppdiktade vinster.
  15. hรถgbetald โ€“ hรถgbetalda | vรคlbetald | Hรถgbetalda ekonomer.
  16. redan (egentligen adverb, men markerar tillstรฅnd) | tidigare | Redan hรถga lรถner.
  17. kyrklig โ€“ kyrkligare โ€“ kyrkligast | religiรถs, klerikal | Kyrkliga fundamentalister.
  18. islamistisk โ€“ islamistiska | islamisk-politisk | Islamistiska skolor.
  19. politisk โ€“ politiskare โ€“ politiskast | samhรคllelig | Politiska konflikter.
  20. liberal โ€“ liberalare โ€“ liberalast | frihetlig | Liberala รฅsikter.
  21. sรฅ kallad โ€“ sรฅ kallade | benรคmnd | Den sรฅ kallade debatten.
  22. central โ€“ centralare โ€“ centralast | grundlรคggande, viktig | Den centrala frรฅgan.
  23. klassisk โ€“ klassiskare โ€“ klassiskast | traditionell | Klassiska papperstidningar.
  24. social โ€“ socialare โ€“ socialast | samhรคllelig | Sociala medier dominerar.
  25. allmรคn โ€“ allmรคnnare โ€“ allmรคnnast | generell, vanlig | Den allmรคnna publiken.
  26. kรคnd โ€“ kรคndare โ€“ kรคndast | vรคlkรคnd, berรถmd | Kรคnda personer dominerar.
  27. vรคlkรคnd โ€“ vรคlkรคndare โ€“ vรคlkรคndast | berรถmd, namnkunnig | Vรคlkรคnda politiker.
  28. berรถmd โ€“ berรถmdare โ€“ berรถmdast | namnkunnig, kรคnd | Berรถmda namn sรคljer.
  29. stark โ€“ starkare โ€“ starkast | kraftfull, mรคktig | Starka rubriker fรฅngar blickar.
  30. kort โ€“ kortare โ€“ kortast | koncis, kortfattad | Texterna รคr kortare.
  31. uppenbar โ€“ uppenbarare โ€“ uppenbarast | tydlig, klar | Uppenbara fรถrรคndringar.
  32. slumpmรคssig โ€“ slumpmรคssigare โ€“ slumpmรคssigast | tillfรคllig, godtycklig | Slumpmรคssigt valda artiklar.
  33. chockerande (obรถjligt) | upprรถrande, skakande | Chockerande handlingar.
  34. passande (obรถjligt) | lรคmplig, trรคffande | Ett passande motto.
  35. tydlig โ€“ tydligare โ€“ tydligast | klar, distinkt | Trenden รคr tydlig.
  36. djup โ€“ djupare โ€“ djupast | omfattande, grundlig | Djupare reflektion saknas.
  37. ytlig โ€“ ytligare โ€“ ytligast | grund, ytfocuserad | Ytliga upplevelser dominerar.
  38. enorm โ€“ enormare โ€“ enormast | vรคldig, gigantisk | I enorm skala.
  39. oviss โ€“ ovissare โ€“ ovissast | osรคker, oklar | Framtiden รคr oviss.
  40. medveten โ€“ medvetnare โ€“ medvetnast | bevandrad, uppmรคrksam | Medvetna lรคsare reflekterar.
  41. viktig โ€“ viktigare โ€“ viktigast | betydelsefull, vรคsentlig | En viktig poรคng.
  42. vรคlkรคnd โ€“ vรคlkรคndare โ€“ vรคlkรคndast | berรถmd | Vรคlkรคnd kritiker.
  43. enstaka (obรถjligt) | enskild, sporadisk | Enstaka exempel rรคcker inte.
  44. omfattande (obรถjligt) | vidstrรคckt, bred | En omfattande analys.
  45. omtvistad โ€“ omtvistade | kontroversiell | Omtvistade beslut.
  46. avgรถrande (obรถjligt) | kritisk, vรคsentlig | Avgรถrande slutsatser.
  47. dramatisk โ€“ dramatiskare โ€“ dramatiskast | omvรคlvande, hรคftig | Dramatiska fรถrรคndringar.
  48. fragmentarisk โ€“ fragmentariskare โ€“ fragmentariskast | splittrad, ofullstรคndig | Fragmentarisk information.
  49. ihรฅllande (obรถjligt) | bestรฅende, oavbruten | Ihรฅllande kritik.
  50. kortvarig โ€“ kortvarigare โ€“ kortvarigast | flyktig, รถvergรฅende | Kortvarig uppmรคrksamhet.
  51. maktfullkomlig โ€“ maktfullkomligare โ€“ maktfullkomligast | despotisk | Maktfullkomliga chefer.
  52. orimlig โ€“ orimligare โ€“ orimligast | oskรคlig, oacceptabel | Orimliga bonusar.
  53. rimlig โ€“ rimligare โ€“ rimligast | skรคlig, acceptabel | En rimlig lรถsning.
  54. populistisk โ€“ populistiskare โ€“ populistiskast | folklig-demagogisk | Populistiska budskap.
  55. tvivelaktig โ€“ tvivelaktigare โ€“ tvivelaktigast | suspekt, dubiรถs | Tvivelaktiga affรคrer.
  56. avslรถjande (obรถjligt) | talande, klargรถrande | Avslรถjande dokument.
  57. ofta anvรคnd / ofta anvรคnda | vanlig | Ofta anvรคnda fraser.
  58. kontroversiell โ€“ kontroversiellare โ€“ kontroversiellast | omtvistad | Kontroversiella uttalanden.

4. Lista รถver verb

Format: (att) infinitiv โ€“ preteritum โ€“ supinum + vanliga prepositioner/partiklar + synonym + exempelmening

  1. att publicera โ€“ publicerade โ€“ publicerat | publicera i / pรฅ | offentliggรถra, ge ut | Artiklarna publicerades i tidningen.
  2. att fortsรคtta โ€“ fortsatte โ€“ fortsatt | fortsรคtta med / att + inf. | gรฅ vidare | Vi fortsรคtter med nรคsta grupp.
  3. att anvรคnda โ€“ anvรคnde โ€“ anvรคnt | anvรคnda till / fรถr | nyttja, bruka | Verktygen anvรคnds รคn idag.
  4. att utveckla โ€“ utvecklade โ€“ utvecklat | utveckla till / inom | bygga upp, skapa | Mรคnniskor har inte utvecklat lรฅngsiktigt minne.
  5. att omstrukturera โ€“ omstrukturerade โ€“ omstrukturerat | omstrukturera till | omorganisera | Vi behรถver omstrukturera systemet.
  6. att redovisa โ€“ redovisade โ€“ redovisat | redovisa fรถr / infรถr | rapportera, redogรถra fรถr | Han redovisade resultaten.
  7. att รฅterberรคtta โ€“ รฅterberรคttade โ€“ รฅterberรคttat | รฅterberรคtta fรถr | referera | Jag รฅterberรคttar artiklarna.
  8. att vรคlja ut โ€“ valde ut โ€“ valt ut | (partikelverb) | plocka, utse | Aspekter mรฅste vรคljas ut noggrant.
  9. att stรถdja โ€“ stรถdde โ€“ stรถtt | stรถdja sig pรฅ / mot | underbygga, gilla | Detta stรถdjer pรฅstรฅendet.
  10. att motsรคtta sig โ€“ motsatte sig โ€“ motsatt sig | (reflexivt) | opponera mot | Hon motsatte sig fรถrslaget.
  11. att dra โ€“ drog โ€“ dragit | dra slutsatser av / om | hรคrleda | Vi drar slutsatser om framtiden.
  12. att bรถrja โ€“ bรถrjade โ€“ bรถrjat | bรถrja med / pรฅ / att + inf. | inleda, starta | Vi bรถrjar med fรถrsta gruppen.
  13. att tillhรถra โ€“ tillhรถrde โ€“ tillhรถrt | (oftast direkt objekt) | hรถra till | Texten tillhรถr en kategori.
  14. att hรถja โ€“ hรถjde โ€“ hรถjt | hรถja med / till | รถka | De hรถjer priset med 40 procent.
  15. att fรฅ โ€“ fick โ€“ fรฅtt | fรฅ av / frรฅn | erhรฅlla, mottaga | Chefen fick miljonbonus.
  16. att bli โ€“ blev โ€“ blivit | bli till / av | fรถrvandlas | Han blev minister.
  17. att jรคmfรถra โ€“ jรคmfรถrde โ€“ jรคmfรถrt | jรคmfรถra med / mot | likna vid | Jรคmfรถr chefer med idrottare.
  18. att motsvara โ€“ motsvarade โ€“ motsvarat | (direkt objekt) | vara likvรคrdig med | Lรถnen motsvarar prestationen.
  19. att satsa โ€“ satsade โ€“ satsat | satsa pรฅ | investera, ge sig i kast med | Hon satsar pรฅ utbildning.
  20. att finansiera โ€“ finansierade โ€“ finansierat | finansiera med / via | bekosta | Skattebetalarna finansierar skolan.
  21. att stรฅ โ€“ stod โ€“ stรฅtt | stรฅ pรฅ / fรถr / med / kvar | vara placerad | Texten stรฅr sist.
  22. att avslรถja โ€“ avslรถjade โ€“ avslรถjat | avslรถja fรถr | uppdaga, blottlรคgga | Tidningen avslรถjade hennes affรคrer.
  23. att registrera โ€“ registrerade โ€“ registrerat | registrera i / hos / under | bokfรถra | Huset var registrerat i ett bolag.
  24. att hyckla โ€“ hycklade โ€“ hycklat | hyckla med / infรถr | spela falsk | Politiker hycklar ofta.
  25. att betala โ€“ betalade โ€“ betalat | betala fรถr / till / med | erlรคgga | Hon betalade aldrig licensen.
  26. att skattefuska โ€“ skattefuskade โ€“ skattefuskat | skattefuska med | fuska med skatten | Hon skattefuskade i 15 รฅr.
  27. att anmรคla โ€“ anmรคlde โ€“ anmรคlt | anmรคla till / hos | rapportera | Endast fyra fall anmรคldes.
  28. att motionera โ€“ motionerade โ€“ motionerat | motionera fรถr / om / mot | fรถreslรฅ | De motionerar fรถr ny finansiering.
  29. att grunda โ€“ grundade โ€“ grundat | grunda pรฅ | etablera, stifta | Fรถreningen grundades 2008.
  30. att nรคmna โ€“ nรคmnde โ€“ nรคmnt | nรคmna fรถr / som | omtala, berรถra | Han nรคmner alla teman.
  31. att undra โ€“ undrade โ€“ undrat | undra รถver / pรฅ / om | fundera | Man kan undra om tiden fรถrรคndrats.
  32. att komma โ€“ kom โ€“ kommit | komma frรฅn / till / med | anlรคnda | Sammanfattningen kommer frรฅn 2008.
  33. att byta โ€“ bytte โ€“ bytt | byta mot / till / ut | vรคxla, รคndra | Texten byter inriktning.
  34. att fokusera โ€“ fokuserade โ€“ fokuserat | fokusera pรฅ | koncentrera sig pรฅ | De fokuserar pรฅ kรคndisar.
  35. att belysa โ€“ belyste โ€“ belyst | belysa ur / frรฅn | kasta ljus pรฅ | Artikeln belyser problemet.
  36. att fรถrvรคnta sig โ€“ fรถrvรคntade โ€“ fรถrvรคntat | fรถrvรคnta sig av / frรฅn | rรคkna med | Vi fรถrvรคntade oss en lรถsning.
  37. att spegla โ€“ speglade โ€“ speglat | spegla i | รฅterge, reflektera | Texten speglar samtiden.
  38. att bygga โ€“ byggde โ€“ byggt | bygga pรฅ / upp / kring | konstruera | De bygger resonemang kring stjรคrnor.
  39. att dra till sig โ€“ drog till sig โ€“ dragit till sig | (partikelverb) | locka, attrahera | De drar till sig uppmรคrksamhet.
  40. att fรถrlora โ€“ fรถrlorade โ€“ fรถrlorat | fรถrlora fรถr / till | mista | Vi har fรถrlorat fokus.
  41. att bidra โ€“ bidrog โ€“ bidragit | bidra till / med | medverka | Texten bidrar till pรฅstรฅendet.
  42. att kretsa โ€“ kretsade โ€“ kretsat | kretsa kring / runt / om | snurra, handla om | Allt kretsar kring ledarna.
  43. att utelรคmna โ€“ utelรคmnade โ€“ utelรคmnat | utelรคmna ur / frรฅn | fรถrbigรฅ | Ingen kan utelรคmna Palme.
  44. att tyda โ€“ tydde โ€“ tytt | tyda pรฅ | antyda | Analysen tyder pรฅ en trend.
  45. att ge โ€“ gav โ€“ gett (givit) | ge รฅt / till / upp | skรคnka, erbjuda | Information ger inte alltid kunskap.
  46. att strukturera โ€“ strukturerade โ€“ strukturerat | strukturera kring / efter / i | organisera | Texterna struktureras kring stjรคrnor.
  47. att vรคcka โ€“ vรคckte โ€“ vรคckt | vรคcka hos / bland | uppvรคcka, skapa | Artiklarna vรคcker oro.
  48. att presentera โ€“ presenterade โ€“ presenterat | presentera fรถr | framlรคgga | De presenterar inga lรถsningar.
  49. att dรถda โ€“ dรถdade โ€“ dรถdat | (direkt objekt) | kvรคva, utplรฅna | Klipptรคnkande dรถdar reflektion.
  50. att inleda โ€“ inledde โ€“ inlett | inleda med | starta, bรถrja | Texten inleds med en frรฅga.
  51. att hรคnvisa โ€“ hรคnvisade โ€“ hรคnvisat | hรคnvisa till | referera | Fรถrfattaren hรคnvisar till kรคllor.
  52. att framhรฅlla โ€“ framhรถll โ€“ framhรฅllit | framhรฅlla fรถr | betona, poรคngtera | Hon framhรฅller en viktig aspekt.
  53. att lyfta fram โ€“ lyfte fram โ€“ lyft fram | (partikelverb) | peka pรฅ, betona | Han lyfter fram skandalerna.
  54. att avslรถja sig โ€“ avslรถjade sig โ€“ avslรถjat sig | (reflexivt) | visa sitt sanna jag | Politikern avslรถjade sig sjรคlv.
  55. att ifrรฅgasรคtta โ€“ ifrรฅgasatte โ€“ ifrรฅgasatt | (direkt objekt) | kritisera, betvivla | Vi ifrรฅgasรคtter bonusarna.
  56. att gestalta โ€“ gestaltade โ€“ gestaltat | gestalta som | framstรคlla, beskriva | Pressen gestaltar verkligheten.
  57. att utgรถra โ€“ utgjorde โ€“ utgjort | (direkt objekt) | bilda, vara | Texterna utgรถr en grupp.
  58. att granska โ€“ granskade โ€“ granskat | (direkt objekt) | undersรถka, syna | Vi granskar materialet kritiskt.
  59. att betona โ€“ betonade โ€“ betonat | betona fรถr | understryka | Han betonar problemet.
  60. att medge โ€“ medgav โ€“ medgett (medgivit) | medge fรถr | erkรคnna | Hon medgav felet.

5. Viktigaste fraserna fรถr TISUS och analys av verktyg

A) TISUS-fraser vรคrda att memorera (alla frรฅn eller inspirerade av texten)

  1. “I en tid av hรถgsta mรถjliga genomskinlighetโ€ฆ” โ€“ tidsmarkรถr / kontextintroduktion.
  2. “Enligt ovanstรฅende planโ€ฆ” โ€“ metatextuell รถvergรฅng.
  3. “Vรคrt att notera รคr attโ€ฆ” โ€“ kommenterande inskott (hรถjer textens nivรฅ).
  4. “Det centrala i hennes hyckleri varโ€ฆ” โ€“ analyserande huvudsats.
  5. “Trots attโ€ฆ, motionerar man fรถrโ€ฆ” โ€“ konstruktion med koncessiv bisats.
  6. “Med andra ordโ€ฆ” โ€“ omformulering / fรถrtydligande.
  7. “Sammanfattningsvis uppvisar textenโ€ฆ” โ€“ avslutande sammanfattning.
  8. “Fรถr det fรถrstaโ€ฆ fรถr det andraโ€ฆ fรถr det tredjeโ€ฆ” โ€“ strukturerande upprรคkning.
  9. “Utan tvekan stรถdjer detta pรฅstรฅendet attโ€ฆ” โ€“ stark argumentation.
  10. “Vรฅr snabbanalys tyder pรฅ att trenden รคr tydligโ€ฆ” โ€“ evaluerande slutsats.
  11. “Det รคr vรคrt att frรฅga sig omโ€ฆ” โ€“ retorisk frรฅga som รถppnar diskussion.
  12. “Detta ger upphov till djupare reflektion.” โ€“ akademisk vรคndning.
  13. “I jรคmfรถrelse med X uppvisar Y fรถljande skillnaderโ€ฆ” โ€“ jรคmfรถrande struktur.
  14. “Den centrala frรฅgestรคllningen รคrโ€ฆ” โ€“ tematisk inramning.
  15. “Allt kretsar kringโ€ฆ” โ€“ tematisk sammanfattning.
  16. “Frรฅnvaron av X รคr slรฅende.” โ€“ stilfigur (litotes/understatement).
  17. “X stรฅr pรฅ sista plats i Y.” โ€“ konkret jรคmfรถrelse.
  18. “Hur som helst / ร„ndรฅโ€ฆ” โ€“ kontrastmarkรถr.
  19. “Detta bekrรคftar hypotesen omโ€ฆ” โ€“ akademisk avslutning.
  20. “Pรฅ denna nivรฅ / i denna skalaโ€ฆ” โ€“ nivรฅangivelse.

B) Analys av textens verktyg och deras anvรคndbarhet pรฅ TISUS

Fรถr skrivdelen (uppsatsdel):

  • Tematisk gruppering (“den fรถrsta gruppen”, “den andra gruppen”) fungerar utmรคrkt fรถr att strukturera ett argumenterande PM. Genom att gruppera exempel skapar man tydlig disposition.
  • Retoriska frรฅgor (t.ex. “kommer denna sammanfattning frรฅn 2000-talet eller frรฅn nutiden?”) hรถjer texten stilmรคssigt, men mรฅste anvรคndas sparsamt โ€“ TISUS-bedรถmare uppskattar dem men straffar รถveranvรคndning.
  • Komparativa konstruktioner (“i jรคmfรถrelse med”, “till skillnad frรฅn”) รคr guld vรคrt i del 3.
  • Metatextuella markรถrer (“vidare”, “sammanfattningsvis”, “fรถr det fรถrsta”) รคr ett krav fรถr godkรคnt pรฅ skrivdelen.
  • Nominaliseringar (“frรฅnvaron av reflektion” i stรคllet fรถr “att reflektion saknas”) hรถjer texten till godkรคnd akademisk nivรฅ.

Fรถr lรคsfรถrstรฅelsedelen:

  • Texten innehรฅller lรฅnga nominalfraser och inskott โ€“ typiska fรถr TISUS-lรคsfรถrstรฅelse. Trรคna pรฅ att identifiera huvudsats och bisats.
  • Anaforiska syftningar (“detta”, “den”, “den senare”) testas ofta. I texten anvรคnds de flitigt och visar mรถnstret.
  • Konnektiver (“trots att”, “ifall”, “dessutom”, “dรคrutรถver”) avgรถr logiska relationer mellan idรฉer โ€“ kรคrnan i lรคsfรถrstรฅelsen.

Fรถr muntliga delen:

  • Vรคrderande uttryck (“utan tvekan”, “uppenbara”, “tydligt”) behรถvs fรถr att uttrycka egna รฅsikter.
  • Hรคnvisningar (“enligt artikeln”, “som nรคmnts ovan”) visar att man kan referera till en kรคlla.
  • Strukturen “fรถrstโ€ฆ sedanโ€ฆ slutligen” รคr guld รคven muntligt; visar tydlig planering.

Fallgropar i originaltexten (lรคrdomar fรถr TISUS-skribenten):

  • Felaktiga prepositioner (“hรถja pรฅ 40 procent” โ†’ med 40 procent).
  • Tempusfel (“blev” i en pรฅgรฅende utsaga โ†’ blir).
  • Felaktig genus i possessiv (“vรฅr pรฅstรฅende” โ†’ vรฅrt pรฅstรฅende).

I min tidigare analys av Jan Guillous samling Att skriva i onda tider konstaterade jag att bรฅde de teman han behandlar och de retoriska verktyg han anvรคnder plรถtsligt kan tillรคmpas i dagens sociala medier. Nรคr jag nu fortsรคtter med det andra urvalet av texter blir min huvudtes fรถljande: i en tid av hรถgsta mรถjliga genomskinlighet har mรคnniskan รคndรฅ inte utvecklat den lรฅngsiktiga fรถrmรฅga som krรคvs fรถr att omforma de stรคndiga informationsvรฅgorna till ett tillfรถrlitligt kunskapssystem. Den centrala frรฅgan som jag avser att besvara รคr dรคrfรถr om fรถljande tes รคr giltig eller ej: Ju mer information som nรฅr oss, desto mindre kritisk blir vรฅr instรคllning till den. Jag kommer fรถrst att referera de mest pรฅfallande artiklarna, dรคrefter vรคlja ut de aspekter som antingen stรถdjer eller motsรคger tesen, och slutligen dra nรฅgra slutsatser om framtidens allt mer fragmenterade medielandskap.
Enligt ovanstรฅende disposition bรถrjar jag med innehรฅllet. Den fรถrsta gruppen av Guillous texter hรถr till kategorin ekonomiska skandaler. Energibolaget Fortum, som verkar pรฅ den svenska elmarknaden, har enligt artiklarna blivit i praktiken monopolist och hรถjt priserna fรถr slutkonsumenter med fyrtio procent samtidigt som koncernens hรถgsta chefer tilldelats miljardbonusar utรถver redan hรถga lรถner. Fรถrsรคkringsbolaget Skandia blev i sin tur รถkรคnt pรฅ grund av pรฅhittade vinster, generรถsa utbetalningar till redan hรถgavlรถnade ekonomer samt en uppmรคrksammad jรคmfรถrelse dรคr toppcheferna likstรคlldes med elitidrottare och deras ersรคttning motiverades med samma argument som idrottsstjรคrnors inkomster. Slutligen behandlas privatiseringsvรฅgen inom skolan, dรคr rektorerna tjรคnar mest medan skattebetalarna i praktiken finansierar bรฅde islamistiska och kyrkligt fundamentalistiska friskolor.
Den andra gruppen utgรถrs av politiskt laddade konflikter. Maria Borelius satt som handelsminister i endast รฅtta dagar; under denna korta tid framkom att hon lรฅtit registrera sina villor via bolag i skatteparadis i stรคllet fรถr i sitt eget namn. Det mest graverande i hennes hyckleri var dock den uteblivna TV-licensbetalningen under flera decennier โ€“ och detta pรฅ grund av hennes hรฅllning mot statstelevision. Den andra politiska huvudpersonen, kulturministern Cecilia Stegรถ Chilรณ, hade skattefuskat under mer รคn femton รฅr. Gruppen avslutas med den sรฅ kallade hedersmordsdebatten: trots att endast omkring fyra hedersmord faktiskt anmรคlts under en flerรฅrig period, motionerar en stor del av riksdagsledamรถterna fรถr utรถkat anslag och inrรคttandet av hjรคlpfรถreningar riktade sรคrskilt mot personer med migrationsbakgrund. Efter denna genomgรฅng kan man av goda skรคl frรฅga sig om sammanfattningen hรคrstammar frรฅn det tidiga 2000-talet eller frรฅn vรฅr egen samtid.
Med detta stycke skiftar texten รคntligen fokus mot huvudfrรฅgan: vilka ytliga upplevelser fรคster sig mรคnniskor fortfarande vid i en tid av informationsรถverflรถd? Nรคr artiklarna ur den fรถrsta gruppen, som med precision belyser storfรถretagens skandaler, รคr skrivna i stilen fรถr att offentliggรถras i klassiska papperstidningar, framtrรคder รคndรฅ likheter med vรฅr tids sociala medier. Vรคrt att notera รคr att Guillous resonemang i hรถg grad bygger kring kรคnda namn โ€“ idrottare, entreprenรถrer och politiker. Om uppmรคrksamhet endast kan vรคckas genom kรคndisar innebรคr det dels att den allmรคnna publiken har fรถrlorat sitt fokus, dels att floskler (banaliteter) ersatt lรฅngsiktiga utvecklingsprogram och seriรถs samhรคllsdebatt. Den andra textgruppen om politik bekrรคftar samma mรถnster รคven tydligare: allt kretsar kring de ledande politikernas namn och deras mest chockerande handlingar. Ingen skribent kan utelรคmna Olof Palme skulle kunna fungera som ett passande motto fรถr sรฅvรคl pressen som nรคtnyheterna. Den verkligt centrala frรฅgan รคr dock, som nรคmndes inledningsvis, frรฅnvaron av reflektion รถver det man lรคser. Snabbanalysen antyder att trenden รคr evident; dรคrmed stรถdjer den min hypotes att รถkade informationsmรคngder inte leder till djupare eftertanke utan tvรคrtom till slagord, hyckleri och populism i en aldrig tidigare skรฅdad skala.
Sammanfattningsvis belyser denna serie av delvis slumpmรคssigt valda artiklar frรฅn perioden 2005 till 2008 pรฅtagliga skillnader jรคmfรถrt med klassiska debattartiklar frรฅn det fรถregรฅende decenniets papperstidningar. Fรถr det fรถrsta รคr texterna kortare. Fรถr det andra รคr de strukturerade kring kรคndisar, igenkรคnnbara namn och slagkraftiga rubriker. Fรถr det tredje vรคcker artiklarna oro utan att samtidigt presentera nรฅgra lรถsningar. Med andra ord รคr det rimligt att hรคvda att det fragmentariska tรคnkandet hรฅller pรฅ att trรคnga undan det kritiska tรคnkandet i TikTok-eran โ€“ men, vilket รคr textens egentliga poรคng, denna process inleddes redan nรคstan tjugo รฅr innan TikTok tillsammans med andra sociala medier blev vรคrldens mest nedladdade applikationer.

Grammatiska nuanser

Serie av (artiklar) eller serie artiklar

Bรฅda formerna รคr korrekta i svenska, men de รคr inte helt likvรคrdiga i alla sammanhang.

Serie artiklar โ€“ den kortare formen, ofta att fรถredra i modern svenska. Substantivet anvรคnds som ett slags kvantitetsuttryck, liknande rad, mรคngd, antal.

Serie av artiklar โ€“ ocksรฅ korrekt, och den fungerar sรคrskilt vรคl nรคr det som fรถljer รคr ett lรคngre eller komplexare nominalfraser โ€“ precis som i ditt fall:

denna serie av delvis slumpmรคssigt valda artiklar